Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keppler, Wilhelm - Kerasund - *Kerenskij, A. F. - Kérillis, Henri de - Kerkrade - *Kerkuk - *Kermanschah - Kern, Jerome David - Kern, Otto - *Kerner, J. - *Kernkamp, G. W. - Kerr, Alfred - *Kerr, J. - Kerrl, Hanns - *Kerschensteiner, G. M. - Kershaw, Nora - *Kersjentsev (Kerzjentsev) - Kessel, Joseph - Kesser, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Kerasund—Kesser
966
ha rått mellan honom och riksbankschefen
Schacht om den ekonomiska kursen. K. är
sedan mars 1933 medl. av tyska
riksdagen. Ä. S-n.
Kerasu’nd, se G i r e s u n, suppl.
♦Kerenskij, A. F., startade 1928 tidningen
Dni (Dagar) i Paris. Han fortsätter
oförtrutet apologierna för sin politik 1917. 1935
utgav han »La vérité sur le massacre des
Romanoffs», vari han — med ganska stark
sympati för tsar Nikolaus’ person — söker
utreda tsarfamiljens tragedi.
Kérillis [kerili’s], Henri de, fransk
publicist (f. 1890), utmärkte sig som
stridsfly-gare under världskriget, varefter han blev
politisk red. i Écho de Paris, till vars mest
uppmärksammade pennor han alltjämt hör.
K. företräder en extrem nationalism och har
varit högerns propagandachef vid de senaste
valen under partibeteckningen »républicains
nationaux». Efter flera fåfänga försök
lyckades K. bli deputerad 1936. I bokform har
han utgivit resereportage, »De 1’Algérie en
Dahomey en automobile» (1925), »Du
Paci-fique h la Mer Morte» (1931) m. fl., samt
politiska stridsskrifter, bl. a. »Faisons le
point...» (1931; tills, m. R. Cartier). Kj. S-g.
Kerkräde, stad i nederländska prov.
Lim-burg, 27 km ö. om Maastricht, nära tyska
gränsen; 37,869 inv. (1935). Har snabbt
uppblomstrat i samband med exploateringen av
det limburgska stenkolsfältet.
♦Kerkuk. Från petroleumfälten, som nu
exploateras i stor skala, ha rörledningar
anlagts till Haifa i Palestina och Tripolis i
Syrien, invigda 1935. Produktionen uppgick
1935 till 3,6 mill. ton.
♦Kermanschah hade 70,159 inv. 1933.
Automobiltrafik till Teheran och Irak;
flyghamn.
Kern [kön], Jerome David,
nordamerikansk operettkompositör (f. 1885). Har
komponerat en mängd i New York eller London
först framförda operetter, bl. a. »Show boat»
(1927; efter Edna Ferber), som även apterats
för ljudfilm (»Teaterbåten»). K. har också
skrivit musik till ljudfilmen »Roberta». H. G-t.
Kern [ke-], Otto, tysk filolog och
religionshistoriker (f. 1863). Blev e. o. prof, i
Rostock 1897, ord. 1900 och var prof, i Halle
1907—31. K. har företagit resor i Italien,
Grekland och Orienten och är framstående
särskilt som epigrafiker och religionsforskare,
främst på orficismens område. Han har bl. a.
utgivit bandet om Tessalien i »Inscriptiones
græcæ» 1908 jämte historisk-antikvariska
studier rörande Magnesia och Tessalien. Bland
K:s religionshistoriska skrifter märkas
»Or-pheus» (1920), »Orphicorum fragmenta» (1922)
samt »Religion der Griechen» (2 bd,
1926—-35) och »Griechische Mysterien der
klas-sischen Zeit» (1927). Han har även skrivit
reseskildringar, bl. a. »Nordgriechische
Skiz-zen» (1912), biografiska och
lärdomshisto-riska studier. G. R-g.
♦Kerner, J. Ny litt.: »Briefwechsel
zwi-schen J. K. und Ottilie Wildermuth» (1927);
»J. K. und sein Münchener Freundeskreis»
(1928; utg. av F. Pocci); H. Straumann, »J.
K. und der Okkultismus in der deutschen
Romantik» (s. å.); E. Bock, »Der
Okkultismus des Herzens» (1929).
♦Kernkamp, G. W., som också är lärare vid
handelshögskolan i Rotterdam, har ytterligare
utgivit bl. a. ett arbete om världskriget (2
dir, 1919) samt »Van menschen en tijden»
(1931).
Kerr [kär], Alfred, pseud. för Alfred
Kempner, tysk-judisk kritiker (f. 1867),
fil. dr, var länge teaterkritiker i Berliner
Ta-geblatt, skarp, inflytelserik, subjektiv, skrev
en starkt maniererad stil. K:s kritiker
ut-kommo i »Die Welt im Drama» (5 bd, 1917—
18). Han har gett ut dikter, skisser,
reseskildringar m. m. och memoarerna »Es sei
wie es wolle, es war doch schön» (1928). Efter
nationalsocialismens seger är K. bosatt
utomlands. R-n B.
*Kerr, J. Den elektriska Kerreffekten har
fått stor teknisk betydelse (se
Telefoto-g r a f, sp. 70). Den har även utnyttjats för
en metod för mätning av ytterst korta
tidsintervall. Sv. B-r.
Kerrl [ke-], H a n n s, tysk politiker (f.
1887). Deltog i världskriget (sedan 1915 som
löjtnant), anslöt sig 1923 till N. S. D. A. P.,
blev 1928 medl. av preussiska lantdagen och
var dess president 1932—33. K. blev april
1933 preussisk justitieminister samt, då detta
ämbete juni 1934 sammanslogs med
riksjusti-tieämbetet, riksminister utan portfölj. Juli
1935 utnämndes han till riksminister för
kyrkliga angelägenheter. K. är sedan nov.
1933 även medl. av tyska riksdagen. Å. S-n.
♦Kerschensteiner, G. M., dog 1932.
Kershaw [kö’.få], Nora, se C h a d w i c k,
H. M., suppl.
♦Kersjentsev (riktigare Kerzjentsev),
P., var 1925—26 sovjetregeringens ombud i
Italien och har senare främst använts inom
propagandan; f. n. är han chef för radiobyrån
under folkkommissariernas råd.
Kessel [käsä’1], J o s e p h, fransk författare
(f. 1891), har skrivit en rad populära
äventyrsskildringar från efterkrigstidens Europa,
bl. a. »Steppe rouge» (1922) och »L’équipage»
(1923), varmed han slog igenom. »Nuits de
princes» (1927) och »Bas-fonds» (1932) äro
rafflande polisreportage från Paris’ undre
värld, så i viss mån även vänbiografien över
storsvindlaren Stavisky (1934). Kj. S-g.
Kesser [ke’-], H e r m a n n, tysk författare
(f. 1880), fil. dr 1904, har skrivit ett antal
berättelser och teaterpjäser av kraftfull och
originell prägling. »Lukas Langkofler» (1912;
definitiv uppl. 1925) är en berättelse från
motreformationens tidevarv, romanen »Die
Stunde des Martin Jochner» (1916) skildrar
tiden före världskrigets utbrott, »Die
Peit-sehe» (1918) åter är förlagd till ett uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
