Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kina - Näringar - Kommunikationer - Mynt- och bankväsen - Mått och vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Kina (Kommunikationer—Mått och vikt)
976
lösslitandet av de manchuriska provinserna
medfört, har näringslivets utveckling varit
relativt gynnsam och produktionsförmågan i
stort sett ökats. Risskörden har stegrats (59,5
mill. ton 1934) men fyller ännu ej behovet,
varför ris måste importeras från Franska
Indokina, Brittiska Indien och Siarn.
Veteodlingen har gjort betydande framsteg i
provinserna Chagar och Sui-yüan (Inre Mongoliet),
vilket motverkar förlusten av Manchuriets
veteproduktion. Skörden (26,9 mill. ton 1934)
täcker ej behovet, som fylles genom import
från Australien, U. S. A. och Kanada.
Bomullsskörden beräknades 1934 uppgå till 0,7
mill. ton. Bergsbruket lämnade 1932 27 mill.
ton stenkol (därav 8,3 mill. ton från nuv.
Man-choutikuo), 2,3 mill. ton järnmalm (därav 1
mill. ton från nuv. Manchoutikuo), 21,500 ton
manganmalm, 11,370 ton zinkmalm, 10,530
ton antimon, 7,890 ton tenn samt 5,265 ton
blymalm; 1933 utvunnos 2,3 mill. ton koksalt.
Enl. en off. industriundersökning, som
utfördes 1929 i de 29 viktigaste fabriksstäderna,
var industrialiseringen starkast i provinserna
Kiang-su (46,7 % av arbetarantalet, därav
nära 2/3 i Shanghai), Kuang-tung (27,3 %)
och Hu-pei (19,9 %). Av arbetarantalet föllo
47 % på textilindustrien, 14,7 % på
livsmedelsindustrien, 6,7 % på beklädnadsindustrien,
6,5 % på byggnadsindustrien, 6 % på den
kemiska industrien och 5,4 °/o på
maskinindustrien. Bomullsindustrien omfattade 1934 143
fabriker (5,3 mill. spindlar, 47,000 vävstolar,
224,000 arb.), därav 95 fabriker (3 mill.
spindlar, 22,600 vävstolar, 143,000 arb.) i kinesisk
ägo. S. å. funnos 72 silkesspinnerier med
33,000 arb. Bland industrigrenar, som under
senare år uppblomstrat, märkas tillv. av glas,
tändstickor och cement. Elektrifieringen gör
framsteg; 1934 funnos 518 elektricitetsverk,
de flesta i kinesisk ägo, med en sammanlagd
effekt om 271,000 kW.
Utrikeshandeln har under inflytande av
världskrisen och den inre oron visat år från
år sjunkande siffror. En bidragande orsak
till nedgången är även, att de manchuriska
provinsernas betydande handel ej längre kan
upptagas i kinesiska tullverkets redogörelser.
Export och import av viktigare varuslag 1934
(värde i mill. standard doll.) framgår av följ,
tabell:
Export ......... 535,2
levande djur, kött,
ägg m. m. ...... 77,9
te .............. 36,1
oljor, talg och vax 31,7
styckegods ...... 30,8
metaller och mi-
neral ............ 30,7
hudar, skinn och
läder ............ 29,1
oljefrö ......... 27,9
råsilke ......... 23,5
råbomull ........ 15,2
Import ........ 1,029,7
bomullsfabrikat 101,8
metaller och
malmer ............ 98,9
maskiner ........ 59,3
kemikalier ... 41,6
färg- och garv-
ämnen ............. 38,9
yllefabrikat ... 35,9
tobak ........... 34,o
fisk ............ 18,2
kol och koks ... 12,i
De viktigaste handelsländerna voro s. å.
(handelns värde i mill. standard doll.):
Export Import
U. S. A........................... 94,3 271,3
Japan .......................... 81,2 126,3
Storbritannien ................. 49,8 124,5
Hongkong ...................... 100,7 23,2
Tyskland ........................ 19,2 93,2
Nederländska Indien .............. 7,o 63,4
Brittiska Indien ................. 22,2 43,8
Franska Indokina ................ 4,s 41,5
Frankrike ...................... 21,1 22,3
Siarn ........................... 4,6 32,9
Belgien ......................... 5,2 26,o
Straits settlements .............. 15,5 11,3
Om Sveriges handel med K. se nedan, sp.
978. I K:s hamnar (utom Manchoutikuos)
in- och utklarerades 1935 73,111 fartyg om
48,1 mill. ton, därav 13,341 brittiska fartyg
om 18,5 mill. ton, 5,105 japanska om 9,2 mill.
ton och 47,123 kinesiska om 7,6 mill. ton.
K:s handelsflotta uppgavs 1931 omfatta 2,986
fartyg om 431,892 bruttoton.
Kommunikationer. Ett stort antal nya
järnvägslinjer har på senare år anlagts, de
flesta dock inom nuv. Manchoutikuo; inom
Egentliga K. uppges bl. a. den länge planerade
linjen Wu-chang—Kanton vara färdigbyggd
1936. Hela nätet (utom Manchoutikuo)
omfattade 1933 9,148 km. S. å. funnos omkr.
98,000 km landsvägar; många vägar ha
numera ombyggts för automobiltrafik; 1933
beräknades antalet automobiler till 44,000.
Reguljär lufttrafik upprätthålles numera på
flera linjer (jfr kartan vid art. Asien,
suppl.). Antalet radiotelegrafstationer
uppgavs 1933 till 30. S. F.
Mynt- och bankväsen. April 1933 blev
silverdollarn off. myntenhet (»standard dollar»).
Genom fasthållandet vid silvermyntfot har
K:s penningväsen utsatts för häftiga
skak-ningar på grund av silverprisets starka
fluktuationer. Till följd av amerikanska
finansdepartementets silverköp (se Amerikas
förenta stater, suppl., sp. 143) steg
silverpriset på tio mån. från 45,5 till 81 cents per
uns, och silverexporten från K. växte 15 juli
—15 okt. 1934 till 200 mill. silverdoll.
Exportskatt på silver infördes i okt. 1934, men
smugglingen kunde ej bemästras. 4 nov. 1935
beslöt regeringen, att sedlar, utg. av de tre
statsbankerna Central bank of China, Bank
of China och Bank of Communications, skola
vara lagligt betalningsmedel samt att silvret
skall nationaliseras och enskildas
silverinnehav utbytas mot sedlar. Centralbanken skall
inom två år förvandlas till en central
sedelbank, vars sedlar skola ersätta de övriga
bankernas. Bankväsendet skall i övrigt
underkastas en reform, vars enskildheter ännu ej
äro kända. Det nya pappersmyntet har
anknutits till pd st., och den off. växelkursen
har sänkts från 20 “/iö till 141/2 pence per
silverdoll. E. H-ss.
Mått och vikt. Enl. en 1929 utfärdad lag
skall metersystemet småningom införas i K.
Under en ej närmare fixerad övergångsperiod
skall för handeln inom landet begagnas ett
provisoriskt mått- och viktsystem, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
