Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kipling, R. - Kipnis, Alexander - Kippenberg, Anton - *Kirchhoffs lagar - *Kirgisistan - *Kirill, Vladimirovitj - *Kirin - Kirk, Hans Rudolf - Kirkeby-Garstad, Ivar Larsen - Kirkee - Kirklareli - Kirkuk - Kirkwood, James - Kirov - Kirov, Sergej Mironovitj - Kirovo - Kirovområdet - Kirovsk (Chibinogorsk) - Kirsanov - *Kirschehir - Kirsjon, Vladimir - *Kiruna - Kiryu - *Kisch, Kish
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Kipnis—Kisch
988
litt.: P. Braybrooke, »K. and his soldiers»
(1926); L. H. Chandler, »A summary of the
work of R. K.» (s. å.); H. Marquardt, »K.
und Indien» (1931); G. C. Beresford,
»School-days with K.» (1936); monogr. av A.
Chev-rillon (s. å.). — K:s porträtt återges på
vidstående plansch. R-n B.
Kipnis [ki’-], Alexander, ryskfödd
operasångare (f. 1891), sedan några år
amerikansk medborgare. Efter studier i Warszawa
och Berlin har K.
tillhört olika tyska
scener, däribland
Staats-oper i Berlin till slutet
av 1935, och är sedan
1936 engagerad vid
Staatsoper i Wien.
Därjämte har han
gästuppträtt på andra
större europeiska och
nord- och
sydamerikanska operor. Med
sin praktfulla och
mästerligt behandlade
basstämma har K. vunnit mycken framgång
bl. a. i Wagnerpartier. Han konserterade i
Stockholm 1936. H. G-t.
Kippenberg [ki’-], Anton, tysk
bokförläggare (f. 1874), fil. dr och honorärprof.,
innehavare av Insel-Verlag (se d. o., suppl.) och
den utomordentligt rika Sammlung K.
(handskrifter, böcker, konstverk m. m. av och om
Goethe samt från hans tid; katalog av K.,
2:a uppl. 1928). K. ger ut Jahrbuch der
Sammlung K. och Goethetryck samt har
översatt arbeten av Streuvels, Vermeylen, Coster,
Timmermans m. fl. R-n B.
*Kirchhoffs lagar, se även Strålning,
sp. 687.
*Kirgisistan, ry. Kirgizskaja
avtonomnaja-sotsialistitjeskaja sovetskaja respublika,
hade 1,302,100 inv. 1934. Om huvudstaden,
Frunze, se d. o., suppl.
*Kirill Vladimirovitj. Hans maka
dog 1936.
*Kirin hade 118,849 inv. 1933, därav 5,297
japaner. Genom nyanlagda järnvägar har
K:s betydelse som handelsplats ökats
betydligt. Flyghamn.
Kirk [ki-], Hans Rudolf, dansk
författare (f. 1898). Blev jur. kand. 1922, var 1923
—25 anställd i Köpenhamns magistrat och
har sedan varit journalist och författare. K.
utgav 1928 romanen »Fiskerne», som ger en
ovanligt levande bild av den jylländska
västkustens pietistiska fiskarbefolkning. P. E-t.
Kirkeby-Garstad, Ivar Larsen, norsk
politiker (f. 1877), sedan 1933 landsfiskal
(lensmann) i Næröy och Vikna. K. är
stor-tingsman för Nord-Tröndelag (bondepartiet)
sedan 1922. I Kolstads (senare Hundseids)
regering var han jordbruksminister febr.—
mars 1932 och därefter handelsminister till
mars 1933. W-tK.
Kirkee [-kl’], se P o o n a.
Kirklareli’, nuv. off. namnet på Kirk-Kilise.
Kirkük, se K e r k u k, även i suppl.
Kirkwood [kö’kcood], James,
nordamerikansk filmskådespelare (f. 1883). K. var
berömd under stumfilmstiden men är numera
föga verksam inom filmen. Särskilt märkes
hans utmärkta rollstudie i »Over the hills».
R. A-g.
Kirov [kiTof], sedan 1934 off. namnet på
V j a t k a (se d. o.).
Kirov [ki’ref], Sergej Mironovitj,
rysk politiker (1886—1934). Var från 1904
led. av bolsjevikpartiet, dömdes upprepade
gånger till fängelsestraff och tog verksam del
i bolsjevikrevolutionen 1917, därefter i
kampen för sovjet i Kaukasus och Aserbeidjan.
1922 blev K. led. av partiets centralkommitté
och tillhörde Stalins meningsfränder. 1926
valdes han till partisekr. i Leningrad och
blev den mäktigaste mannen där. K. utsågs
1934 till sekr. i centralkommittén och led. av
politiska byrån. Han mördades i dec. s. å. av
en politisk motståndare; mordet ledde till en
mängd häktningar och avrättningar. Efter
K. uppkallades Kirov, Kirovo m. fl. orter.
Kirovo [kiTøvå], sedan 1934 off. namnet
på Zinovjevsk (Jelisavetgrad).
Kirovområdet [ki’rof-], ry. Kirovskij kraj,
i Sovjetryssland, kring Kamas biflod Vjatka,
utbröts 1934 ur Gorkijområdet (f. d.
Nizjnij-Novgorodområdet); 151,285 km2, 3,509,900
inv. (1934); huvudstad: Kirov (Vjatka).
Kirovsk [ki’rofsk], före 1934 C h i b
ino-g o r s k, stad på Kolahalvön,
Leningradområ-det, Sovjetryssland, ö. om Imandrasjön; 29,000
inv. (1933). Stora superfosfatfabriker, vilkas
produktion är grundad på apatitförekomsterna
i omgivande nefelinsyenitområde. Bibana till
Murmanbanan. Elektrisk energi erhålles
från Nivastroj i Karelen.
Kirsanov [kirsa’nof], stad i
Voronezjom-rådet, Sovjetryssland, 85 km ö. om Tambov;
23,546 inv. (1933). Betydande handel med
jordbruksprodukter.
*Kirschehir skrives nu off. K i r s e h i r.
Kirsjon [kirfå’n], Vladimir, rysk
dramatiker (f. 1902), har skrivit en rad dramer
med aktuella motiv, av vilka bl. a.
»Konstantin Terechin» (1926) och »Chleb» (Bröd; 1930)
även uppförts i utlandet.
*Kiruna. Efter utvidgning, jämlikt k. br.
11 april 1930, omfattar K. 538 har land. I
K. finns privat rundradiostation.
Kiryu [kirio], stad på Hondo, Japan, 90
km n. v. om Tokyo; 76,145 inv. (1935). Stora
sidenfabriker.
*Kisch, K i s h. Äldste kände konung är
Mesilim (före år 3000 f. Kr.). Semiter
uppträda mycket tidigt i staden; erövraren
Sar-gon I (omkr. 2750) var från K. men flyttade
sedan sitt residens till Agade. Staden
ställdes sedan i skuggan av det uppväxande
Babylon. Den andre amoriterhärskaren i Babylon
Sumulailu införlivade staden med Babylon
omkr. 2025 f. Kr. Den blomstrade kraftigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
