Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knox, William Franklin - *Knoxville - Knudsen, David - Knudsen, H. - Knudsen, Knud Anthon - *1. Knut E. (svensk konung) - *2. Knut (dansk konung) - *Knut Porse - Knutsson, Knut Peter - *Knutstorp - Knäckepil - Knäckesjuka - *Knäred - *Knästorp - *Knös, B. A. O. - *Kobb, G. - *Kobe - Kober, Leopold - *Koberg - *Koblenz - Kobold, Hermann Albert - Koboltglas - Kobro, Jens Isak de Lange - Kocaeli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Knoxville—Kocaeli
1016
riders» i spansk-amerikanska kriget och även
deltog i världskriget, hade en inflytelserik
ställning inom Hearstpressen, tills han 1931
blev ägare av Chicago Daily News. Han blev
juni 1936 nominerad till republikanska partiets
vicepresidentkandidat vid valet s. å. L-ts.
*Knoxville, som tillväxer hastigt, hade
105,802 inv. 1930. Industrien omfattar även
stora bomullsfabriker och
järnvägsverkstä-der. Flyghamn.
Knudsen [kno’tson], David, norsk
skådespelare (f. 1875). Var först affärsman men
övergick till teatern,
debuterade 1902 på
Bergens nationale
sce-ne och är sedan 1911
anställd vid
National-theatret i Oslo. K. är
en betydande
karak-tärsskådespelare, som
framträtt bl. a. i
Ibsen-repertoaren (Brand,
Peer Gynt, Hjalmar
Ekdal i »Vildanden»).
En av hans främsta
rollskapelser är stor-
tingsmannen Celius i N. Kjærs komedi »Det
lykkelige valg». O. W-n.
Knudsen [kno’son], H., dansk präst, se
V anförevård.
Knudsen [kno’son], Knud Anthon,
dansk gymnastikinspektör (f. 1864). Blev teol.
kand. 1889 och tog
gymnastikdirektörsexa-men vid Gymnastiska centralinstitutet i
Stockholm 1891, var därefter lärare på olika
platser och ledde 1898—1904 statens ettåriga
kurs i gymnastik för lärare. K. var 1904—34
gymnastikinspektör och 1911—27 chef för
statens gymnastikinst. Han är en ivrig
förkämpe för den Lingska gymnastiken och har
utgivit läroböcker m. m. P. E-t.
* Knut, svenska konungar. 1. Om K. E:s
mynt se uppsatser i Fornvännen 1917 (av G.
Galster) samt 1931 och 1932 (av B.
Thorde-man).
* Knut, danska konungar. 2. Jfr S. Bolin.
»Om Nordens äldsta historieforskning» (1931).
* Knut Porse. Se S. Engström, »Bo
Jonsson», I (1935; akad. avh.).
Knutsson, Knut Peter, slavist (f. 1897
5/3). Blev 1923 amanuens vid Lunds
univ.-bibl., 1926 fil. dr och docent i slaviska språk
i Lund och är sedan 1929 förste bibliotekarie
vid Stockholms stadsbibliotek. K. har
skrivit Ȇber die sogenannte zweite
Palatalisie-rung in den slavischen Sprachen» (1926), »Die
germanischen Lehnwörter im Slavischen vom
Typus buky» (1929), »Zur Etymologie von
slav, vitqdzb» (1930) m. fl. arbeten, vari han
belyst centrala problem i slavisk
ljudhistoria och lämnat viktiga bidrag till
kännedomen om de germanska lånorden i de
slaviska språken. C. T-t.
*Knutstorp. 1. Med underlydande i
Kåge-röd, Konga och Torrlösa socknar omfattar
K. nu 4,600 har, därav 1,900 har åker;
tax.-värde 2,050.000 kr. (1936).
Knäckepil, se S a 1 i x.
Knäckesjuka, se R o s t 1.
*Knäred. Ny litt.: J. Wangö, »K. i
gången tid» (1933).
*Knästorp skall efter framtida
pastorats-reglering ingå i K:s, Uppåkra och Flackarps
pastorat.
*Knös, B. A. O., förordnades 1931 till
stats-sekr. i Ecklesiastikdep. men är sedan okt.
1935 tjänstledig för fullgörande av uppdrag
som ordf, i vissa sakkunnigkommittéer. K. är
även ordf, i den 1935 tillsatta nämnden för
spridande av upplysning om Sverige i
utlandet (den s. k. upplysningsnämnden) samt
led. av det s. å. tillsatta Kulturrådet. Fr. Sg.
*Kobb, G., dog 1934 20/i. Han avgick ur
F. K. 1930.
*Kobe tillväxer alltjämt snabbt och hade
912,140 inv. 1935. Mer än 1/3 av Japans
totala utrikeshandel går nu över K.; bl. a. har
största delen av silkeshandeln koncentrerats
hit. De förnämsta industrierna äro f. n.
skeppsbyggeri, sockertillv.,
metallvarufabri-kation, gummitillv. och kvarnindustri.
Kober [kä’bør], Leopold, österrikisk
geolog (f. 1883), sedan 1920 e. o. prof, i geologi
vid univ. i Wien. K:s huvudsakliga
arbetsfält är den tektoniska geologien. Hans mest
bekanta arbeten äro »Der Bau der Erde»
(1921; 2:a uppl. 1928), »Bau und Entstehung
der Alpen» (1923), »Die Gestaltungsgeschichte
der Erde» (1925), »Das alpine Europa» (1931),
»Das Weltbild der Erdgeschichte» (1932) och
»Die Orogentheorie» (1933). N. Zn.
*Koberg. Efter frånsäljning (förvandling
till fideikommisskapital) omfattar K. med
underlydande i Lagmansereds, Väne-Åsaka
och Hålanda socknar 8,196 har, därav 1,688
har åker; tax.-värde 1,765,100 kr. (1934).
*Koblenz hade 65,257 inv. 1933. En ny bro
(Adolf-Hitlerbrücke) över Mosel blev färdig
1934, och på Schlossplatz invigdes 1935 en
mötesplats (»Gau-Thingstätte»).
Kobold [kå’bålt], Herm ann Albert,
tysk astronom (f. 1858). Blev observatör i
Ögyalla i Ungern 1880, i Strassburg 1886, i
Kiel 1902, prof, vid univ. där s. å.; utger
sedan 1907 Astronomische Nachrichten. K. har
varit verksam särskilt inom
kometforskningen men även inom stellarastronomien, där han
utfört omfattande beräkningar av solsystemets
rörelse i rymden m. m. samt utgivit monogr.
»Der Bau des Fixsternsystems» (1906). B. L-d.
Koboltglas, se K o b o 11 f ä r g e r.
Kobro, Jens Isak de Lange, norsk
jurist och politiker (f. 1882). Blev
polismästare i Vardö 1917 och är sedan 1923
soreu-skriver i Malangen. K. är stoitingsman
(venstre) sedan 1931 och var
försvarsminister i Mowinckels regering 1933—35. W t K.
Kocaeli’ [kåd^a-], off. namnform för
Kod-s c h a 11 i (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
