Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kock, Karin - Kockelkärnor - *Kockums mekaniska verkstads a.-b. - Kodály, Zoltán - *Kodscha Ili - Koebe, Paul - Koechlin, Charles - Koercitivkraft - Koherenta strålar - Kohirausch, Karl Wilhelm Fritz - Kohlschütter, Arnold - *Koht, H. - Koidula, Lydia - Koincidensmetod - Koine - Koivisto - Kokbil - Ko-kiu, Ko-chiu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Kockelkärnor—Ko-kiu
1020
eningen och även fungerat som sådan i
offentliga utredningskommittéer. 1926—33 var
hon ordf, i Akademiskt bildade kvinnors
förening. Förutom gradualavh. har hon utgivit
»Svenskt bankväsen i våra dagar» (1930) och
»Sveriges handelsekonomiska läge» (1934)
samt minnesskrifter om Skånska
privatbanken (1931) och Skånska cement-a.-b. (1932).
O. B-g.
Kockelkärnor, se A n a m i r t a.
*Kockums mekaniska verkstads a.-b.
bygger numera fartyg med lastförmåga upp till
15,000 ton och tillverkar som specialitet även
ångturbiner enl. Bauer-Wachsystemet,
ång-torkningsapparater, motorvagnar för
järnvägsdrift, signalapparater och trafikfyrar.
Verkstaden sysselsätter nu omkr. 2,000 arb.
(se bild vid Malmö, suppl.). E. Hlr.
Kodåly [kå’däj], Z o 1 t å n, ungersk
tonsättare (f. 1882), sedan 1907 kompositionslärare
vid musikhögskolan i Budapest och sedan
1930 lektor vid univ. där; även
musikskriftställare och dirigent. K. har (delvis tills, m.
Bartok) samlat och utgivit ett stort antal
äldre ungerska folkvisor, fria från
zigenar-element. En av sitt lands mest betydande
moderna tonsättare, utmärker han sig för
både nationellt färgad och personlig stil,
melodiskt expressiv och rytmiskt livfull. Hans
mest kända verk, »Psalmus hungaricus» (Ps.
55; för tenor, kör och orkester; 1923),
uppfördes i Konsertföreningen i Stockholm 1934;
där uppfördes 1936 även orkestersviten
»Danser från Galanta» (1933). K. har vidare
komponerat kammarmusikverk (flera uppf. i
Stockholm), pianostycken, sånger och sångspelet
»Häry Janos» (1927; en orkestersvit därur
uppf. i sv. orkesterföreningar). H. G-t.
*Kodscha Ili skrives nu off. K o c a e 1 i.
Koebe [kö’-], Paul, tysk matematiker (f.
1882), e. o. prof, i Leipzig 1910, prof, i Jena
1914, sedan 1926 i Leipzig. K:s främsta
arbeten, publicerade i olika tidskrifter, gälla
det viktiga problemet om mångtydiga
funktioners uniformisering medelst entydiga
sådana. Detta problem, som intimt
sammanhänger med den konforma avbildningen av
en Riemannsk yta på ett plant område, har
behandlats bl. a. av Poincaré och fullständigt
lösts av K. O. F.
Koechlin [köjlä’], Charles, fransk
tonsättare och musikskriftställare (f. 1867), av
elsassisk härkomst. Var vid
Pariskonserva-toriet elev av bl. a. Fauré. K. har i en ofta
modernt kontrapunktisk stil komponerat
orkester- och körverk, kammarmusik, sånger,
pianostycken m. m. Han har utgivit en biogr.
över Fauré (1927) och läroböcker i
musikteori. H. G-t.
Koercitlvkraft, se Elektromagnetism,
suppl., sp. 1199.
Kohere’nta strålar, ljusstrålar, som kunna
interferera, därför att en oföränderlig
fasskillnad existerar mellan dem. K. äro strålar, som
utgått från samma punkt av en ljuskälla och
på olika vägar nått den punkt, där
interfe-rensfenomenen sökas. Se Interferens,
sp. 663. Sv. B-r.
Kohlrausch [kåJråuJ], Karl Wilhelm
Fritz, österrikisk fysiker (f. 1884), prof, i
Wien 1919. i Graz 1920. K. har utfört viktiga
undersökningar av radioaktiviteten, särskilt
om y-strålar, vilkas absorption i olika ämnen
han noggrant undersökt. Han har bl. a.
skrivit »Radioaktivität» (i »Tlandbuch der
Expe-rimentalphysik», XV, 1928). Sv. B-r.
Kohlschütter [kåT ], Arnold, tysk
astronom (f. 1883). Var astronom vid Mount
Wil-sonobservatoriet i Kalifornien 1911—14, blev
observatör vid astrofysikaliska observatoriet
i Potsdam 1919 samt prof, vid univ. och
direktor för observatoriet i Bonn 1925. K. har
jämte W. S. Adams utarbetat en epokgörande
metod att ur vissa spektrallinjers intensitet
härleda stjärnors verkliga strålningskraft och
därmed indirekt deras avstånd (de
»spektro-skopiska parallaxernas» metod). B. L-d.
* Koht, II., är sedan mars 1935
utrikesminister i Nygaardsvolds ministär. Han avgick
1933 som president för Comité international
des Sciences historiques och blev på sin
60-årsdag s. å. hedrad med en internationell
festskrift. Han är led. av kommittén för
sam-norskt språk av 1934. J. Schr.
KöFdula, Lydia, se J a n n s e n, J. V.,
suppl.
Koincidensmetod, 1. Metod för noggrann
jämförelse mellan nära lika svängningstider,
t. ex. två pendlars. Man väntar, tills
pendlarna svänga exakt i takt, och räknar sedan
antalet svängningar till det ögonblick, då
detta åter inträffar. Den ena pendeln har då
gjort precis en svängning mer än den andra.
En analog metod nyttjas stundom vid
uppmätning av interferensfenomen. — 2. Metod,
vid vilken man iakttar exakt samtidiga
impulser från två eller flera räknerör (se d. o.,
suppl.). Flera metoder finnas för automatisk
registrering av koincidenser, medan impulser
från ett räknerör, vilka ej äro samtidiga med
impulser från de övriga rören, ej räknas.
Genom k. blir man täml. oberoende av
störningar genom radioaktiva föroreningar och
kan bestämma från vilken riktning de
strålar infalla, som förorsaka koincidenserna. K.
tillämpas mest vid ultrastrålningen (se d. o.,
suppl.) men användes även för andra
ändamål. Bothe och Geiger ha med k. gjort ett
teoretiskt betydelsefullt försök, varvid
samtidigheten av avböjt röntgenstrålskvantum och
sekundärelektron vid Comptoneffekten (se
d. o., suppl.) påvisades. Sv. B-r.
Köinè’, se Grekiska språket, sp.
1004, och Nygrekiska språket, sp. 4.
Koi’visto, köping, se Björkö, suppl.
Kokbil, se K o k v a g n, nedan.
Ko-kiu, K o - c h i u, stad i kin. prov.
Yün-nan, vid bibana från järnvägen till
Yün-nan-fu; omkr. 130,000 inv. Centrum för ett rikt
tenngruvedistrikt; stort smältverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
