Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortvågsbehandling - *Kosacker - Koschenillav - Kościałkowski, Marian Zyndram - *Kościuszko, T. - *Košice - *Koskenniemi, V. A. - Kosmisk strålning - Kosola, Iisakki Vihtori - Kossak-Szczucka, Z. - *Kossel, W. - *Kossinna, G. - Kossowski, Jerzy - *Kosta järnväg - Kostare - *Kostroma - Kostytjev (Kostytschew), Sergej Pavlovitj - Kotász, Charles (Károly) - Kotelnyj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Kosacker—Kotelnyj
1058
med »gniststräcksapparater» (som vid
diater-mi). Kortvågens effekt på frisk och sjuk
kroppsvävnad är till sin natur ännu ej fullt
klarlagd. Genom k. kunna alla
kroppsvävna-der på vilket djup som helst bibringas önskad
värme, och sannolikt förekommer även en
specifik strålverkan. Den medicinska
effekten har visat sig värdefull vid
varbildningar (i hud, tandkött, näsans bihålor, lungor
m. m.), vid vissa ledinflammationer samt vid
»muskelreumatism». G. Kr.
♦Kosacker. Kosacksamhällenas
införlivande med sovjetsystemet har skett under segt
motstånd. Misstron mot k. på grund av deras
kamp först mot bolsjevikerna och sedan mot
kollektiviseringens införande medförde bl. a.,
att de tillåtits att endast i viss utsträckning
fullgöra sin värnplikt i form av tjänstgöring
med vapen och då spridda på flera
truppförband på stort avstånd från hemorten. Den
civila värnplikten vid de statliga
tvångsarbetena och den hänsynslösa utrensningen i
samband med kosackjordens kollektivisering
synas nu emellertid ha brutit k:s frihetsvilja.
Genom ett beslut i april 1936 har också ett
antal kosackdivisioner åter organiserats. C. A.E.
Koschenillav, se C 1 a d o n i a.
KoSciaikowski [kåj"jtjalkå’ski], M a r i a n
Z y n d r a m, polsk militär och politiker (f.
1892). Deltog som student ’ frihetsrörelsen,
var under världskriget bl. a. legionärofficer,
i rysk-polska kriget 1920 i generalstaben.
1922 invaldes K. i sejmen. blev juni 1934
inrikesminister, var okt. 1935—maj 1936
konseljpresident och blev därefter arbets- och
socialminister. A. A-t.
♦KoSciuszko, T. Om K:s besök i Finland
och Sverige 1796 se uppsats av K. G.
Felle-nius i bihang till Svensk-polska fören:s
minnesskrift 1936.
♦Kosice hade 70,232 inv. 1931 samt har
numera flyghamn (linjen Prag—Bukarest) och
rundradiosändare.
♦Koskenniemi, V. A., avgick 1932 som
rektor för Åbo finska univ. Han har utgivit en
ny del av »Kirjoja ja kirjailijoita» (1931),
»Nuori Goethe» (1932) och ungdomsminnen,
»Onnen antimet» (1935). Han blev fil.
he-dersdr vid Dorpats univ. 1929. — Monogr.
av L. Viljanen (1935). H. E. P.
Ko’smisk strålning, se
Ultrastrål-n i n g, även i suppi.
Kosola [kå’såla], I
i-sakki Vihtori,
finländsk bondeledare
(f. 1884). Var under
världskriget etappman
i Lappo för
‘‘inlända-re, som begåvo sig till
Tyskland för att få
militär utbildning i
jägarbataljonen, och
satt fängslad i
Spal-jernaja 1916—17. K.
hörde till
initiativta
garna till och ledarna av Lapporörelsen från
1930 och framträdde även under
Mäntsälä-revolten 1932. Jfr Finland, historia, och
Lapporörelsen, båda i suppl. H. E. P.
Kossak-Szczucka [kå’sak JtJoTska], Z.,
polsk författarinna, se S z c z u c k a, Z., suppl.
♦Kossel, W., blev prof, i Danzig 1932. K.
har utfört viktiga arbeten över
röntgenstrålar och i ett arbete 1914 förklarat de
väsentligaste dragen i deras emissions- och
absorp-tionsspektra. Sv. B-r.
♦Kossinna, G., dog 1931.
Kossovvski [kåså’ski], J e r z y, polsk
roman- och novellförfattare (f. 1899), en
utmärkt berättare. K. har bl. _a. skrivit
»Zie-lona kadra» (Den gröna kadern; 1928;
krigs-noveller) och »Bialy folwark» (Den vita
utgården; 1931; »Tegelhuset», 1932). J. Kl.
♦Kosta järnväg. Koncessionen upphävdes
1931. Ny koncession meddelades 1934 för
allmän godstrafik på sträckan Kosta—Lessebo
(16 km).
Kostare, se Vävarstarar.
♦Kostroma. Guvernementet upplöstes 1929
och ingår nu i Ivanovos industriområde.
Kostyt jev [kåzstytj»f], Kostytschew,
Sergej Pavlovitj, rysk växtfysiolog
(1877—1931), prof, i
Leningrad 1914—31.
K:s huvudarbeten
röra den biokemiska
utforskningen av
andningens, jäsningens
och kvävefixeringens
mekanik. Bl. a.
ställde han förhållandet
mellan aerob och
an-aerob andning i ett
nytt ljus och visade,
att kvävefixeringen
hos kvävesamlande
bakterier beror på reduktion av kväve till
ammoniak, liksom vid Ilaherprocessen. L.-G. R-ll.
Kosztolänyi [kå’stålänji], D e z s 6, ungersk
författare (f. 1885), en av ledarna för den
franskorienterade generationen i början av
1900-talet. K. har skrivit impressionistiska
dikter, bl. a. »A szegény kis gyermek
pa-naszai» (Det arma barnets klagan; 1910),
noveller och psykoanalyserande romaner, ss.
»Nérö» (1921), »Édes Anna» (1927) och
»Kornel Esti» (1933; självbiografisk). Han är
även känd som översättare och essäist; ordf,
i ungerska penklubben. J. L-tz.
Kotäsz [kå’täs], Charles (Karoly),
ungersk målare (f. 1872). Har studerat i
Budapest, München och Paris. K:s
landskapsmålningar (en dylik i Nationalmuseum i
Stockholm) äro lyriska naturstudier, som visa
känsla för koloristiska valörer. Arbeten av K.
finnas i Luxembourgmuseet (»Bondflicka»)
och i flera andra europeiska offentliga
samlingar. E. L-k.
Kotelnyj [katjeTjnej], se Nysibiriska
ö a r n a.
XXII. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
