Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreugerkraschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Kreugerkraschen
1068
kontrakt rörande tändsticksmonopol, varpå
under en följd av år betydande inkomster
bokförts. Expertis gav vid handen, att
Kreu-ger själv utfört förfalskningarna. Flerdubbla
bokslut, diverse s. k. suspenskonton,
luftcheckar o. s. v. framdrogos under
polisutredningen. Flera av Kreugers medhjälpare
åtalades efter hand samt ådömdes straff. De
sakkunniga publicerade 21 maj 1932 en ny
summarisk redogörelse. Det fastställdes, att
oprioriterade fordringsägare blott skulle
kunna erhålla obetydlig utdelning.
Bolagsstyrelsen föreslog bolagets försättande i konkurs,
vilket skedde 24 maj s. å., sedan riksdagen
godkänt en särskild konkurslag, »lex
Kreuger», avsedd att förekomma ekonomiska
störningar och förluster genom brådstörtad
avveckling. Konkursstaten upptog skulder
på 780,6 mill. kr. — utöver egna fonder —
och tillgångar på 508,8 mill. kr. Staten i
Kreugers urarvakonkurs upptog tillgångar
på 98,4 mill. kr. samt skulder på 1,170 mill.
kr. Vid bevakningstidens utgång 1 okt. 1932
hade i Kreugers och K. & T:s konkurser
anmälts fordringar på ett sammanlagt belopp
av omkr. 3,7 milliarder. Våren 1933
samlades i Stockholm för Kreugeraffärens
avveckling intresserade utlänningar, som trädde i
förbindelse med utredningsmännen. I olika
länder bildade innehavare av Kreugerpapper
intressentsammanslutningar, kallade
skyddskommittéer. Genom en av dessa bereddes
innehavare av K. & T:s secured debentures
(Kreugerbonds) möjlighet att ingå i ett
kanadensiskt avvecklingsbolag, som tillkommit
för att förhindra ett bortslumpande till
utomstående av den för detta lån lämnade
panten. Avvecklingen av koncernens affärer
försvårades av att äganderättsförhållandena
i fråga om betydande tillgångar voro oklara;
likvider för försålda värden måste insättas
på gemensamma räkningar under avvaktan
på utredning eller förlikning. Förvaltarna
uttogo 21 mars 1933 stämning på Kreugers
urarvakonkursbo om bättre rätt till de
Boli-denaktier, vilka av Kreuger egenmäktigt
pantförskrivits till Skandinaviska
kreditaktiebolaget. Striden om dessa avblåstes dec.
1934, då en uppgörelse träffades mellan
banken å ena samt Sv. tändsticksaktiebolaget
(Stab), I. Kreugers urarvakonkursbo och K. &
T:s konkursbo å andra sidan, varigenom
banken behöll aktierna bl. a. mot en avräkning
å skuld till ett belopp av 150 mill. kr. (se även
Bolidens gruv-a.-b., suppl., sp. 614).
I början av 1935 träffades även med Stab en
uppgörelse, vars genomförande var beroende
av reglering av mellanhavandena mellan
detta bolag och I. M. C., International match
Corporation (se d. o., suppl.). Förvaltarna
reste betydande skadeståndskrav mot
bolagets förutvarande styrelseled. 26 nov. 1935
meddelade Stockholms rådhusrätt utslag i
dessa mål, varvid skadeståndskrav på
sammanlagt belopp av omkr. */« milliard kr.
utdömdes. Enl. förvaltarnas berättelse för
1935 uppgingo de totala bevakningarna i K.
& T:s konkurs till 1,765 mill. kr. — bortsett
från secured debentures —, och samtidigt
utgjorde behållningen å egna bankräkningar
drygt 52 mill. kr. En huvuduppgift blev
efter kraschen att rädda koncernens rena
produktionsföretag, främst Stab och Telefon-a.-b.
L. M. Ericsson (L. M.).
Svenska
tändsticksaktiebolaget beviljades jämlikt »lex Kreuger» av 1932
moratorium intill utgången av ang. s. å.,
vilket sedermera förlängdes. En kommitté
tillsattes för att undersöka möjligheterna av
rekonstruktion. 29 nov. 1932 avgåvo de
fungerande administratörerna en redogörelse,
varav framgick, att man lyckats uppnå
överenskommelse med fordringsägarna. Den
föreslagna saneringen gick ut på nedskrivning
av aktiekap. med 270 mill. kr. till 90 mill.
förutom tillgripande av bolagets fonder;
sammanlagt erfordrade operationen 523 mill. kr.
Vid uppgörelsen av den nya balansen måste
vissa outredda poster lämnas ur räkningen, i
första hand mellanhavandena med de övriga
Kreugerbolagen. Stab lyckades skapa gott
samarbete med I. M. C. även sedan detta
bolag försatts i konkurs. Vid utredningen av
I. M. C:s affärer visade det sig, att Kreuger
bl. a. frånhänt bolaget 50 mill. doll. i tyska
obligationer. I jan. 1933 träffades uppgörelse
mellan Skandinaviska kreditaktiebolaget, där
Kreuger pantsatt ifrågavarande
obligations-post, och I. M. C., varigenom I. M. C.
återfick obligationer på 21 mill. doll. Enl.
meddelande av 30 mars 1935 hade preliminär
uppgörelse träffats mellan Stab och K. & T. med
avseende på alla tvister, men avtalet
godkändes slutligt först 14 mars 1936. Mot en likvid
av 900,000 egna B-aktier jämte 8,5 mill. doll.
kontant förvärvade Stab I. M. C:s samtliga
europeiska tillgångar — med undantag för de
turkiska — samt I. M. C:s egendom på
Filippinerna. Stab reglerade samtidigt
mellanhavandena med K. & T. genom att överta det
sistnämnda bolagets tändsticksintressen mot
en likvid av 200,000 egna B-aktier jämte 5
mill. kr. kontant. För genomförandet av
dessa transaktioner beslöts en nyemission på
nominellt 27,5 mill. kr., varigenom aktiekap.
höjdes till 117,5 mill. kr.
Telefon -a. - b. L. M. Ericsson kom
relativt sent under Kreugers kontroll. Vid
sammanbrottet voro 610,000 av bolagets omkr.
2 mill. aktier pantförskrivna till
International telephone & telegraph Corporation (I. T. T.)
för ett lån, som detta bolag lämnat K. & T.
Sedan K. m:t godkänt en av L. M. beslutad
ändring i bolagsordningen, genom vilken ökad
rösträtt medgavs utlänningar, blev I. T. T.
innehavare av aktier, motsv. omkr. 34 % av
rösträtten inom bolaget. I. T. T. förpliktade sig
genom avtal med svenska banker till sådant
samarbete med dessa, att bolaget bibehålies
som ett oberoende svenskt företag. Samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
