Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbibliotek - *Landsfiskal - *Landsfogde - Landsfogdeassistent - *Landskap - *Landskapslagar - Landskommunernas förbund - *Landskrona - Landslinje - *Landsmålsarkivet - *Landsmålsföreningar - *Landsorganisationen - *Landsorganisationens skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Landsfiskal—Landsorganisationens skola
1152
ningssträvandena. Dess uppgifter
sammanfalla delvis med centralbibliotekens (se d. o.,
suppl.). I Sverige finnes ett 1., näml.
Linköpings stifts- och landsbibliotek (se d. o.). C. Bjm.
♦Landsfiskal. 2. Ändringar i 1917 års instr.
ha vidtagits 1931, 1932, 1933 och 1936.
♦Landsfogde. Ny instr. för 1. utfärdades
24 april 1936. En 1. skall finnas i varje län
samt vara överåklagare och länspolischef, i
förra fallet lydande under
justitiekanslers-ämbetet och i det senare under länsstyrelsen.
Under 1. lyda landsfiskaler, stadsfiskaler och
polismän med åtalsrätt, s. k.
distriktsåklagare. L. tillsättes av K. m:t genom fullmakt.
L. må icke förrätta auktioner, vara rättens
ombudsman eller förvaltare i konkurs, vara
enskild parts ombud eller rättegångsbiträde
samt bedriva advokatverksamhet eller
inkas-seringsrörelse. Ldht.
Landsfogdeassistent. Enl. k. kung. 24 april
1936 om 1. kan K. m:t vid behov förordna en
1. som biträde till landsfogde (se d. o., ovan).
♦Landskap. 2. Litt.: Å. Campbell,
»Kulturlandskapet» (1936).
♦Landskapslagar. Litt.: S. Henning,
»Träl-domens försvinnande och de svenska
landskapslagarna» (i Hist. Tidskr. 1930); R.
Pip-ping, »Strödda anteckningar till de
fornsven-ska lagarna» (i Acta Academiæ Aboensis, 7:
2, 1931); T. Wennström, »Studier över böter
och myntvärden i Västgötalagarna» (s. å.;
Skrifter utg. av Vet.-soc. i Lund, 13);
»Svenska landskapslagar», utg. av Å. Holmbäck
och E. Wessén, del I: »östgötalagen och
Upplandslagen» (1933), del II: »Dalalagen och
Västmannalagen» (1936). B. H-d.
Landskommunernas förbund, se Svenska
landskommunernas förbund.
♦Landskrona. Folkmängden hade 1936
stigit till 19.274 inv.; det stadsplanelagda
området har ökats till 311 har och hamnområdet
till 201 har. Seminariet har ombildats till
småskollärarinneseminarium. I Stadsparken,
som utgör en ö. fortsättning av Slottsparken,
ha rester av den medeltida stadskyrkans
murar utgrävts och dess grundplan rekonstruerats.
Landstormstrupp vid mobiliseringen 1914.
Industrien har ånyo börjat gå framåt och
omfattade 1934 63 arbetsställen med tills. 3,092
arb. och ett salutillv.-värde av 52,500,000 kr.
De senare årens förbättring sammanhänger
huvudsaki. med anläggandet av en del nya
industrier, bl. a. av olika slag i
Thulinver-kens ståtliga komplex, samt ökat arbete för
äldre industrier, bl. a. Öresundsvarvet. Bland
större industriföretag märkas numera även
Emil Emond a.-b:s konfektionsfabrik (600
arb.; årstillv.-värde 4 mill. kr.) och Carl
Emond a.-b:s manufakturfabrik (135 arb.;
tillv.-värde 1,5 mill. kr.). Kajlängden i
hamnen har utökats till omkr. 2,000 m.
Tax.-värdet å fast egendom var 1935
76,758,900 kr., därav bevillningsfri 8,032,100
kr., den bev.-tax. inkomsten 25,159,590 kr.
Stadens tillgångar utgjorde 1 jan. 1936
15,623,074 kr. och skulder 8,406,816 kr. —
Nyare litt.: F. Lindholm, »L. från äldsta
till nuvarande tid» (1930) och »L.
museiförening 1910 2/io 1935» (1935); C. H. Sjöcrona,
»L. 1658—1933» (1933). A. M. af R.
Landslinje, se Elektriskt
kraftverk, suppl., sp. 1183.
♦Landsmålsarkivet. 1930 reorganiserades
L., i det att vissa befattningar där uppfördes
på extra stat; s. å. grundades L. i Lund. Båda
äro statsinstitutioner men i förhållande till
univ. fristående. L. i Uppsala utgav 1926—
35 »Frågelistor» 1—37. L. i Lund har
publicerat 4 dir »Skrifter» (1932—36). —
Institutet för ortnamns- och
dialektundersökningar i Göteborg har utgivit en ny del av sina
»Skrifter» (1934) och 2 nya dir av
»Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län» (1932—36).
H. Gjr.
♦Landsmålsföreningar. De lundensiska
föreningarnas samlingar överlämnades 1930 till
det då inrättade Landsmålsarkivet (se ovan)
i Lund.
♦Landsorganisationen. Vid 1935 års slut
voro 42 förbund med 6,318 avd. och
sammanlagt 701,186 medl. anslutna till L. Av de
förbund, som numera stå utanför L., äro
lokomotivmanna- och tullmannaförbunden de
betydelsefullaste. — Sveriges
arbetares centralorganisation (S.
A. C.) har nu omkr. 35,000
medl. — Se vidare
Fackförening, suppl. S. H.
♦Landsorganisationens
skola. Sedan 1931 är S. Hansson
även föreståndare. Varje
sommar hålles en av
Landsorganisationen anordnad 3 mån. kurs
med 40—45 elever. Därjämte
hållas instruktionskurser på
14 dagar och 3 veckor,
anordnade av till
Landsorganisationen anslutna förbund.
Sådana kurser hållas även
under vintermånaderna. Skolan
kan mottaga 80 elever
samtidigt. S. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
