Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson, Oscar Edvin - Larsson, Sven Valfrid - *Larsson, V. - *Larsson, Y. - *Larv (socken) - Larvaevoridae - *Lasarett - Laski, Harold J. - Lasky, Jesse L. - Laspeyresia strobilella - Lassen peak - *Lasserre, P. - Lassila, Väinö - Latax - Latenstid - Lateraler - *Latium - *Laue, M. v. - Lauefotogram - Lauesen, Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Larsson, S. V.—Lauesen
1174
blev 1936 fil. bedersdr vid Stockholms
högskola. L. tillhörde 1919—20 som
socialdemokratisk led. F. K. Fr. Sg.
Larsson, Sven
Valfrid, ögonläkare (f.
18 9 3 26/5). Blev med.
lic. 1921, med. dr och
docent vid Karol. inst.
1930, prof, i
oftalmia-trik vid Lunds univ.
1936. L:s viktigaste
arbeten röra
ögonbottenförändringar vid
njursjukdomar,
glau-komfrågor och
användning av
elektro-endotermi vid
behand
ling av ögonsjukdomar, särskilt
näthinneav-lossning. K. G. P-n.
♦Larsson, V., tillhör sedan 1933 F. K.
♦Larsson, Y., som numera tillhör
Folkpartiet, är nu chef för gaturoteln.
♦Larv, socken. I L. ligger Falebergs (se
d. o., suppl.) stuteri.
Larvaevoridae, se Parasitflugor.
♦Lasarett. Antalet 1. var vid 1934 års slut
93 med 18,778 sjukplatser; på dessa sjukhus
hade under s. å. intagits 294,468 patienter.
Medeltalet vårdade per dag utgjorde 18,393
patienter. Dessutom funnos vid samma tid i
städer eller på landsbygden 80 sjukstugor
med sammanlagt omkr. 1,500 sjukplatser.
Utgifterna för sjukvården vid 1. uppgingo
1934 till 44,847.048 kr. och vid sjukstugorna
1932 till 2,774,308 kr. Utvecklingen har
nödvändiggjort l:s uppdelning i
specialavdelningar, vanl. först i en kirurgisk och en
medicinsk avd. Därtill ha på allt flera ställen
kommit specialavd. för röntgenologi, öron-,
näs- och halssjukdomar, barnbördsavdelningar
etc. I allm. har redan varje län i Sverige
ett s. k. centrallasarett, omfattande flera
specialavd. Statens sjukvårdskommitté har
1934 i ett omfattande betänkande angivit
principerna för den civila sjukvårdens och
därmed även lasarettsväsendets framtida
ordnande i Sverige. S. I-r.
Laski [lä’ski], Harold J., engelsk
stats-vetenskapsman (f. 1893), prof, i London 1926.
L. är sedan 1922 led.
av styrelsen för
Fabian society och har
en följd av år tillhört
ledningen för den
engelska folkbildningsrörelsen. Vid flera
tillfällen har han
anlitats av regeringen för
utredningsuppdrag. L.
torde vara en av
samtidens mest
uppmärksammade forskare
inom statsvetenskapen.
Bland hans skrifter kunna nämnas »Studies
in the problem of sovereignty» (1917), »Au-
thority in the modern State» (1919),
»Poli-tical thought from Locke to Bentham» (1920),
»Foundations of sovereignty» (1922), »A
gram-mar of politics» (1925), »Communism» (1927),
»Liberty in the modern state» (1930), »An
in-troduction to politics» (1931), »Studies in law
and politics» (1932), »The crisis and the
con-stitution» (s. å.), »Democracy in crisis» (1933)
och »The state in theory and practice» (1935R
G. H-n.
Lasky [lä’ski], J e s s e L., nordamerikansk
filmproducent (f. 1880). Tillhör liksom
Laemmle senior filmens pioniärer. L.
grundade 1914 Jesse L. Lasky feature play co., som
efter två år sammanslogs med Famous players,
och var senare chef hos Paramount. R. A-g.
Laspeyre’sia strobileTla, se färgpl.
Skogsträdens skadedjur 1, bild 9.
Lassen peak [lä’son pi’k], vulkan i n.
delen av Sierra Nevada, Kalifornien; når 3,390
m ö. h. L. är den enda vulkan i egentliga
U. S. A., som under senare år utvecklat
någon verksamhet. Området kring L. avsattes
1916 till nationalpark (435 km2).
♦Lasserre, P., dog 1930.
La’ssila, Vä inö, finländsk anatom (f. 1896).
Blev 1927 adjunkt och 1930 prof, i anatomi
vid Helsingfors univ. L:s arbeten behandla
bl. a. lapparna ur anatomisk-antropologisk
synpunkt. Hans bror I 1 m o L. (f. 1885) är
sedan 1932 prof, i skogsteknologi vid
Helsingfors univ. H. E. P.
La’tax, se II a v s u 11 e r.
♦Latenstid, även benämning på den tid,
som förflyter mellan en retning och dess
effekt. För tvärstrimmig muskulatur kan 1.
understiga O,ooi sek., medan den hos glatt
muskulatur kan överstiga 1 sek.
Lateräler (av lat. la’tus, sida), språkv.,
konsonanter, alstrade i det att luftströmmen
passerar på ena sidan (eller på bägge sidor) om
ett kontaktställe i munhålan; kontakten sker
mellan tungans främre del och övre
framtän-derna eller gommen. Hit hör ljudet l jämte
dess varianter hårt eller bakre l (l-, alstras
med samtidig höjning av bakre tungryggen)
och mjukt eller muljerat l (se M u 1 j e r i n g).
Med orätt ha 1. stundom sammanförts med
frikativor eller tremulanter. A. Lbd.
♦Latium hade 2,340,623 inv. 1931. En ny
prov., Littoria (se d. o., suppl.), bildades 1934.
♦Laue, M. v., har under senare år bl. a.
även behandlat teoretiska problem rörande
elektroninterferenser i kristaller (se
Elektronböjning, suppl.) och därvid bl. a.
publicerat »Die Interferenzen von Röntgen- und
Elektronenstrahlen» (1935), en serie föredrag
vid Princeton university. G. A-ff.
Låu’efotogram, se Röntgenkristall
o-g r a f i, med bilder.
Lauesen [lä’vo-], M a r c u s, dansk
författare (f. 1907). Blev student 1926 och
debuterade som författare 1928 med »Guds göglere».
L. slog igenom med den talangfulla
sönder-jylländska släktromanen »Og nu venter vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
