Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Laurin, C. G. J. - *Laurin, P. J. G. - *Laurin, Th. O. - Lauritsala - Lauri-Volpi, Giacomo (Giacomo Volpi) - *Laursen, L. R. - Lausannerörelsen - Lauzanne, Stéphane - Laval, Pierre - Laver - *Lavettage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Laurin, P. J. G.—Lavettage
1178
bd II—IV 1930—32. L. utgav 1930 monogr.
»Carl Milles» och 1933 femte samlingen »Ros
och ris».
♦Laurin, P. J. G., dog 1935 18/fl. Han avgick
1930 som chef för Försäkringsinspektionen.
♦Laurin, T h. O., har låtit utarbeta
»Katalog över Th. L:s samling av måleri och
skulptur» av R. Hoppe (1936). En mycket
värdefull samling utländsk grafik (nära 1.000 blad)
donerades av L. 1934 till Nationalmuseum i
Stockholm. Museets årsbok 1935 är
tillägnad L. E. L-k.
Låu’ritsala, köping i Viborgs län, Finland,
vid Saima kanals mynning i Saima; 25 km2,
omkr. 6,700 inv. (1935). Samhället har
uppstått kring Kaukas (se d. o.) a.-b:s
fabriksanläggningar och avskildes 1932 från
Lapp-vesi till egen kommun. O. Brn.
Låu’ri-Volpi [-våTpi], G i a c o m o,
artistnamn för Giacomo Volpi, italiensk
operatenor (f. 1892). Har med mycken
framgång sjungit på de främsta europeiska och
amerikanska scener, bl. a. flera säsonger på
Metropolitan i New York. H. G-t.
♦Laursen, L. R., dog 1936. Han avgick som
riksarkivarie 1934. Av »Danmark-Norges
traktater 1523—1750» utkom bd 9 1933 (går
till 1693).
Lausannerörelsen [låza’n-], se Kyrkliga
enhetssträvanden, även i suppl.
Lauzanne [låza’n], Stéphane, fransk
publicist (f. 1874), politisk red. i Le Matin, där
han numera företräder extrema
högersynpunkter. I bokform har L. utgivit bl. a. »Les
hommes que j’ai vus» (1924) och »Sa Majesté
la Presse» (1926). Kj. S-g.
Lava’1, Pierre, fransk politiker (f. 1883).
Kom 1907 som advokat till Paris, inskrev sig
i socialistiska partiet och blev 1914
deputerad. I kammaren vann L. vänsterledarnas
bevågenhet för sin
pacifism men vägrades
pass till
Stockholms-konferensen 1917. Vid
kammarvalen 1919 föll
han igenom men fick
igen sitt mandat som
borgerlig vilde 1924.
Painlevé gjorde
honom till
kommunikationsminister (1925)
och Briand, vars högra
hand han blivit, till
understatssekr. i
kon
seljpresidiet, slutligen till justitieminister för
en dag krissommaren 1926. L. flyttade s. å.
över till senaten och svängde ytterligare åt
höger, blev 1930 arbetsminister i Tardieus
andra kabinett och i jan. 1931 själv
konseljpresident, var till 1932 därjämte
inrikesminister och därefter utrikesminister efter att ha
utmanövrerat sin forne gynnare Briand, trots
att han icke skurit några lagrar som
personlig förhandlare i de brännande
krigsskuldsfrå-gorna i vare sig Washington eller Berlin. 1
febr. s. å. blev han själv utmanövrerad av
Tardieu och återgick till arbetsministeriet. I
de följ, vänsterregeringarna hade man ingen
användning för hans smidiga
förlikningsman-naegenskaper, men i kabinettet Doumergue
(febr. 1934) blev han kolonialminister, och
efter mordet på Barthou (okt. s. å.) var han åter
utrikesminister till jan. 1936, det sista
halvåret även konseljpresident. Under denna tid
hade han hunnit sluta av Barthou förberedda
viktiga avtal med Rom och Moskva
(»sovjet-pakten», ratificerad först av en följ, regering)
samt genomfört en av börs- och bankvärlden
påyrkad drakonisk deflationspolitik — de s. k.
Lavaldekreten — men också bragt landet i
ett skevt läge till England genom sitt
dubbelspel i Abessinienkonflikten, kulminerande
i det s. k. Hoareavtalet 1935. Då han
samtidigt visade tendenser att vilja stödja sig
på utomparlamentariska krafter — de
sedermera upplösta s. k. patriotligorna -— och den
ekonomiska krisen ytterligare skärptes,
uppsade koalitionskabinettets vänstermedlemmar
regeringschefen tro och lydnad, och L.
nödgades avgå utan att vara försatt i
parlamentarisk minoritet. Jfr populära monogr. av M.
Privat (1931) och O. Pannetier (1936), G.
Suarez, »Profils de rechange» (1933), samt
Frankrike, suppl., sp. 261 ff. Kj. S-g.
Laver, kopparmalmsfyndighet i Älvsby
socken, Norrbottens län, tillhörig Bolidens
gruv-a.-b. Malmen i L. utgöres av
kopparkisim-pregnerad kvartsit. Provbrytning pågår där
sedan 1935. Näst Boliden anses L. vara
Norrlands rikaste kismalmsfyndighet. E. Y.
Bild 1. 75 mm fältluftvärnskanon från Bofors i
skjutställning.
♦Lavettage. Vid arméerna har den alltmer
genomföida motoriseringen lett till
konstruktion av 1. för motortransport. Vissa av dessa
äro utförda som släpvagnar (se bild 1 och
2) till bilar el. dyl., andra, s. k.
motorlavetta ge (se bild 3), utgöra en kombination av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
