Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lederer, Joe - Ledesma Miranda, Ramón - *Leding - Ledkroppsmetoden - *Lee, R. E. - Lee, Vernon - Le Fauconnier (Lefauconnier), Émile Eugène - *Leffler, B. - Le Fort, Gertrud Agnes von - Lefranc, Abel - *Lefrén, J. P. - Legal, Ernst - Le Gallienne - *Legationshus - *Legationspredikant - *Legationsråd - *Legationssekreterare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Ledesma Miranda—Legationssekreterare
1184
George» (1928), »Musik der Nacht» (1930;
»Nattens musik», 1931), »Drei Tage Liebe»
(1931), »Bring mich beim» (1932), »Unter den
Apfelbäumen» (1934) och »Blatt im Wind»
(1936). Hon är uteslutande kvinnoskildrare,
och hennes vanligaste motiv är den unga
flickans osäkerhet i valet av man. R-n B.
Ledesma Mira’nda [läöä’sma -], R a m 6 n,
spansk författare (f. 1901), en av de mest
uppmärksammade bland den yngre
generationens diktare. L. debuterade som skald
med samlingen »Versos primeros» (1921)
men övergick senare alltmera till roman- och
novelldiktningen: »Antes del mediodfa»
(1930) och novellsamlingen »Saturno y sus
hijos» (1935) m. fl. K. A. H.
♦Leding. Litt.: E. Hjärne i Namn och Bygd
1929; S. Bolin, »Ledung och frälse» (1934).
Ledkroppsmetoden, lantbr., en av E. H.
Edin (se d. o., suppl.) utarbetad metod, som
tillämpas vid utförandet av prov på
fodersmältningen hos djur. L. grundar sig på den
principen, att en viss fodergiva, vars
smält-barhet skall undersökas, markeras medelst
inblandning av en bestämd mängd av ett
olösligt och som kvalitativ indikator användbart
ämne (ledkropp), som till hela sin mängd
kommer att återfinnas i den från
ifrågavarande foderparti härrörande träcken. Hålles
under tillräckligt lång tid fodermängden
konstant liksom ledkroppshalten i denna,
kommer även träckens halt av ifrågavarande
ledkropp att vara konstant. Förhållandet
mellan mängden av ledkroppen och mängden av
ett visst näringsämne blir i fodret ett
annat än i träcken, enär en del av
näringsämnet resorberats och därför ej ingår i träcken.
Denna del (den smältbara delen) kan
beräk-100 N(t)
nas medelst formeln S = 100––-i
vil-V(f)
ken S betecknar smältbarhetskoefficienten för
det undersökta näringsämnet samt N(f) den
per enhet av ledkroppen i fodret och N(t) den
per enhet av samma kropp i träcken ingående
mängden av näringsämnet. J. Ax.
♦Lee, R. E. Jfr J. F. C. Fuller, »Grant and
L.» (1933), samt monogr. av W. E. Brooks
(1932) och D. S. Freeman (4 bd, 1934—35).
Lee [II], V e r n o n, pseud., se P a g e t, V.
Le Fauconnier [lo fåkånie’] (L e f a u c o
n-nier), Ém ile Eugène, fransk målare (f.
1881). L. började måla under påverkan av
impressionismens teorier, men omkr. 1908 kom
han i förbindelse med Picasso, Braque o. a.
förgrundsgestalter inom kubismen och blev
själv en av de ledande där. Hans måleri har
ett textilt-ornamentalt drag, ett slags
gobelängmaner (jfr L é g e r, F., suppl.).
Nationalmuseum i Stockholm äger »L’abondance»,
från den tid, då även många nordiska
konstnärer slöto sig till L:s krets. E. L-k.
♦Leffler, B., är sedan 1932 e. o. prof, i
De-brecen. Vid det på L:s initiativ tillkomna
ungerska inst. vid Stockholms högskola leder
han kurser i ungerska litteraturen m. m.
Jämte sin maka. Signe L., utgav han 1932
»Ungerska noveller» i sv. övers. Han är
med-arb. i Nordisk Familjeboks 3:e uppl.
Le Fort [lo fä’r], Gertrud Agnes von,
friherrinna, tysk författarinna (f. 1876),
debuterade 1899. Dels genom sina dikter
(»Lie-der und Legenden», 1912, »Hymnen an die
Kirche», 1924, »Hymnen an Deutschland»,
1932, m. fl.), dels och kanske än mera genom
sina historiska romaner: »Das Schweisstuch
der Veronika» (1928), »Der Papst aus dem
Ghetto» (1930), »Die letzte am Schafott»
(1931) och »Das Reich des Kindes» (1934), i
vilka hon hävdar den katolska kyrkans idéer,
har hon blivit en av de mest kända bland
dit-hörande författare. Till diskussionen om den
moderna kvinnan har hon bidragit med
»Die ewige Frau» (1934). R-n B.
Lefranc [lofrä’], Abel, fransk
litteraturhistoriker (f. 1863), prof, vid Collège de
France, vars historia han skrivit (1893).
Specialist på fransk renässanslitteratur, har L.
ägnat Rabelais ett ingående och resultatrikt
studium, varom hans inledningar till det av
honom grundade Rabelaissällskapets kritiska
mönsteredition (1912 ff.) bära vittne. Han
har också gjort sig känd som dristig
Shake-speareforskare, framför allt genom boken
»Sous le masque de Shakespeare» (2 bd, 1919),
vari han söker leda i bevis, att William
Stanley, sjätte earl av Derby, om icke själv skrivit
så dock inspirerat ett stort antal av
Strat-fordskådespelarens verk. Kj. S-g.
♦Lefrén, J. P. Jfr A. Jansson,
»Försvarsfrågan i svensk politik från 1809 till
Krimkriget» (1935; akad. avh.).
Le’gal, Ernst, tysk regissör och
teaterledare (f. 1881). Har varit verksam vid
scenerna i Wiesbaden, Kassel och Berlin. L. har
även skrivit dramatik (skådespelet »Lätare»,
1913, komedien »Bradamante», 1920). O. W-n.
Le Gallienne [lo gäTjon], Eva,
engelskamerikansk skådespelerska (f. 1899), dotter
till R. L. Debuterade 1914 i London men
flyttade redan 1915 till Amerika, där hon snart
vann stor popularitet inom den moderna
repertoaren, vars flickroller hon gestaltat med
stor friskhet och spiritualitet. Hon har även
med framgång spelat roller ur den
klassiska dramatiken (Hilde Wangel i
»Byggmästare Solness», Viola i »Trettondagsafton»,
Mirandolina i »Värdshusvärdinnan»).
Siälv-biogr., »At 33», 1934. O. W-n.
♦Legationshus. Staten har numera (1936) l.
även i Haag (1930) och Ankara (1934). Ett
1. är under uppförande i Warszawa.
♦Legationspredikant finnes sedan 1934
även i Bryssel.
♦Legationsråd finnas f. n. (1936) vid
beskickningarna i Berlin, Bogota (och Caracas),
Kovno, London, Paris, Moskva, Reval,
Santiago de Chile och Washington.
♦Legationssekreterare finnas f. n. (1936)
vid beskickningarna i Aten, Bern, Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
