Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lévy-Bruhl, Lucien - *Lex - Lexow, Einar - Ley, Robert - *Leydig, F. - *Lhote, A. - Lhotzky, Heinrich - *Liakka, N. - Liao-ning - *Libanon - Libedinskij, Jurij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Lévy-Bruhl—Libedinskij
1206
Lévy-Bruhl [levi’-bry’l], L u c i e n, fransk
sociolog, religionspsykolog (f. 1857), prof,
vid Sorbonne 1899—1927. L:s huvudtes är,
att religionen är socialt betingad; den
påtvingas individen på primitivt, pre-logiskt
stadium av omgivningen, massan; i vår
moderna, logiska tid är religionen därför en
anakronism. Viktigare skr.: »Les fonctions
mentales dans les sociétés inférieures» (1910),
»La mentalité primitive» (1922), »L’äme
primitive» (1927), »Le surnaturel et la nature
dans la mentalité primitive» (1931) och »La
mythologie primitive» (1935). S. Lqt.
*Lex. Lex Boliden, se Bolidens
gruv-a.-b., suppl., sp. 614. — Lex Kreuger, se
Kreugerkraschen, suppl., sp. 1067.
Lexow, Einar, norsk konsthistoriker,
museiman (f. 1887), fil. dr i Oslo 1923. L. var
amanuens vid Kunstindustrimuseet i Oslo
1909—12 och konservator (intendent) vid
Bergens museum från
1912. Sedan 1931 är
han dir. för
Vestland-ske kunstindustrimu-seum i Bergen. L.
har bl. a. utgivit
»Stil-fölelse og stilformer»
(1915), »Norges kunst»
(1926),
»Haakonshal-len» (1929) samt
»Ro-mantikken og den nye
tid» och »Gammel
kunst utenfor
Europa» (1935; i »Ver-
dens kunsthistorie»). Dessutom har han hållit
föreläsningar i Bergens museum och vid univ.
i Oslo. E. L-k.
Ley [läi], Robert, tysk politiker (f. 1890).
Deltog i världskriget, från 1916 som flygare,
och var 1917—20 i fransk fångenskap. 1920—
28 var L. kemist hos I. G. Farbenindustrie i
Leverkusen. L. anslöt
sig 1925 till N. S. D.
A. P., blev 1928 medl.
av preussiska
lantdagen och 1930 av tyska
riksdagen. 1931 blev
han »riksinspektör»
i partiledningen och
1932 ställföreträdare
för
riksorganisations-ledaren Gregor
Stras-ser, som han 1 dec.
1932 efterträdde. L.
övertog 2 maj 1933
ledningen av tyska fackföreningarna och i
nov. s. å. av tyska arbetsfronten (se A
r-betsfronten, suppl.) samt är grundare av
organisationen Kraft durch Freude (se d. o.,
suppl.). Han har utgivit »Durchbruch der
sozialen Ehre» (1935). — Biogr. av Role,
pseud. för K. Busch (1934). Ä. S-n.
*Leydig, F. Efter L. ha uppkallats de s. k.
interstitiella cellerna i testiklarna, vilka äro
säte för testiklarnas inre sekretion och
pro
ducera testosteron, ett av de manliga
sexual-hormonerna.
*Lhote, A. Nationalmuseum i Stockholm
äger en oljemålning av L., »Liggande kvinna».
Han har illustrerat flera böcker av samtida
franska författare samt medarbetat som
kritiker i Nouvelle Revue Frangaise. E. L-k.
Lhotzky [lå’tski], Heinrich, tysk
evangelisk teolog (1859—1930). Var 1885—90
präst i Bessarabien, biträdde 1898—1904
Johannes Miiller (se d. o.) i dennes fria
evangeliska verksamhet i Mainberg och utgav
tid-skr. Leben 1904—11. L. var förkunnare av
en starkt subjektivt färgad kristen
livsåskådning, icke sällan ställd i medveten
motsats till kyrkans kristendom. Kärnan i hans
religion var en optimistisk Gud-Faderstro.
Såsom religiös skriftställare har han utövat
ett betydande inflytande. Bland hans
skrifter märkas »Religion oder Reich Gottes»
(1904; sv. övers. 1909), »Die Zukunft der
Menschheit» (1907), »Die Seele deines
Kin-des» (1908; två ggr övers, till sv., 1908 och
1924), »Das Buch der Ehe» (1913) och
romanen »Immanuel Miiller» (1912). På sv.
föreligga dessutom »Den tappres tro» (1915) och
»Det heliga löjet» (1918). Ett representativt
urval ur L:s tidigare skrifter har samlats i
»Vom Erleben Gottes» (1908). J. Cbg.
*Liakka, N., avgick 1929 som chef för
socialministeriets nykterhetsavd.
Liao-ning, se Feng-tien, suppl.
*Libanon. Staten L., som sedan 1926 off.
kallas République Libanaise, omfattar 9,355
km2; 854,693 inv. (1935). Huvudstad är
Beirut.
LibedPnskij, J u r i j, rysk författare (f.
1898). Son till en läkare, blev L. efter
revolutionen bolsjevik, arbetade som agitator och
har sedan intagit en ledande ställning i de
ryska
proletärförfat-tarsammanslutningar-na. Hans roman
Veckan (1922), ett av
bolsjeviklitteraturens
klassiska verk,
skildrar ett uppror mot
sovjetmakten
någonstans i det centrala
Ryssland och ger f.
ggn i litteraturen en
inblick i en ordinär
bolsjevikmiljö; den
betecknar samtidigt
övergång till den epok, som främst tog
till uppgift att »teckna levande
människor». L:s nästa roman, I morgon (1924),
ger ett typiskt uttryck för den pessimism,
som grep stora delar av bolsjevikpartiet
under nep-politikens kapitulationsperiod,
och stämplas numera som ett svårt
syndafall från författarens sida. I en rad med
partiets s. k. generallinje mera
sammanfallande arbeten fortsatte L. sedan att ge
inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
