Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lilienberg, A. - Lilienberg, Anders Johan - Lilienfein, Heinrich - *Lilius, A. H. - *Lilius, F. H. - Lilja, Gertrud Linnea - Lilja, Josef Bernhard - Liljeblad, Karl Ragnar - Liljeblad, Sven Samuel - *Liljefors, B. A. - *Liljefors, R. M. - *Liljegren, S. B. - Liljeholmens kabelfabrik - *Liljestrand, G. - Liljeström, Olof Alfred - *Lilla Alby - *Lilla Bält - *Lilla ententen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Lilienberg, A. J.—Lilla ententen
1214
till generalplan för Stockholms tätare
bebyggda delar» (1929; jfr Stockholm, sp.
522) samt är en av förf, till »Förslag till ny
stadsplan för nedre Norrmalm m. m.»
(Stads-kollegiets [i Stockholm] Utlåtanden och
Memorial. bihang, 1936: 12). E. L-k.
Lilienberg, Anders Johan, statistiker
(f. 1883 15/u), fil. dr i Uppsala 1923. Blev
1911 e. o. tjänsteman i Kommerskollegium,
1914 aktuarie, 1921 förste aktuarie och 1935
byråchef och kommerseråd (statistiska
byrån). L. har flitigt anlitats i officiella
utredningsuppdrag. Han har bl. a. utgivit
»Statens ställning till järnvägarna i Sverige»
(1923: akad. avh.) och flera av
Kommerskollegiums speciella utredningar rörande olika
industrier. H. G-n.
Lhlienfein [-fäin], Heinrich, tysk
författare (f. 1879), fil. dr, har utvecklat ett
al-sterrikt författarskap, framför allt som
dramatiker, bl. a. »Der Herrgottswarter» (1906),
»Olympias» (1908), »Hildebrand» (1917), och
populär berättare: novellerna »Im stillen
Gar-ten» (1915), romanerna »Ein Spiel im Wind»
(1916), »Die feurige Wolke» (1919) och »Das
trunkene Jahr» (1923). R-n B.
♦Lilius, A. H., har ytterligare utgivit
»Barnpsykologi» (1933).
♦Lilius, F. H., avgick som
justitieombudsman 1931.
Lilja, Gertrud Linnea, författarinna
(f. 1887 15/5), utbildades till ciselör vid Högre
konstindustriella skolan i Stockholm, var
ciselör 1917—21 och teckningslärarinna i
Ronneby 1922—33. Hon debuterade med
novellerna »Den besvärliga gåvan» (1924) och »Den
ensamma» (1926) och har sedan gett ut
romanerna »Paulina» (1927), »Bergakungen»
(1930), »Stundom en idyll. ..» (1934) och
»Kvinnorna i släkten» (1936) samt minnena
»Vid vägkanten» (1931), berättelserna
»Karl-Uno och sångerskan» (1932) och »Fröken
Andersson och ungdomen» (1935). L. berättar
självständigt, förstår och levandegör
människor av skilda slag snabbt och otvunget. Utan
illusioner men också utan bitterhet, rättframt,
klokt och ömsint, skildrar hon vardagens
tragedier och komedier, med varm medkänsla
särskilt för de ensamma och olyckliga
kvinnorna. R-n B.
Lilja, Josef Bernhard, tonsättare (f.
1895 2/i). Studerade vid Konservatoriet i
Stockholm 1915—20 (organistexamen 1917)
och är lärare där, sedan 1928 i musiklära
och sedan 1931 även i piano. L. har utgivit
sånger (några även uppf. med orkester),
pianostycken och svenska folkvisor för
blandad kör och har därjämte komponerat
orkesterstycken, bl. a. uvertyren »Spelmansvisa»
(uppf. i sv. orkesterföreningar). H. G-t.
Liljeblad, Karl Ragnar, ingenjör (f.
1885 25/n)- L. utexaminerades 1907 från Tekn.
högskolans elektrotekniska avd., blev 1914
verkstadschef vid Nya förenade elektriska
a.-b., som 1917 uppgick i ASEA, och är sedan
1918 teknisk dir. vid sistnämnda bolag. Han
har publicerat ett stort antal uppsatser i
fysikaliska, elektrotekniska, mekaniska,
social- och industriekonomiska frågor. L. blev
1935 hedersdr vid tekn. högskolan i
Trondheim. E. Hlr.
Liljeblad, Sven Samuel,
folkminnes-forskare (f. 1899 30/5). Blev fil. dr i Lund 1927
på »Die Tobiasgeschichte und andere
Mär-chen mit toten Helfern» och 1929 docent i
folkminnesforskning. L. har dels ägnat sig
åt folksagorna (bl. a. »Argonauterna och
sagorna om flykten från trollet», 1936), dels åt
etnografiska forskningar. C. W. v. S.
♦Liljefors, B. A., har skrivit »Det vildas
rike» (1934).
♦Liljefors, R. M., dog 1936 4/3. Han avgick
1931 som dirigent för Gävleborgs läns
orkesterförening och var därefter bosatt i
Uppsala. — L:s son Ingemar Kristian L.
(f. 1906 13/12) studerade vid Konservatoriet i
Stockholm och har framträtt som pianist.
♦Liljegren, S. B., har ytterligare utgivit bl.
a. »A french draft constitution of 1792
modelled on James Harrington’s Oceana» (1932).
Tidskr. Litteris upphörde med 1930. E. E-l.
Liljeholmens kabelfabrik, a.-b., gr. 1901,
tillverkar elektriska kablar, ledningstråd och
kondensatorer vid fabriker i Liljeholmen och
Västberga, Stockholm. Aktiekap. 1,350.000
kr.; omkr. 300 arb. Bolaget tillhör
ASEA-koncernen. E. Hlr.
♦Liljestrand, G., blev 1932 hedersdr i
Dor-pat och höll på inbjudan en serie
föreläsningar vid Lowell institute i Boston, U. S. A.,
1931. L. har vidare tills, m. medarb. lämnat
viktiga bidrag betr, sinus caroticus’ betydelse
för andningens och cirkulationens regulation.
Bland senare skrifter märkes »Hur livslågan
hålles tänd» (1932). L. har därjämte
verkställt omarb. av E. Poulsson, »Lehrbuch der
Pharmakologie» (ny uppl. 1936). U. v. E.
Liljeström, Olof Alfred, matematiker,
fysiker (f. 1882 28/u). Blev 1908 fil. dr och
docent vid Stockholms högskola på en avh.
om ljusbågen som växelströmsgenerator. L.
har senare undervisat vid Farmaceuti ska
institutet och olika militära högskolor samt
innehaft militära sakkunniguppdrag. Han är
sedan 1930 prof, i beskrivande geometri vid
Tekn. högskolan och leder där även avd. för
tillämpad matematik. Sv. B-r.
♦Lilla Alby. Nya a.-b. Tritons
tvättmedels-fabrik är nedlagd. Byggnaderna utnyttjas nu
av flera småindustrier.
♦Lilla Bält. Bro över sundet blev färdig
1935; se B r o, suppl. och bild 4—5 på plansch.
♦Lilla ententen har även på senare år
ingripit i olika internationella frågor, t. ex.
mot den föreslagna tysk-österrikiska
tullunionen 1931, och motsatt sig med Italiens
goda minne framförda önskemål om revision
av fredstraktaterna. Genom fördrag av 16
febr. 1933 knötos L:s stater närmare
samman i syfte att bilda en diplomatisk enhet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
