- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 22. Supplement. F - Luleå /
1233-1234

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lippman, Walter - *Lipsius, J. - *Lipton, sir Th. J. - *Liro, J. I. - *Lissabon - Lissajous’ figurer - *Listers härads domsaga - *Listers och Bräkne kontrakt - *Liszt, F. - *Litauen - Befolkning - Näringar - Kommunikationer - Statsfinanser - Försvarsväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1233

Lipsius—Litauen (Befolkning—Försvarsväsen)

1234

visst inflytande där. 1921—31 tillhörde han
New York World (red. 1929—31) och
medarbetar f. n. i New York Herald-Tribune. L.
har skrivit flera socialpsykologiska arbeten,
bland vilka främst märkas »Public opinion»
(1932), en allsidig utredning av
opinionsbildningen under ett demokratiskt statsskick,
»A preface to morals» (1929; »Västerlandets
räddning», 1931), ett försök att för nutiden
uppställa en moral utan religiös grund, och
»The method of freedom» (1934). Å. Th.

*Lipsius, J. Jfr V. A. Nordman, »J. L. als
Geschichtsforscher und Geschichtslehrer» (i
Annales Academiæ Scientiarum Fennicæ, ser.
B, bd XXVIII, 1932).

*Lipton, sir T h. J., dog 1931. Monogr. av
J. Hickey (1934).

*Liro, J. I., avgick 1923 som prof, vid Äbo
finska univ. och är sedan 1924
avdelningsdirektör vid lantbruksförsöksanstalten. Han
har bl. a. utgivit »Die Ustilagineen Finnlands»
(2 dir, 1922, 1934).

*Lissabon hade vid 1930 års folkräkning
594,395 inv. Flyghamn vid Alverca (26 km
n. n. ö. om L.); rundradiosändarstation.

Lissajous’ figurer [lisa$o’s-], se
Vågrörelse, sp. 820. L. ha fått namn efter franske
fysikern J. A. Lissajous (1822—80).

*Listers bärads domsaga uppgick 1934 i
Bräkne och Listers domsaga (se d. o., suppl.).

*Listers och Bräkne kontrakt. Åryd skall
fr. o. m. 1 juni 1937 utgöra eget pastorat.

*Liszt, F. Brevväxlingen mellan L. och
Marie d’Agoult utgavs av D. Ollivier (2 bd,
1933—34). Bland nyare litt. om L. märkas
en romantiserad biogr. av G. de Pourtalès
(1926; »I kometens tecken», 1930), en
betydande större biogr. av P. Raabe (2 bd, 1931),
biogr. av S. Sitwell (1934) och E. Newman
(s. å.; riktad mot tidigare biografisk
skönmålning), R. Bory, »La vie de F. L. par
1’image» (1936; ikonografisk; med biogr. inl.
av A. Cortot), och W. Füssmann och B.
Mateka (s. å.). H. G-t.

*Litauen. Arealen uppges nu off. till 55,239
km2, inberäknat Memelområdet men utom
Vil-naområdet.

INNEHÅLL:

sp

Befolkning ........ 1233

Näringar .......... 1233

Kommunikationer..... 1234

Statsfinanser ..... 1234

Försvarsväsen....... 1234

Sport och idrott .. 1235

Förbindelser med
Sverige ................ 1235

Historia............. 1236

Litteraturanvisningar. 1237

Befolkning. Folkmängden beräknades 1 jan.
1935 uppgå till 2,476,154 inv., därav 150,106
inv. i Memelområdet. Emigrationen, som
tidigare varit betydande (15,999 pers. 1929), har
gått tillbaka väsentligt (1,521 pers. 1934).

Näringar. Under senare år har arbetet på
jordbrukets intensifiering börjat visa
påtagliga resultat. Avkastningen, främst av vete, råg
och havre, har drivits upp betydligt, fastän
den odlade arealen ej nämnvärt ökats;
sockerbetor ha börjat odlas, fast i mindre skala.

Även boskapsskötseln och
mejerihanteringen ha utvecklats gynnsamt trots
världskrisens hämmande inverkan; smör och fläsk
äro numera L:s förnämsta exportvaror.
Industrien sysselsatte 1934 26,156 arb. vid 1,118
företag. Utrikeshandeln har under
världskrisen till kvantiteten hållit sig täml. stabil, men
det ekonomiska utbytet har sjunkit betydligt;
dess värde i mill. litas var 1935:

Export ......... 152,3

därav smör ...... 24,4

fläsk ..... 17,5

spannmål ... 17,4
trävaror .. 16,3

lin o. blånor 14,o
cellulosa . 10,3

Import ........ 128,6

därav bomullstyger 7,9
stenkol .......... 6,8

instrument,
apparater 6,5
järn ....... 6,3

gödselmedel 4,7

Fördelningen på de viktigaste
handelslän-derna var s. å. (värde i mill. litas):

Export Import

Storbritannien .......... 69,5 47,9

Sovjetunionen ........... 13,1 13,6

Tyskland .................... 5,4 14,7

Belgien ................... 11,9 4,9

Tjeckoslovakien ............ 5,6 9,2

Nederländerna ............... 8,0 6,0

Frankrike ................... 7,1 4,5

Siffrorna för den litauisk-tyska handeln i
ovanst. tab. äro betydligt lägre än de normala
till följd av den politiska spänningen mellan
de båda länderna. Tyskland mottog 1935
endast 3,6 % av L:s totalexport mot 21,6 %
1934, och L:s import från Tyskland utgjorde
endast 11,4 % av totalimporten mot 28,4 %
1934. Om Sveriges handel med L. se sp. 1235.

Kommunikationer. Järnvägsnätet
omfattade 1,856 km 1935. Bl. a. har en ny linje
Tel-siai—Kretinga öppnats, som betydligt
förkortar vägen mellan Kovno och Memel. Antalet
automobiler 1934 var 1,912.
Rundradiosändarstation finnes i Kovno. S. F.

Statsfinanser. Statsinkomsterna
redovisades för 1935 till 260,4 mill. litas, därav 218,9
mill. ord. inkomster. De direkta skatterna
inbringade 38,5 mill. litas, tullarna 41,9 mill.,
övriga indirekta skatter 24,1 mill., monopolen
25,6 mill., statsjärnvägarna 29,8 mill. etc.
Statsutgifterna nådde s. å. 276,9 mill. litas,
varav de ord. utgifterna uppgingo till 208,2
mill. litas (45,0 mill. till nationalförsvaret,
36,3 mill. till undervisningsväsendet, 22,7 mill.
till statsjärnvägarna etc.). Statsskulden
angavs vid 1935 års utgång till 101,9 mill. litas,
näml. 81,4 mill. utländska lån (därav det
svenska tändstickslånet 26,6 mill.), 0,8 mill.
svävande skuld till utlandet och 19,7 mill.
inhemsk skuld. N. Sbg.

Försvarsväsen. L:s försvarskrafter stå
sedan 1 jan. 1935 under enhetlig ledning av en
försvarsministern underställd överbefälhavare
med stabsorgan. Armén består i fredstid
av 3 inf.-divisioner (om vardera 3 inf.-reg:ten,
1 art.-reg:te m. m.) samt vissa truppförband,
som lyda under truppslagsinspektörerna. —
Flygvapnet omfattar spanings-, jakt- och
bombförband med sammanlagt omkr. 75
krigs-dugliga flygplan. — Marinen saknar f. n.
betydelse. — Truppförbandens dislokation fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:24:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfeb/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free