Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungdahl, Vilmar Severin - Ljungdal, Arnold Gottfrid - Ljungfors, Vilhelm - *Ljunggren, E. - *Ljunggren, G. H. J. - Ljunggren, Gustaf Carl - *Ljunglund, L. K. V. - Ljungquist, Adolf Ivar - Ljungqvist, Seth - *Ljungström, B. - *Ljus - *Ljus (förlag) - *Ljusbehandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Ljungdal—Ljusbehandling
1248
Uppsala 1917 samt var Rödakorsdelegat och
anställd i svensk konsulats tjänst i Ryssland
1917—19. Sedan 1934 är L. verkst. dir. för
bondeförbundstidningen Nya Växjöbladet.
Juni—sept. 1936 var han finansminister i A.
Pehrssons ministär. F-d N-n.
Ljungdal, Arnold Gottfrid, författare
(f. 1901 2/8), fil. lic. i Lund 1926, förste assistent
vid Stockholms stadsbibliotek. Har utgivit
diktsamlingarna »Till den nya tiden» (1926),
»Fanorna» (1928), »Ungdom» (1931) och »I
folkton» (1934), skådespelet »Morgonrodnad»
(1927), essäsamlingarna »Tiden och tron»
(1926) och »Kulturen i fara» (1927). L:s
lyriska talang har särskilt gjort sig gällande
i socialistisk agitationslyrik. J. L-t.
Ljungfors, Vilhelm, släktforskare (f.
1875 15/s). Blev fil. kand, i Lund 1899 och är
läroverksadjunkt sedan 1910, sedan 1917 i
Malmö (tillträdde 1918). L. har skrivit en rad
genealogiska och biografiska studier, bl. a.
arbeten om bondesläkter (1913 samt, tills, m.
A. W. Lundberg, 1915), biogr. avd. i »Malmö
teknologförbund» (1928) och uppsatser i
Per-sonhist. Tidskr., samt utgivit »Svenska
släkter» (hittills 4 h., 1908—15; h. 1 tills, m. T.
Uggla) och C. Sjöströms »Smålands nation
i Lund 1668—1921» (1922). B. H-d.
♦Ljunggren, E., lämnade A. K. 1936.
♦Ljunggren, G. H. J. — E. J. L. dog 1935
#/4. Han avgick 1932 som överbibliotekarie.
Ljunggren, Gustaf Carl, teolog (f. 1889
9/i). Blev 1920 docent i dogmatik i Uppsala,
1921 teol. dr, var 1929—30 föreståndare för
Fjellstedtska skolan,
blev 1930 domprost i
Göteborg och 1935
biskop i Skara.
Genom sitt stora arbete
»Synd och skuld i
Luthers teologi» (1928)
har L. dokumenterat
sig som en mycket
framstående
Luther-forskare. Bland hans
övriga skrifter
märkas »Zur Geschichte
der christlichen Heils-
gewissheit» (1920; akad. avh.) och »Det kristna
syndmedvetandet intill Luther» (1924). J. Cbg.
♦Ljunglund, L. K. V., har ytterligare
utgivit »De tre frestelserna» (1936). Han avgick
aug. 1936 som ansvarig utgivare, okt. s. å.
som huvudred, av Nya Dagligt Allehanda. L.
var 1929—34 Publieistklubbens ordf. I. ö.
Ljungquist, Adolf Ivar, tidningsman,
författare (f. 1892 27/g). Efter anställningar
(1909—17) i landsortspressen, Svenska
notisbyrån och Presscentralen var L. 1917—19
re-daktionssekr. i Social-Demokraten och 1919—
23 notischef i Dagens Nyheter, där han är
andre red. och ansvarig utgivare sedan 1924
(t. f. 1923). L. har även gjort sig känd som
skönlitterär författare. Han har utgivit de
verklighetstrogna bygdeskildringarna »Det
mörka Småland» (1921) och »Livets strid»
(1922) samt »Nils Dacke» (1927), en brett
upplagd, skickligt genomförd historisk roman. Lqr.
Ljungqvist, S e t h, ingenjör, ämbetsman (f.
1880 5/s). L. utexaminerades 1904 från Tekn.
högskolans fackavd. för elektroteknik och
anställdes 1900 i telegrafverket, där han sedan
1916 är chef för Telegrafstyrelsens radiobyrå.
Han har i denna egenskap organiserat och
lett såväl den statliga kommersiella
radiotrafiken som den tekniska sidan av
rundradioverksamheten i Sverige. L. blev 1930 v.
ordf, i a.-b. Radiotjänsts styrelse. E. Hlr.
♦Ljungström, B., var 1908—24 verkst. dir.
för a.-b. Ljungströms ångturbin och 1913—16
för Svenska turbinfabriks a.-b. Ljungström.
Han har fortsatt sin uppfinnarverksamhet på
det ångtekniska området och dessutom
konstruerat bl. a. en oljeväxel för automobiler.
— F. L., som är född 1875 18/a (ej u/7), var
1914—16 överingenjör vid Svenska
turbinfabriks a.-b. Ljungström och 1917—26 vid
a.-b. Ljungströms ångturbin samt 1927—33
verkst. dir. för a.-b. Spontan. L. har även
konstruerat en originell rigg för segelbåtar
(se Segling, suppl.). E. Hlr.
♦Ljus. 1. Vår nuv. uppfattning av l:s
natur kan betraktas som en syntes av
korpus-kular- och undulationsteorierna. Vid l:s gång
genom materiella ämnen skiljer man mellan
fashastigheten och grupphastigheten (se d. o.,
suppl.). Den förra är omvänt proportionell
mot brytningsindex och kan vid anomal
dis-persion (se Ljusbrytning, nedan) bli
större än ljushastigheten i vakuum, något
som däremot ej är fallet med
grupphastigheten; detta står i överensstämmelse med
relativitetsteoriens resultat. Sv. B-r.
♦Ljus, förlag. H. Koppel dog 1934.
♦Ljusbehandling. Utom vid lokal
behandling begagnas ljuset även som
allmänbestrålning vid olika sjukdomar och
svaghetstillstånd. Särskilt tillgängliga för
Ijusallmän-behandling äro ben- och körteltuberkulos,
rachitis (engelska sjukan) och vissa
blodsjukdomar. Tysken Huldschinskys (se
d. o., suppl.) upptäckt av det ultravioletta
ljusets antirachitiska verkan har fört den
teoretiska ljusforskningen på nya banor,
vilka bl. a. lett till upptäckten av ursprunget
till D-vitaminet, vars verkan är identisk med
ett ljusaktiverat ergosterin (se d. o., suppl.).
Olika områden av ljusspektrum ha olika
biologiska verkningar. Det kortvågiga
ultravioletta ljuset har starkt bakteriedödande
verkan och utövar därjämte en kraftig
inflammatorisk retning på huden. Den
inflammatoriska reaktionen är en bidragande faktor vid
lokalbehandling av hudtuberkulos. Ljuserytemet
går tillbaka efter någon vecka och åtföljes i
regel av en brunpigmentering av huden.
Denna pigmentbildning får betraktas som
organismens skyddsåtgärd mot skadlig ljusverkan
och därför i och för sig ej som något
önskvärt. Träffas ögat av ultraviolett ljus i
till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
