Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luleå stift - Lulofs, Madelon Hermine - Lulua - Lumaförbundet - *Lumen - *Luminescens - *Lunatjarskij, A. V. - Lund (ortnamn) - *Lund (stad) - Lund (fabrikssamhälle) - *Lund, H. L. - *Lund, M. - *Lundahl, J. E. - Lundbeck, Gustaf Hilmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luleå stift. Efter uuder senare år företagna
omregleringar äro pastoraten numera
> (1937) 56 och landsförsamlingarna 59.
Lülofs, Madelon H e r m i n e, holländsk
författarinna (f. 1899), g. m. L. S z é k e 1 y.
Har gett ut romanerna »Rubber» (1931;
»Gummi», 1933), »Koelie» (1932; »Kuli», 1933),
»Emigranten» (1933), »De andere wereld»
(1934; »Den andra världen», s. å.) och »De
hongertocht» (1936; »Ilungerpatrullen», s. å.).
Hon har väckt uppseende och fått
internationellt erkännande för skildringar från Java,
vilka både ge intima, vederhäftiga bilder av
den inhemska befolkningens liv och lika
övertygande återge de holländska tjänstemännens
och familjernas påfrestande och vanskliga
tillvaro. R-n B.
Lulua, flod i Belgiska Kongo, upprinner i
Katanga på gränsen mot Angola och
utmynnar i Kassai; omkr. 900 km lång. L. är rik
på forsar och fall samt är segelbar endast i
nedersta loppet. Vid L. ligger den viktiga
regeringsstationen Luluabourg med
flyghamn, ändpunkt för lufttrafiklinje från
Léo-poldville. S. F.
Lumaförbundet, se Kooperativa
förbundet, suppl.
*Lumen. 3. (Fys.) Se Elektrisk
belysning, sp.‘ 629 och suppl., sp. 1166.
*Luminescens, se även Stokesska
lagarna, även i suppl.
*Lunatjarskij, A. V., dog 1933. Han hade
s. å. utnämnts till ambassadör i Spanien.
Lund är ganska vanligt i svenska ortnamn:
Lund, Lunda, Lundby, Esplunda, Orlunda m.
fl. I flera fall har man anledning tro, att det
avsett en hednisk offerlund, en helig lund,
särskilt när förleden är ett gudanamn:
Tors-lunda, Fröslunda, Närlunda (»Njords lund»)
o. s. v. Huruvida stadsnamnet Lund hör dit
är ovisst. E. W-én.
*Lund, stad. Folkmängden hade 1937 stigit
till 26,199 inv. Bland nyare byggnader märkas
embryologiska institutionen
(»Tornbladinsti-tutet», 1934; arkitekt A. Salomon-Sörensen),
kemiska institutionen (1936; arkitekt G.
Embryologiska institutionen i Lund.
Holmdahl), univ:s tennishall (1929) samt i
stadens ö. del Vipeholms (se d. o., suppl.)
sjukhus. Geol. institutionens gamla byggnad
användes numera för teologiska och
juridiska fakulteterna. Småskoleseminariet har
nedlagts; om folkskoleseminariet se F o 1
k-skoleseminarium, suppl. L:s
fullständiga läroverk för flickor ombildades 1933
till kommunal flickskola. L:s stads- och
landsförsamlingar samt S:t Peters klosters församl.
bilda numera en kyrklig samfällighet. P. G-p.
Lund, fabrikssamhälle, se Forsa (socken
i Hälsingland).
*Lund, H. L., dog 1935.
*Lund, M., deltar även lidelsefullt i
dryftandet av historiska och kulturella problem,
varvid han företräder en starkt nationell och
antidemokratisk åskådning. J. Schr.
*Lundahl, J. E., avgick som sekr. för Sv.
missionsförbundets yttre mission 1930. L. är
sekr. i Sv. missionsrådet sedan 1916 och i
Nordiska missionsrådet sedan 1923 samt red.
för Missionsförbundet sedan 1930. G. Lbrg.
Lundbeck, Gustaf Hilmer,
svenskamerikansk affärsman (f. 1870 13/8 i Uppsala).
Kom 1881 till U. S. A., bildade 1893
bankirfirman Nielsen & Lundbeck i New York och är
sedan 1920 ensam innehavare av denna. L.
XXIII. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
