Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lutherska världskonventet - *Luth & Roséns elektriska a.-b. - *Lutteman, E. - Lutze, Viktor - Lux - *Luxemburg (storhertigdöme) - *Luxemburg (stad) - Luxemburgeffekt - Luzern - *Lyautey, H. - *Lübeck - *Lybeck - Lybeck, Bertil - *Lybeck, M. - *Lybeck, O. E. - *Lübeck, S. E. J. - *Lybecker, G. - *Lyberg, E. E. - *Lyceum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Luth & Roséns elektriska a.-b.—Lyceum
12
»Det rutiga tygstycket.» Teckning av Bertil Lybeck
till »Nils Holgerssons underbara resa».
terska samfund, särskilt i Ryssland och ö.
Europa, och U. S. A. ha därvid gått i spetsen.
För luterska väckelsen i polska Ukraina
finnes ett särskilt utskott, där Sverige är
ledande. Betydande belopp ha insamlats åt
betryckta trosfränder i olika länder. O. Hpl.
*Luth & Roséns elektriska a.-b. tillhör
sedan 1930 ASEA-koncernen. Aktiekap. utgör
sedan 1931 2,037,500 kr.
*Lutteman, E., utgav 1933 en biogr. över
A. Lutteman.
Lutze [lo’tsa], Viktor, tysk politiker (f.
1890). Var under världskriget officer, anslöt
sig 1922 till N. S. D. A. P., deltog i
Ruhrkam-pen 1923, blev S. A.-ledare i Ruhr 1925 och
stabschef (efter Rohm) 30 juni 1934. L. är
medl. av tyska riksdagen sedan 1930 och
preussiska statsrådet sedan 1933. Ä. S-n.
Lux, se Elektrisk belysning, sp. 630.
*Luxemburg. Storhertigdömet hade enl.
folkräkningen 31 dec. 1935 296,776 inv.
Järnhanteringen, L:s huvudnäring, har lidit stort
avbräck genom världskrisen; 1934 hade
produktionen av järnmalm nedgått till 3.833,847
ton, tackjärn till 1,955,258 ton och stål till
1,836.828 ton.
*Luxemburg. Staden hade 57,996 inv. 1935.
Stark rundradiosändarstation (vid
Junglins-ter, 15 km n. ö. om L.).
Luxemburgeffekt, se Radioteknik, suppl.
Luze’rn, bot., se M e d i c a g o.
*Lyautey, H., dog 1934. Fr. monogr. av A.
Maurois (1931 och 1934), eng. av Sonia Howe
(1931) . L:s »Lettres du sud de Madagascar
1900—1902» utkommo 1935.
*Lübeck. Området överflyttades 1937 från
Oldenburg till preuss. prov. Schleswig-Holstein.
*Lybeck. F. d. fristaten hade 136,413 inv.
1933, därav 133,021 inv. i staden L.
Författningen sattes ur kraft 1933, och 1937
införlivades L. med preuss. prov. Schleswig-Holstein.
Litt.: Till »Urkundenbuch der Stadt
Lübeck» 1139—1470. bd 1—11, utkom registerbd
1932. Se även W. Koppe,
»Lübeck-Stock-holmer Handelsgeschichte im 14. Jahrhundert»
(1933) och »Lübeck und Lödöse im 14.
Jahr-hundert» (i Göteborgs Vet.- och Vitt.-samh:8
Handl., 5:e följden, ser. A, bd 4, 1934). Det
moderna L.: J. Fabl, »Lübecks
Wirtschafts-leben in der Gegenwart» (1935).
Lybeck, Bertil, tecknare, grafiker (f.
1887 ®/8). Ilar studerat bl. a. i Paris och
London. L:s illustrationer till Boccaccios
»Deca-meron» (1918—22) äro utförda i en fyllig,mustig
stil, medan teckningarna till Selma Lagerlöfs
»Nils Holgerssons underbara resa genom
Sverige» (1931) ha en linjeskarp, grafisk
karaktär. Till L:s mera betydande arbeten höra
även illustrationerna till A. Strindbergs
»Giftas» (1928) och A. Törneros’ »Sommar-odyssé»
(1932). E. L-k.
*Lybeck, M. Biogr. av E. Kihlman (1932).
*Lybeek, O. E., avgick 1936 ur aktiv tjänst
och befordrades då till amiral.
*Lübeck, S. E. J., har som ordf, i Svenska
brandskyddsföreningen (sedan 1925) nedlagt
ett energiskt arbete för brandskyddets
främjande. Ilan är sedan 1930 ordf, i Samfundet
för hembygdsvård och sedan 1934 i a.-b.
Vat-tenbyggnadsbyråns styrelse. E. Hlr.
*Lybecker, G. (d. 1718).
Generalkrigsrättens 1717 fällda dom över L. är publicerad
av H. Brulin i Karol. Förb:s Årsbok 1934.
Jfr också dennes uppsats »L:s dom och
benådning» (i »Festskrift till Verner Söderberg»,
1932) och i Medd. från Svenska Riksarkivet
1931 och 1932. Wdt.
*Lyberg, E. E., avgick 1932 som ordf, för
Sveriges liberala parti (riksorganisationen).
*Lyceum. F. n. (1937) finnas blott två
lycei-linjer: vid Högre allm. läroverket för gossar
i Malmö (latinlyceilinje med 56 lärjungar
höstterminen 1936) och Högre realläroverket
i Göteborg (reallyceilinje med 49 lärjungar
höstterminen 1936). Av lyceikaraktär kunna
också de klassiska utbildningslinjer sägas
vara, som enl. 1935 års riksdags beslut
kunna till ett antal av högst fyra upprättas vid
högre allm. läroverk. Sådana linjer ha
anordnats vid Högre latinläroverket å
Norrmalm i Stockholm och Högre latinläroverket
i Göteborg. Klassiska linjer utgå från andra
klassen av femårig och första klassen av
fyraårig realskola och omfatta sex årsklasser,
kretsar. Latinet påbörjas i första kretsen, och
grekiskan inträder fakultativt i tredje
kretsen. Vissa enskilda skolor ha lyceiliknande
organisation, t. ex. Fjellstedtska skolan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
