Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lönnroth, Arvo Johannes - Löns, Hermann - -lösa - *Lösdrivare - *Lösenförsändelse - Lösningsvärme - *Lösväska - Lösörehypotek - *Löt (socken på Öland) - *Löt (socken i Uppsala län) - -löv (-lev)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Löns–-löv
28
tekniker (f. 1881). Blev ingenjör 1905,
tjänstgjorde därefter bl. a. vid väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och blev generaldir. där 1936.
L. var 1930—36 prof, i järnvägs-, jord- och
vägbyggnad vid tekn. högskolan i
Helsingfors. — Hans bror Erik Johannes L. (f.
1883) är sedan 1928 prof, i skogstaxation vid
Helsingfors univ. H. E. P.
Löns, II e r m a n n, tysk författare (1866
—1914), tidningsman till 1911, stupade
i världskriget. L. är framför allt
skildraren av Lüneburghedlandskapet och dess
djurliv, som jägare,
naturdyrkare och
poetisk tolkare. Hans
bästa skildringar från
heden och Harz finnas
i »Mein grünes Buch»
(1901), »Mein braunes
Buch» (1907),
»Miim-melmann» (1909), »Auf
der Wildbahn» (1912)
m. fl. »Mein goldenes
Buch» (1901), »Mein
blaues Buch» (1909)
och »Der kleine Ro-
sengarten» (1911) äro diktsamlingar av
lyrisk och balladkaraktär, som blivit mycket
älskade. Många dikter äro tonsatta. Om
ne-dersachsiskt allmogeliv berättade han bl. a.
i romanen »Der Wehrwolf» (1910), en
kraftig historisk-romantisk bygdeberättelse från
trettioåriga kriget. »Das zweite Gesicht»
(1912; »Det andra ansiktet», 1921) är en
psykologisk problemroman. 1921 utgavs hans
självbiografiska »Von Ost nach West». 1920
utkom på sv. »Vidu». L:s »Sämtlicbe Werke»
utkommo i 8 bd 1923. — Monogr. av bl. a.
E. Löns (2 bd, 1927—29), E. M. Boland (1930)
och W. Deimann (1936). R-n B.
-lösa ingår som slutled i gårds- och bynamn,
som äro synnerligen talrika i Danmark och
Skåne (Igelösa, llarlösa, Torrlösa, Ramlösa
m. fl.). Därifrån ha de spritt sig vidare
utefter kusterna och floddalarna norrut till
Småland och Östergötland (Normlösa.
Rogs-lösa m. fl.) och till landskapen kring
Hjälmaren och Mälaren (Mellösa, Gumlösa i Teda).
Särskilt på slättbygden i v. Östergötland
bilda de ett karakteristiskt inslag i
namnförrådet. -Zösa-namnen tillhöra i allm. i
Danmark, Skåne och Östergötland stora byar, som
ofta blivit kyrksocknar. För hög ålder talar,
att förleden ofta är språkligt svårtolkad.
Stundom är den ett personnamn av
ålderdomlig typ. Säkerligen böra -Zösa-namnen till
Sveriges äldsta bebyggelsenamn. Vad -lösa
betyder har varit mycket omstritt.
Sannolikt är det släkt med ordet löt och verbet
luta; innebörden bar i så fall varit »äng»,
»betesmark». Den viktigaste näringen synes
under den äldre järnåldern ha varit
boskapsskötseln. Gårdarna och byarna lades helst på
höjderna i landskapet, och de bästa
betesmarkerna lågo då nedanför på sluttningarna.
Svartlösa härad i Södermanland är tydligen
uppkallat efter det medeltida tingsstället
Svartalöt. — Se J. Sahlgren i Namn och Bygd,
7, 1919, s. 96 f., och »Hälsingborgs historia»,
I (1925), s. 116 f. E. W-én.
*Lösdrivare. Antalet dömda 1. har succés
sivt nedgått. 1934 intogos i tvångsarbets
anstalt 189 män och 105 kvinnor. Enl. lag 19
sept. 1929 må sinnessjuk 1. kvarhållas å dylik
anstalt, tills vård å sinnessjukhus kan
beredas. Lag 31 maj 1934 stadgar, att personer
under 21 år ej må behandlas som 1. V. A-t.
*LösenförsändeIse. Korrespondent kan
under vissa förutsättningar utfå ofrankerade
försändelser mot erläggande av endast den
avgift, som skulle betalats av avsändaren.
Förfarandet är avsett för svarsförsändelser
med anledning av utsända förfrågningar,
rekvisitionsblanketter el. dyl. A kuvert eller
kort för svaret skola korrespondentens namn
och adress vara tryckta. Denne har att utöver
portot erlägga en bokföringsavgift. E. G-e.
Lösningsvärme, se T e r m o k e m i, sp. 144.
*Lösväska kan inköpas från postverket,
som även i vissa fall utlämnar 1. till låns.
Lösörehypotek. Med beteckningen 1., som i
svensk rätt icke brukar användas som
teknisk juridisk term, åsyftas panträtt utan
besittning i lös egendom, ev. blott i lösöre i
egentlig mening. L. förekommer beträffande
fartyg (se Fartygsinteckning, även i
suppl.) och spannmål (se Spannmål
s-p a n t). I vidsträckt betydelse kan dit föras
även inteckning i tomträtt och
vattenfalls-rätt (se dessa ord). Under 1. innefattas ibland
även förlagsinteckning (se d. o., även i suppl.)
och inteckning i jordbruksinventarier (se d. o.,
suppl.), ehuru den i dessa fall uppkommande
säkerhetsrätten i flera hänseenden skiljer sig
från egentlig panträtt. Jfr även H y p o t e k,
Inteckning, också i suppl., och
Panträtt. Å. M.
*Löt, socken på Öland, har nu en areal av
32,94 km2. Jfr A 1 b ö k e, suppl.
*Löt, socken i Uppsala län, ingår sedan 1
jan. 1936 i Trögds och Åsunda kontrakt.
-löv (äldre -lev) ingår i namn på talrika
gårdar och byar i Danmark och s. Sverige.
Centrum är Själland och Skåne (t. ex. Arlöv,
Svalöv, Eslöv). Därifrån ha de spritt sig till
Halland (t. ex. Ränneslöv) och Värend (t. ex.
Ska telöv); enstaka ex. finnas ända uppe i
Västergötland (Rommele, äldre Romundalev),
n. Småland (Ade.löv) och Öland (Skärlöv).
Förleden i -Zöv-namnen är alltid personnamn
av samma ålderdomliga typer, som man
känner från den äldsta nordiska litteraturen,
från runstenar och från ortnamn på -stad.
-Zöv-namnen tillhöra säkerligen en av de
äldsta ortnamnsgrupperna i Skandinavien; de
sammanhänga med de tyska namnen på -leben
(t. ex. Eisleben). -löv, -lev är samma ord som
fsv. lef, isl. leif, »lämning» (jfr kvarleva), i
ortnamnen betyder det »något efterlämnat»,
»arvegods». / E. W-én.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
