Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Macaulay, Rose - *Mc Clellan, G. B. - Mc Clintock, Barbara - McCollum, Elmer Verner - Mac Donald, Jeanette - *MacDonald, J. R. - *Macdonell, A. A. - MacDougal, Daniel Trembley - McDougall, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Mc Clellan—McDougall
32
niskoskildring är mest skissartad och
konventionell, trots att hon med förkärlek
tecknar unga flickor i opposition mot
konventio-nalismen. Människouppfattningen är
humoristisk-satirisk, stilen rapp och
paradoxskim-rande. S. B. L.
*Mc Clellan, G. B. Monogr. av W. S. Myers
(1934).
Mc Clintock [mekli’ntok], Barbara,
nordamerikansk ärftlighets- och cellforskare (f.
1902), anställd vid Cornell university, Ithaca,
N. Y. Delvis med ny metodik har M.
ingående analyserat kromosomuppsättningen hos
majs. Dessa undersökningar ha bl. a.
möjliggjort uppställandet av »kromosomkartor»
för majs, liknande tidigare för bananflugan.
O. H-n.
McCoIlum [mekå’lom], Elmer Verner,
nordamerikansk fysiolog (f. 1879), prof, i
agrikulturkemi i Madison 1913, i biokemi
i Baltimore 1917. M. är en av samtidens
främsta
näringsfysiologer. Upptäckten av
de båda fettlösliga
vitaminerna A och D
samt den
tillväxtfrämjande effekten av det
vattenlösliga vitamin
B är väsentligen M:s
och hans medhjälpares
förtjänst. Även
betydelsen av små
mängder av vissa metaller
i födan har påvisats
av M. Bland hans
arbeten märkes »The newer knowledge of
nutrition» (1919; 2:a uppl. 1923; tills, m.
N. Simmonds). Ljd.
Mac Donald [mekdå’neld], Jeanette,
nordamerikansk filmskådespelerska (f. 1907).
Studerade sång och
dans som barn och
kom till teatern som
balettflicka. M.
började filma 1929 och
har gjort en rad
roller i operettfilmer, de
mest kända i
»Prinsgemålen» och »Glada
änkan» (mot
Che-valier), »Marietta»
och »Rose-Marie».
Hon har också med stor framgång spelat
mot Clark Gable i »San Francisco». R. A-g.
*MacDonald, J. R. Om M:s andra ministär,
den nationella samlingsministärens bildande
1931 och M:s brytning med arbetarpartiets
majoritet se Storbritannien, sp. 615.
De svåra inrikespolitiska förhållandena,
särskilt den ekonomiska krisen och
arbetslöshetens stora omfattning, hade föranlett M.
att söka botemedlet genom en nationell
samling till dessa uppgifters lösning. Det var för
honom en stor besvikelse, att endast en
mindre del av hans gamla parti följde honom i den
nya kursen. Hans personliga auktoritet som
regeringschef skadades härav, och den
undergrävdes snart ytterligare därigenom, att
utvecklingen på det utrikespolitiska området
icke gick i den riktning mot större
samförstånd och avspänning stormakterna emellan,
som han arbetat på, en politik, som fick sitt
avgörande grundskott genom att
nedrustningskonferensen (se Ru stn ingsbegr
äns-ning, även i suppl.) misslyckades. Juni 1935
lämnade M., som även började lida av
tilltagande ohälsa, chefskapet för regeringen och
intog i den nya ministären Baldwin posten
som lord president of the council. — Hans
son Malcolm M. (f. 1901) invaldes i
underhuset 1929 som representant för Labour
party, övergick 1931 till faderns nationella
arbetarparti, blev s. å. understatssekr. för
dominions och juni 1935 kolonialminister
men återgick nov. s. å. till sitt gamla
ministerium, nu som dess chef. L-ts
*Macdonell, A. A., dog 1930.
MacDougal [mekdö’gol], Daniel
Trem-b 1 e y, nordamerikansk botanist (f. 1865), dir.
för Carnegieinstitutets växtfysiologiska
stationer 1905—28. M. är en framstående
växt-fysiolog, känd för sina arbeten särskilt om
öken vegetation, ss. »Botanical features of
north american deserts» (1908), »Water
ba-lance of succulent plants» (1910; tills, m. E.
Spalding) och »The Salton sea» (1914), liksom
för sina studier över trädens tillväxt och
fysiologi, t. ex. »Growth in trees» (1921, 1924)
och »The green leaf» (1930). M. har även
arbetat inom genetiken och var en av de första,
som genom ingrepp i ovariet försökte ändra
utvecklingsgången (»Aiterations in heredity
induced by ovarial treatment», 1911). C. S-g.
McDougall [mokdö’gol], William,
engelskamerikansk psykolog (f. 1871), prof, i
psykologi vid Harvard-univ. 1920—27 samt
därefter vid Duke university i Durham. M.
räknas bland vår tids
främsta psykologer.
Han träder i bestämd
opposition mot den
mekanistiska
»mosaikpsykologien» och
hävdar i stället de
psykiska processernas
ändamå Isbestämdhet.
Hans psykologi
fortskrider från det
ani-maliska själslivets
enklare processer,
särskilt instinkterna, till
det mänskliga själslivets högsta yttringar.
Även det kollektiva själslivets företeelser har
M. gjort till föremål för ett ingående studium.
»The group mind» (1920; »Gruppens själsliv»,
1925) räknas bland socialpsykologiens yppersta
verk. Bland M:s övriga skrifter märkas: »An
introduetion to social psychology» (1908), »Body
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
