Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mamoulian, Rouben - Man. - MAN - Man, Hendrik de - Manacorda, Guido - Manado - *Managua - Manceniljträd - *Manchester (England) - Manchoutikuo, Manchoukuo - Befolkning - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Man.—Manchoutikuo (Befolkning—Kommunikationer)
62
Greta Garbo) och »Fåfängans marknad»
(färgfilmsexperiment). R. A-g.
Man., off. förk. för Manitoba.
MAN, se Maschinenfabrik A u g
s-burg-Nürnberg A. - G., suppl.
Man, Hen dr i k de, belgisk politiker (f.
1885). M. gjorde sig före världskriget
bemärkt som ledare för den socialdemokratiska
ungdomsrörelsen i Belgien. 1924—33
medverkade han som lärare vid Akademie der
Ar-beit i Frankfurt a. M. och utgav 1926 ett
arbete om socialismens psykologi (sv. övers.
1928), som blivit föremål för stor
uppmärksamhet bl. a. för sin kritiska analys av
marxismen. M. ingick mars 1935 som minister
för allmänna arbeten i van Zeelands nationella
samlingsministär, som han tillhör som
finansminister efter dess nybildning juni 1936. S. II.
Manacorda [-kå’rda], G u i d o, italiensk
filosof (f. 1879), bibliotekarie i Catania och
Pisa, prof, i tysk litt. först vid univ. i
Neapel, sedan i Florens. M. är ledaren för den
grupp florentinska filosofer, som i en
mysticismens renässans se enda räddningen för en
plågad och orolig samtid. Pvopagandaverk
härför äro »Verso una nuova mistica» (1922)
och »Mistica minore» (1926), liksom i viss
mån även läsdramat »Paolo di Tarso» (1927).
Ypperlig litteraturkritiker visar sig M. vara
bl. a. i »Studi e saggi» (1922). Han
redigerade Studi di Filologia Moderna 1908—14.
Se M. Vaussard, »Sur la nouvelle Italie»
(1928). G. B-h.
Mana’do, dets. som M e n a d o (se d. o.).
*Managua förstördes i mars 1931 till
största delen av en jordbävning men har
sedermera återuppbyggts.
Mancenfljträd, se Hippomane m a
n-c i n e 11 a.
*Manchester (i England) hade 766,378 inv.
1931. Bland nyare byggnader märkes M.
public library, invigt 1934 (jfr pl. B i b 1 i
o-teksbyggnader, suppl., bild 3 och 4).
M. har flyghamn.
Manchoutikuo [-t/oti-], Mauchoukuo,
kejsardöme i Östasien under japanskt skydd,
omfattar de tre f. d. manchuriska
provinserna samt prov. Jehol av Inre Mongoliet,
alla lösgjorda från Kina. Enl. jap. uppgifter
omfattar M. 1,300,462 km2 med 32,869,054
inv. (1935), oberäknat det av Japan
arrenderade Kuang-tung (3,462 km2, 1,145,235 inv.
1936) och den sydmanchuriska järnvägszonen
(290 km2, 522,645 inv.). Huvudstad är
Sin-king (f. d. Chang-chun). Om
naturförhållanden och klimat se Manchuriet.
Befolkning. Av inv. 1935 uppgåvos 32,052,119
vara »manchurier», d. v. s. huvudsaki. av
kinesisk härkomst samt mongoler och manchuer,
och 662,861 koreaner samt 76,429 japaner;
återstoden utgjordes av européer.
Invandringen från Kina har under senare år
avtagit och kompenseras av en betydande
åter-utvandring. Invandringen från Korea och
Japan stimuleras på allt sätt men har ännu
ej nått större omfattning. Ett stort antal
européer, framför allt ryssar, har under
senare år lämnat M.
Näringar. Av arealen beräknas 28,2 %
utgöra odlingsbar jord, men 1933 voro endast
13,3 % lagda under kultur. S. delarna äro
nästan h. o. h. uppodlade, och i mellersta M.
har odlingsarbetet under senare år tagit stark
fart, medan de n. delarna ännu erbjuda stora
utvecklingsmöjligheter. Av befolkningen
beräknas 80 % livnära sig av jordbruk. 1934
skördades 3.8 mill. ton sojabönor, 3,8 mill. ton
sockerdurra (kaoliang), 2,3 mill. ton hirs, 1,5
mill. ton majs och 0,6 mill. ton vete.
Jordbrukarbefolkningen håller svin, nötboskap
och fjäderfä, medan nomadbefolkningen v.
om Chinganbergen huvudsaki. håller får och
getter. Skogsbruket är av vikt i M:s ö.
delar. Bergsbruket producerade 1933 9,1 mill.
ton stenkol och 1,1 mill. ton järnmalm samt
oljeskiffer och smärre kvantiteter magnesit,
guld m. m. De förnämsta f. n. brutna
kolfälten ligga vid Fu-shun, Pen-si-hu, Yen-tai,
Mu-ling och Dalai-nor; stora reserver finnas
i Jehol. Järnmalmen brytes mest vid
An-shan och Pen-si-hu, där även de största
järnverken äro belägna. Industrien har på
senare år snabbt utvecklats, tack vare
japanska kapitalinvesteringar. 1932 funnos 3.882
fabriker med 108,906 arb. och ett tillv.-värde
av 324,4 mill. yuan. Viktigast är tillv. av
vegetabiliska oljor samt oljekakor,
representerande Vs av industriens tillv.-värde.
Dessutom finnas bomulls- och silkesspinnerier
samt väverier, stora kvarnar, tobaksfabriker,
brännerier (tillv. av sprit ur sockerdurra),
cementfabriker m. m. M:s export värderades
1936 till 602,8 mill. yuan och dess import till
691,9 mill. yuan. De förnämsta
handelsvarorna voro s. å. (värde i mill. yuan):
Export
Sojabönor ....... 216,5
Oljekakor ........ 53,1
Kol och koks ..... 35,2
Vegetabiliska oljor 21,4
Hirs ............. 18,3
Järn och stål .... 16,9
Jordnötter ....... 16,i
Import
Bomullsvaror ..... 87,5
Åkdon och fartyg ... 39,6
Järn och stål .... 39,5
Maskiner och verktvg 38,9
Silke och koristsi ke 3 5.7
Socker ........... 29,4
Vetemjöl ......... 27,1
Handelsutbytet med viktigare länder
utgjorde s. å. i mill. yuan:
Export Import
Japan .................... 237,5 507,2
Kina ..................... 128,5 47,7
Korea ................... 48,4 27,4
Tyskland .................. 50,3 13,o
U. S. A.................... 16,4 23,7
Storbritannien ............ 27,5 7,4
Indien ..................... 1,7 28,4
Hongkong ................... 8,7 4,9
Nederländska Indien 1,5 6,9
Kommunikationer. Järnvägsnätet, som
1935 omfattade 6,428 km, hade redan under
den kinesiska regiinen utvidgats med ur
kolo-nisationssynpunkt viktiga linjer, anlagda för
att konkurrera med de redan förefintliga
linjer, som kontrollerades av japanskt eller
ryskt kapital. Under senare år ha nya linjer
anlagts på japanskt initiativ i landets n. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
