Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Medelvärde - Medford - *Medici, släkt - *Medicin - *Medicinalväxter - Medicinska näringsrådet - Medinš, Janis - *Medling i arbetstvister - Medlöparlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105 Medelvärde—Medlöparlitteraturen 106
*Medelvärde, Medeltal, se även
Harmoniskt förhållande.
Medförd [me’dfod], stad i Massachusetts,
U. S. A., n. förort till Boston; 59,714 inv.
(1930). Maskin-, bomulls- och kemisk
industri. Säte för Tufts college, gr. 1852, 2,071
stud. (1936).
*Medici. Bland nyare litt. om ätten M.
märkas: L. Carcereri, »Cosimo I granduca
(1560—1570)» (3 bd, 1926—29); H. Acton,
»The last M.» (1932); P. Gauthiez, »Trois
Médicis. Cosme 1’Ancien, Laurent le
Magni-fique, Cosme I:er» (1933); R. Palmarocchi,
»La politica italiana di Lorenzo de’ M.» (s. å.);
L. Collison-Morley, »The early M.» (1935).
*Medicin. Av den vidlyftiga utländska litt.
om m:s historia må bl. a. nämnas: P.
Diep-gen, »Geschichte der Medizin» (5 bd, 1914—
28; i »Sammlung Göischen»); K. Sudhoff,
»Kur-zes Handbuch der Geschichte der Medizin»
(1922); A. Castiglioni, »Storia della medicina»
(1927; omarb. uppl. 1936; fr. övers. 1931);
Th. Meyer-Steineg och K. Sudhoff, »Geschichte
der Medizin. Ein Überblick» (3:e uppl. 1928);
Ch. Singer, »A short history of medicine»
(s. å.); F. H. Garrison, »Introduction to
the history of medicine» (4:e uppl. 1929;
allmänt använd handbok); Laignel-La
va-stine, »Histoire générale de la médecine, de
la pharmacie, de 1’art dentaire et de l’art
vétérinaire», I (1936). En löpande översikt
av existerande medicinhistoriska tidskrifter
ges i Lychnos (från 1936). J.N-m.
*Medicinalväxter. Särskilt stor omsorg har
man börjat ägna åt beredandet av de till
droger avsedda delarna av m., framför allt
åt torkandet, så att de i drogen befintliga
medicinskt verksamma substanserna skola
bli så lämpliga som möjligt. Fördenskull
har man för de fall, då drogväxtberedandet
äger rum i större skala, konstruerat
tork-ningsanordningar med ventilation medelst
förvärmd luft, för torkning i vakuum, i
in-different atmosfär etc. 1927 beslöts i Wien
bildandet av en sammanslutning mellan
europeiska drogintressenter, vilken vid
kongressen i Budapest 1928 fick namnet
Internatio-naler Verband zur Förderung der Gewinnung
und Verwertung von Heil , Gewürz- und
ver-wandten Pflanzen. Sedermera har detta
förbund hållit kongresser i Venezia—Padova
1929, Paris 1931 och Bryssel 1935. G. E.
Medicinska näringsrådet, se N ä
ringsrådet, suppl.
Me’dins [-inj J], J a n i s, lettisk tonsättare
(f. 1890). Studerade hos sin bror tonsättaren
och dirigenten Jazeps M. (f. 1877). M. är
prof, vid statskonservatoriet i Riga och förste
kapellmästare vid rundradion där. Han har
komponerat instrumentalmusik, sånger,
operor och den av folkmusik inspirerade baletten
»Milas uzvara» (»Kärlekens seger»; under
M:s ledning uppf. vid Rigaoperans gästspel
på Kungl. teatern i Stockholm 1935). H. G-t.
*Medling i arbetstvister. I lagen om
medling i arbetstvister (se A r b e t s t v i s t) ha
bl. a. vidtagits följ, ändringar.
Förlikningsman har blivit ålagd att, oberoende av
inträffad eller hotande arbetsinställelses
betydenhet, kalla parterna till förhandling, när
så begärts av arbetsgivaren eller organisation,
som omfattar minst hälften av de av tvisten
berörda arbetarna. Part, som ämnar tillgripa
arbetsinställelse, har förpliktats att senast sju
dagar förut därom underrätta motsidan och
vederbörande förlikningsman. Vid
försummelse av part att träda i förhandling, som
anordnats av förlikningsman, har denne
bemyndigats att på hemställan av motparten
hos arbetsdomstolen utverka föreläggande vid
vite för den förstnämnda parten att fullgöra
här åsyftade skyldighet. Från lagens
till-lämpning ha undantagits arbetsgivare och
arbetare, för vilka gäller det särskilda
för-bandlingsförfarande, som omtalas i lagen om
förenings- och förhandlingsrätt kap. 3 (se
Förhandlingsordning, suppl.). A. M.
Medlöparlitteraturen, rysk
litteraturriktning efter revolutionen. Namnet medlöpare,
poputtjiki, kommer av ty. Mitläufer, det på
1890-talet i Tyskland brukade namnet för det
socialistiska proletariatets borgerliga
sympatisörer, och gavs urspr. av Trotskij åt de
huvudsaki. ur den borgerliga intelligensen
utgångna, icke kommunistiska författare,
som under större delen av 1920-talet intogo
den dominerande ställningen inom ryska
litteraturen (jfr d. o., sp. 1296). Till en början
åtm. strävade de efter full politisk
neutralitet och ville endast, objektivt och
tendensfritt, litterärt omsätta de starka intryck
revolutionen givit dem. 1 litterärt avseende
voro de därvid närmast fortsättare av den
förrevolutionära ryska realismen. M., inledd
av Pilnjak, V. Ivanov, Babel o. a., nådde sin
kulmen med K. Fedin och L. Leonov m. fl.
Sin proklamerade politiska neutralitet kunde
m. aldrig fullt iaktta. Om medlöparna till en
början företrädde vitt skilda inställningar —
alltifrån en mot bolsjevismen starkt kritisk
(så stark som censuren tillät) till en rent
bolsjevikentusiastisk —, så intogo de
småningom en alltmer skeptisk, för att icke säga
fientlig hållning mot bolsjevismen, en
hållning, som visserligen hos somliga, t. ex. J.
Olesja, täml. skickligt bemantlades men hos
andra, Pilnjak, Zamjatin, öppet framträdde.
I slutet av 1920-talet blåste en allt starkare
storm upp mot m., som dittills — så länge
någon annan litterär alstring av betydelse
praktiskt taget icke funnits — ansetts
tole-rabel; stormen underblåstes av de nu
flygfärdiga proletärförfattarna och deras
organisation Rapp (ryska förbundet av
proletärförfattare). Hets och förföljelser sattes i gång
mot medlöparna, som ställdes inför valet att
antingen nedlägga pennan eller helt ställa
den i det socialistiska nybyggnadsarbetets
tjänst. Några valde det förra, andra det
se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
