Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Meteorexpeditionen - Meteoritkratrar - *Metersystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Meteoritkratrar—Metersystemet
124
Meteoritkratern vid Coon Butte i Arizona. Flygfotografi.
konstaterades bl. a., att New
Foundlands-tröskeln, en antagen förbindelse mellan
New Foundlandsbanken och
Reykjanesryg-gen, ej existerade. Havsdjupet understeg på
dess förmodade plats endast i enstaka fall
4,000 m (se kartan vid Atlantiska
oceanen, suppl.). G. R-ll.
Meteoritkratrar, kraterliknande
fördjupningar i jordskorpan, bildade av nedfallande
meteoriter. Den mest kända meteoritkratern,
vid Coon Butte i Arizona (se Meteoriter,
sp. 1242), har varit föremål för ytterligare
undersökningar. Osäkert är dock ännu
huruvida meteoritens huvudsakliga massa är
begravd under kraterns botten. Nya m. ha
upptäckts vid Henbury i Centralaustralien
(1931) samt vid Wabar (Warbar) i Arabien
(1932). Vid Henbury äro tretton kratrar
kartlagda, av vilka den ansenligaste har en
största diam, av omkr. 210 m och ett största
djup av omkr. 18 m. Mera än 800 stycken
av meteoritjärn ha här insamlats. Vid Wabar
äro två m. kartlagda, möjl. äro flera
begravda i sanden. Den större har en diam,
av 100 m och ett djup av 10,5 m. Såväl vid
Henbury som vid Wabar äro m. bildade vid
nedslag av ett antal stora järnmeteoriter.
Andra kraterområden, ss. vid Odessa i Texas,
vid Arensburg på ösel samt i Nord- och
Syd-Carolina, ha av vissa forskare tolkats som
Riksprototypen för metern.
m. Bevisen för ett sådant ursprung synas
dock ej vara bindande. Däremot synes en
grupp av delvis vattenfyllda depressioner (s.
k. hoyos) i Gran Chaco i Argentina
verkligen vara att betrakta som m. Meteoritjärn
därifrån är sedan länge känt. Diskussionen
om m. har de senare åren varit livlig,
varvid även en gammal hypotes om månens
kratrar såsom bildade vid meteoritnedslag
trätt i förgrunden. — Litt.: L. J. Spencer,
»Meteorite craters as topographical features
on the earths surface» (i Geographical
Journal 1933); E. Johansson, »Om meteoriter och
meteoritkratrar» (i Populär Astron. Tidskr.
1935). G. A-ff.
*Metersystemet. K. f. om mått och vikt
9 okt. 1885 har ersatts av 1934 års lag om
mått och vikt, vilken trädde i kraft 1 juli
1935. I den nya lagen brukas ordet vikt i
betydelsen massa. Kilogrammet definieras
som enhet för vikt (= massa) och metern
som enhet för längd. Metern och
kilogrammet representeras i enlighet med
definitioner, fastställda av allmänna konferenser för
mått och vikt, av de internationella
prototyperna för metern och kilogrammet, vilka
sanktionerats av allmänna konferensen för
mått och vikt i Paris 1889 och förvaras av
Internationella byrån för mått och vikt i
Sèv-res. (Den i band 13, sp. 1253, i genomskärning
visade meterprototypen är
vänd upp och ned.) De
internationella prototyperna äro
förfärdigade efter arkivmetern
och arkivkilogrammet, vilka i
Frankrike lagfästes 1799 (ej
1798). Kopian n:r 29 av den
internationella
meterprototypen och kopian n:r 40 av den
internationella
kilogramprototypen skola i Sverige tjäna
till yttersta efterrättelse för
bestämning av längd, yta,
rymd och vikt. Nämnda
kopiors, kallade r i k sp ro t
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
