Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Milano - Milestone, Lewis - Miletič, Ljubomir - *Milhaud, D. - Militärassistenter - Militär ekiperings a.-b. (MEA) - Militärförvaltningskursen - Militärgeografi - Militär idrott - Militäroftalmi - Militärområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Milano—Militärområde
140
Nya centralbangården i Milano.
*Milano. Staden hade 1,114,104 inv. 1936.
En ny, modern centralbangård, en av Europas
största, invigdes 1931. Ett system av
tunnelbanor och stora gaturegleringsarbeten äro
under utförande. M. har två landflyghamnar
samt en flyghamn för hydroplan. Moderna
autostrador ha anlagts till Bergamo, Varese
och Turin. Rundradiosändare.
Milestone [malTstäun], L e w i s,
nordamerikansk filmregissör (f. 1895 i Ryssland).
Studerade vid univ. i Gent, reste till U. S. A. och
började 1918 sin filmbana i Hollywood som
filmklippare. M. blev sedermera regissör och
har iscensatt en rad filmer, av vilka den mest
kända är »På västfronten intet nytt». R. A-g.
Miletic [miTetitJ], L j u b o m i r, bulgarisk
slavist (1863—1937), prof, i slavisk filologi i
Sofia. M. utgav arbeten över bulgarisk
språkhistoria, dialektologi, etnografi och
paleo-grafi, bl. a. »Das Ostbulgarische» (1903). Han
fick 1933 en internationell festskrift. R.E-m.
*Milhaud, D. Bland M:s många
kompositioner må även framhållas baletterna »Lhomme
et son désir» (uppf. av Svenska baletten i
Sthlm 1922) och »Le train bleu» (»Blå tåget»,
Sthlm 1934), den halvt
oratoriemässiga
operan »Christoph
Co-lomb» (libretto av
Claudel; urpremiär i
Berlin 1930),
scenmusik till Claudels
»L’an-nonce faite ä Marie»,
sångcykeln »Poèmes
juifs», pianostycken,
»Sérénade» för
orkester (uppf. i Göteborg
1935) och (senast)
kantaten »Pan et Sy-
rinx» samt en piano- och en violoncellkonsert.
Studien »Polytonalité et atonalité»
publicerades 1923 (ej 1920) i Revue Musicale. H. G-t.
Militärassistenter, officerare, som
tjänstgöra vid vissa civila verk för att förmedla
samarbetet med de militära myndigheterna.
Följ. m. finnas (där icke
annat anges, äro de
beordrade ur armén): vid
Järnvägsstyrelsen 8,
Generalpoststyrelsen 1,
Telegrafstyrelsen 3 (därav 1
ur marinen och 1 ur
flygvapnet), Väg- och
vatten-byggnadsstyrelsen 1,
Vattenfallsstyrelsen 1,
Kommerskollegium 1 (ur
marinen). Militärassistenten
ur marinen benämnes
marinassistent, den ur
flygvapnet flygassistent. Från
flygvapnet beordras
tillfälligt personal till
luftfartsmyndigheten. K. H-g.
Militär ekiperings a.-b.,
förk. M E A, herr- och
damekiperingsfirma i Stockholm, gr. 1883,
aktiekap. 1,765,000 kr.; över 300 anställda.
Militärförvaltningskursen, utbildningskurs
i Stockholm för intendentsaspiranter (se
A s p i r a n t, suppl.). M. är tvåårig och
pågår första utbildningsåret okt.—april, andra
febr.—maj. Under mellantiden och efter
avslutandet av andra årets utbildning fullgöra
intendentsaspiranterna praktisk
intendentur-tjänstgöring vid arméns staber och
truppförband. K. H-g.
Militärgeografi, studiet av geografiska
faktorers inverkan på militära operationer. M.
har stor betydelse som underlag för
strategien; utarbetandet av militärgeografiska
beskrivningar över aktuella operationsområden
utgör en del av krigsförberedelsearbetet. —
Genom krigets utveckling mot »det totala
kriget», omfattande hela folken, har
området för m. vidgats. Jfr K. Haushofer,
»Wehr-Geopolitik» (1932). C. A. E.
Militär idrott omfattar dels olika
militära övningsgrenar, t. ex.
bajonettfäktning, handgranatkastning, kartläsning,
målspaning och rapportföring, utövade i
sports-ligt syfte, dels civila idrottsgrenar, fäktning,
olika slag av bollspel m. m., som äro av
betydelse för utvecklandet av en fysiskt och
psykiskt hög standard hos den militära
personalen. Å. S-n.
Militäroftalml, se T r a k o m.
Militärområde benämnes i Sverige enl. 1936
års försvarsordning de sex
militäradministrativa områden, i vilka riket indelas, näml.
Södra, Västra, östra, Norra, övre Norrlands
och Gotlands m. (se karta vid Sverige,
försvarsväsen, suppl.). Inom varje m. är
förlagd en av de högre enheterna: de fyra
arméfördelningarna, övre Norrlands trupper
och Gotlands trupper. Befälet över varje m.
på fastlandet utövas av en
militärområdes-befälhavare (pensionsavgången överste, som
åtnjuter särskilt arvode), vilken i fred lyder
under vederbörande arméfördelningschef
(chefen för övre Norrlands trupper) och ingår i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
