Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mistinguett (Jeanne Bourgeois) - Mistral, Gabriela (Lucila Godoy Alcayaga) - Mistsignalering - Mitcham - Mitchell, Margaret Munnerlyn - Mitchison, Naomi Margaret, f. Haldane - Mitjurin, Ivan Vladimirovitj - Mitjurinsk - Mitogenetisk strålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mistral—Mitogenetisk strålning
151
uppträtt även på komediscener där, bl. a. som
Madame Sans-Géne. Hon bar med eget
revysällskap företagit utländska turnéer (Sthlm
1931). — Litt.: Jacques-Charles, »De Gaby
Deslys å M.» (1933). H. G-t.
Mistra’1, Gabriel a, pseud. för chilenska
författarinnan Lu c i 1 a Godoy A 1 c a y
a-ga (f. 1889). Väckte stor uppmärksamhet
med sina »Sonetos de muerte» (1914) och
vann snart rykte som en av det moderna
Spansk-Amerikas mest betydande skaldinnor.
Hennes i spansk och amerikansk press
publicerade dikter utgåvos 1922 av Instituto de
las Espanas i New York (»Desolaciön»). Flera
av hennes dikter äro övers, till fr. (1922;
av F. de Miomandre och G. Pillement). M.
har verkat som pedagog bl. a. vid
reformeringen av Mexikos undervisningsväsen.
Pensionerad 1925, har hon varit Chiles
honorär-konsul i Madrid och senare sekr. i N. F:s
internationella kommission för intellektuellt
samarbete. K. A. H.
Mistsignalering. I dimmigt väder skola
fartyg till undvikande av ombordläggning avge
ljudsignaler, s. k. mistsignaler, enl.
internationella sjöfartsreglerna (Sv.
Författningssamling, n:r 93, 1906, och n:r 115, 1916).
Maskindrivet fartyg använder härför under gång
ångvissla el. siren, segelfartyg under
segling mistlur och fartyg till ankars ringning
med skeppsklockan. För fartygs navigering
i dimma begagnas m. från fyrskepp och fyrar.
Härvid ha mistlurar och kanonskott kommit
till användning. Under senare år ha särskilt
starka och skarpa akustiska sändare
konstruerats, genom vilka såväl riktning som
avstånd till sändarstationen kan erhållas på
fartyg. Bland dessa märkas: diafonen,
som drives med luft; nautofonen, en
elektrisk membransändare; tyfonen, en
ång- el. luftdriven membransändare.
Fyrskeppet Östre-Flak (Kattegatt) är sålunda
utrustat med en nautofon. Gdynia har förutom
radiofyr och undervattensmembransändare även
två akustiska sändare. ö-g.
Mitcham [mPtJem], stad i Surrey, s. ö.
England, s. v. förort till London; 56,856 inv.
(1931). Handelsträdgårdar, tvättinrättningar;
berömd marknad.
Mitchell [mi’tjel], Margaret M u n n e
r-1 y n, nordamerikansk författarinna (f. omkr.
1905), uppfostrad och bosatt i födelsestaden,
Atlanta, Georgia, där hon 1922—26 var
verksam som journalist. I romanen »Gone with
the wind» (1936; sv. övers. 1937), som i
U. S. A. fått rekordartad spridning, har hon
med kulturhistorisk pregnans och skarp
realism i karaktärsteckningen av ett
omfattande persongalleri givit en bred skildring av
sydstatskulturen under slaveriets dagar, av
inbördeskriget på 1860-talet och av den
omvälvning, som gick i dess spår. L-ts.
Mitchison [mi^Jison], Naomi Margaret,
f. Haldane, engelsk författarinna (f. 1897),
brorsdotter till R. B. Haldane. Har författat en
152
rad historiska romaner: »The conquered» (1923).
från romarnas erövring av Gallien, »Cloud
cuckoo land» (1925; »Drömmarnas land»,
1927), från Grekland på 400-talet f. Kr.,
»Black Sparta» (1928; berättelser),
»Barbarian stories» (1929), »The corn king and the
spring queen» (1931), från Sparta och
Sky-tien på 200-talet f. Kr., »The delicate fire»
(1933), grekiska och romerska noveller, »We
have been warned» (1935), en socialt betonad
skildring från depressionen 1931—33, m. m.
»Vienna diary» (1934) är
dagboksanteckningar från Wien. Hennes förmåga att ge illusion
är avsevärd, inlevnaden i den skildrade tiden
stark och berättelsen suggestiv. R-n B.
Mitjurin [mitjo’-], Ivan Vladimir
o-vitj, rysk fruktträdsförädlare (1854—1935),
uppdrog en lång rad mot Rysslands kalla
kontinentala klimat motståndskraftiga och
stor-fruktiga fruktträdssorter. M. var länge chef
för fruktträdsförsöksstationen Kozlov. G. N.-L.
Mitjurinsk [mitJo’-], sedan 1934 off.
namnet på staden Kozlov (se d. o.) i
Sovjet-ryssland, efter I. V. Mitjurin (se ovan).
Mitogenetisk strålning, f. n. ivrigt
studerade men ännu föga uppklarade
fjärrverk-ningar, som anses bero på en ytterst svag
ultraviolettstrålning av bestämda
våglängder. Man anser sig kunna påvisa m. t. ex.
på följ. sätt. En kultur av jästceller på en
skiva av agar-agar tjänstgör som utsändare
av m. Denna påverkar en annan, på något
avstånd uppställd kultur av jästceller, som
även är utbredd på en skiva av agar-agar.
Denna tjänstgör som »detektor» eller
mottagare av m. Under inverkan av utsändaren
ökas antalet celldelningar inom
detektorkul-turen. En kvartsskiva uppställes mellan de
båda kulturerna för att utesluta verkan av
flyktiga ämnen. Uppställes en glasskiva
mellan kulturerna, uteblir verkan. M. absorberas
av glas liksom ultravioletta strålar men
passerar genom kvarts. Det uppges, att m.
kan brytas genom kvartsprismor. Detta skulle
tala för att en strålning verkligen föreligger.
M. har ej med säkerhet kunnat påvisas med
fysikaliska mätinstrument. Det är emellertid
ej uteslutet, att den biologiska detektorn är
känsligare än de fysikaliska metoderna. Det
anses, att m. utsändes av alla celler, som
befinna sig i livlig fysiologisk verksamhet. M.
skulle uppstå vid ämnesomsättningen i
cellerna. Namnet »mitogenetisk» hänför sig till
att m. anses påskynda celldelningen
(mi-tosen, se Cell) hos den bestrålade
kulturen eller vävnaden. Verkan mellan
utsändare och detektor är ömsesidig. Enl. uppgift
åstadkommer m., att cellerna i en växande
vävnad eller i en växande bakteriekultur
ömsesidigt stimulera varandras delning. Det har
visats, att enstaka bakterier eller jästceller
dela sig långsammare än dylika celler i en
av ett större antal celler bestående kultur,
ett faktum, till vars förklaring dock m.
nödvändigt måste antas. På samma sätt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
