- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
175-176

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Monroedoktrinen - Monsen, Christian Fredrik - *Montaigne, M. de - *Montana - Montbertia - Mnote, Toti dal - Monte Ceneri - Montefiori, Claude Goldsmith - *Montelin, G. - Montelius, Carl Oscar Josef - Montemezzi - Monte Nero - *Monterrey - *Montesquieu, Ch. L. de S. de - *Montessorisystemet - Montet, Pierre - *Monteverdi, C. - *Montevideo - *Montfaucon, B. de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

Monsen—Montfaucon

176

den förra, imperialistiskt betonade principen
proklamerade »den gode grannens» (yood
neighbour) politik, därmed åsyftande att
möjliggöra samarbete, vänskap och inbördes
förståelse mellan staterna på den amerikanska
kontinenten. Ett första allmännare resultat
vann denna politik på den panamerikanska
kongressen i Buenos Aires dec. 1936 (se P a
n-am e r ik an i sm, suppl.). L-ts.

Monsen, Christian Fredrik, norsk
politiker (f. 1878), skolinspektör i Hamar,
borgmästare där 1919—22. M. är
stortings-man (arbetarpartiet) sedan 1922, var
försvarsminister i Hornsruds regering 1928 och har
samma funktion i Nygaardsvolds regering
sedan 1935. W-tK.

♦Montaigne, M. de. Litt.: F. Strowski,
»M.» (2:a, omarb. uppl. 1931); J. Plattard, »M.
et son temps» (1933); P. Villey, »M.» (s. å.) och
»M. devant la posterité» (1935); F. J. B.
Jan-sen, »Sources vives de la pensée de M.» (s. å.);
A. M. Boase, »The fortunes of M.» (s. å.).

♦Montana. Staten hade 537,606 inv. 1930,
minskning 2,1 % 1920—30 (enda stat i U. S. A.,
som utvisade minskning under årtiondet);
75,903 pers, voro födda i utlandet,
därav 5,665 i Sverige, 8,991 i Norge, 2,541
i Danmark, 2,700 i Finland och 10.753 i
Kanada. 1930 funnos 47,495 farmer; 1934 var
den skördade arealen 26,000 km2. Den
konst-bevattnade ytan utgjorde 1930 6,500 km2.
Produktionsvärdet 1934 var 92 mill. doll.,
varav större delen föll på animala
produkter. Bergverksproduktionen värderades 1933
till 22 mill. doll. S. å. funnos 386
industrianläggningar med 8,244 löntagare och ett
tillv.-värde av 75 mill. doll. H. N-n.

Montbre’tia, se Iridaceae.

Monte [må’nte], T o t i dal, italiensk
kolo-ratursopransångerska (f. 1898). Har bl. a. på
Scala i Milano och Metropolitan i New York
firats för virtuositet i sitt fack (bl. a. Lucia
och Gilda i »Rigoletto»). M. konserterade i
Stockholm 1931 och 1934. H. G-t.

Monte Ceneri [må’nte tjä’-], kommun i
kantonen Ticino, s. Schweiz, 10 km v. s. v. om
Bellinzona. Vid M. ligger Schweiz’ italiensk
-språkiga rundradiosändare.

Montefiore [måntifiå’ri], Claude G o 1
d-s m i t h, engelsk-judisk teolog (f. 1858),
brorsons son till M. M.; den engelska
reform-judendomens ledare, sedan 1926 president för
den liberala judendomens världsförbund. M.
är även känd filantrop. Skr. bl. a.: »The
ori-gin and growth of religion, as illustrated
by the ancient hebrews» (1893), »The synoptic
gospels» (1910; 2:a uppl. 1927) och »Rabbinic
literature and gospel teachings» (1930). M.
är medgrundare av The Jewish Quarterly
Review. D. B-ck.

♦Montelin, G. Hans »Världslitteraturens
historia» slöts 1935 med bd 7.

Montelius, Carl Oscar J osef, ingenjör
(f. 1881 7/io), brorson till O. M. Blev fil. kand.
1902 och utexaminerades 1904 från Tekn.

högskolans elektrotekniska avd. samt var
1905—15 ingenjör vid S. J :s byrå för
elektrisk drift. Efter att
1915—29 ha varit
anställd vid Svenska
ackumulator a.-b.
Jung-ner, därav från 1918
som överingenjör,
idkar M. sedan 1929
egen
uppfinnarverksamhet och har bl. a.
utexperimenterat den
s. k. Imoskruven (se
Pump, suppl.), för
vars exploatering 1931
bildades a.-b. Imoin-

dustri, där M. s. å. blev överingenjör. E. Hlr.

Montemezzi [måntemä’tsi], Italo, italiensk
tonsättare (f. 1875). Har i en stundom
dramatiskt effektfull men eklektisk stil
komponerat flera operor, däribland internationellt
mest känd »L’amore dei tre re» (efter
Be-nelli; Milano 1913; »Tre konungars kärlek»,
Göteborg 1927), samt enaktaren »La notte di
Zoraima» (Milano 1931; »Zoraima»,
Stockholm s. å.). M. har även skrivit kör- och
orkesterverk. H. G-t.

Monte Nero [må’nte ne’rå], se K r n.

♦Monterrey, som utvecklats snabbt, hade
132,577 inv. 1930. Flyghamn.

♦Montesquieu, C h. L. d e S. de. Ny litt.:
W. Struck, »M. als Politiker» (1933).

♦Montessorisystemet är fortfarande föremål
för stort intresse och har i många länder haft
avsevärt inflytande i synnerhet på den
tidigare barnundervisningens metodik. Maria
Montessori har vidare utgivit »The mass
ex-plained to children» (1932; om barnens
religiösa fostran) och »The secret of childhood»
(1936). I Tyskland ha M:s idéer särskilt på
senare tid rönt stark kritik.
Montessori-Gesellschaft upplöstes 1933, och dess tidskr.
upphörde. Fr. Sg.

Montet [mätä’], Pierre, fransk egyptolog
(f. 1885), prof, i Strassburg. M. utgrävde 1921
—24 det forntida Byblos’ tempelruiner och
ne-kropoler i Syrien samt 1929—32 ruinerna av
Tanis i Nedre Egypten. Skr. bl. a.: »Lesscönes
de la vie privée dans les tombeaux égyptiens
de 1’ancien empire» (1925), »Byblos et
1’Égyp-te» (1928—29) samt »Les nouvelles fouilles de
Tanis» (1933). G-d L-n.

♦Monteverdi, C. På Scala i Milano
uppfördes 1935 »Orfeo» i bearb. av O. Respighi. En
uppl. av M:s samtliga verk utges sedan 1926
av F. Malipiero (hittills 14 bd). Bland litt.
om M. må även nämnas monogr. av H.
Pru-nières (1926; på fr. och eng.; större och mer
vetenskapligt lagd än förf:s tidigare) och
Malipiero (1930). H. G-t.

♦Montevideo beräknades 1935 ha 666,130
inv. Flyghamn med regelbunden lufttrafik till
det övriga Sydamerika, U. S. A. och Europa.

♦Montfaucon, B. d e. M. var främst
forn-forskare och är en av den klassiska arkeolo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free