Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Moratorium - Morbeck, Karl Gustaf Emanuel - Morbiditet - *Mordvinska området - More, Paul Elmer - *More, sir Th. - Morecambe and Heysham - Morehead, John Alfred - Morén, Axel Teodor Emanuel - *Morén, J. T. - Moren, Sven - *Moretti, M. - Morgagni, Giovanni Battista - Morgan, Charles Langbridge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Morbeck—Morgan, Ch. L.
182
ner. Lagen 31 maj 1932, som var provisorisk,
fick sedermera upprepade gånger sin
giltighet förlängd men upphörde att gälla 28 febr.
1937. Då hade icke på länge någon gäldenär
åtnjutit dylikt specialmoratorium. —
Sveriges riksbank är sedan 1931 ånyo befriad från
skyldigheten att inlösa sina sedlar med guld.
Se Riksbanken, suppl. Ä. M.
Morbeck, Karl Gustaf Emanuel,
filolog, präst (f. 1875 15/g), fil. dr och docent
i arabiska språket i Uppsala 1910. M.
prästvigdes 1929, blev 1933 kyrkoherde i St. Malm
och s. å. teol. dr. Ilans författarskap berör
huvudsaki. modern arabiska och
gammaltestamentlig textkritik. I. Hlr.
Morbiditèt, sjukdomsfrekvens, förhållandet
mellan antalet insjuknade och friska t. ex. vid
en epidemi.
*Mord vinska området konstituerades 1931
som autonom republik, utgörande en del av
det s. å. bildade Kujbysjevområdet (se d. o.,
suppl.); 1,410,900 inv. (1933).
More [må’o], Paul Elmer,
nordamerikansk författare (f. 1864), fil. dr, lärare i
sanskrit och klassisk litt. vid Harvard-univ.
och Bryn Mawr college 1894—97, redigerade
tidningar 1901—09
och The Nation 1909
—14. M. har skrivit
litteraturkritik,
»Shel-burne essays» (11 bd,
1904—21), »New
Shel-burne essays» (1929
ff.; hittills 3 bd), en
biogr. över B.
Franklin (1900), »Platonism»
(1917), »The religion
of Plato» (1921),
»Hel-lenistic philosophies»
(1923), »The Christ of
the New Testament» (1924; sv. övers. 1932),
»The catholic faith» (1931), »The
scep-tical approach to religion» (1934) och
»Angli-canism» (1935; tills, m. F. L. Cross). — M.,
vars stilkonst är av högsta rang, är den
inflytelserikaste av de s. k. nyhumanisterna (se
d. o., suppl.) och fortsätter i viss mån
traditionerna från transcendentalisterna. Ilans
tidigaste verk inspirerades av indiska mystiker,
och han studerade denna mystiska strömning
hos senare författare fram mot moderna tider.
Småningom vart i stället den grekiska
filosofien hans intresse. Med utgångspunkt i
Platons åskådning angrep han moderna
åskådningar som romantiken och intellektualismen,
kritiserade skarpt den nya litteraturen som
omoralisk och irreligiös. Hans senaste arbeten
behandla platonistiska element i
kristendomen alltifrån N. T. till den anglikanska
kyrkan och Oxfordrörelsen. — Biogr. av R. Shafer
(1935). Jfr F. Leander, »Humanism och
naturalism» (1937; gradualavh.). R-n B.
*More, sir T h., blev 1935 kanoniserad.
Morecambe and Heysham [må’kam ond [-hél’-Jam],-] {+hél’-
Jam],+} stad i Lancashire, n. v. England, vid
Morecambe bay, v. om Lancaster; 24,586 inv.
(1931). Morecambe, som är en mycket besökt
badort, och Heysham, överfartsort till Belfast,
förenades 1928.
Morehead [må’hed], John Alfred,
nordamerikansk kyrkomän (1867—1936). Blev
1892 lutersk präst, var 1898—1908 prof, i
systematisk teologi vid ett luterskt
seminarium i Syd-Carolina och tillika dess rektor
samt 1910—14 president för The united
lutheran synod of the South. M. kallades 1919
att leda de amerikanska luteranernas
hjälpaktion för de nödlidande trosfränderna i
Europa. 1923 övertog han ledningen av The
national lutheran council. Han tog initiativet till
det första luterska världskonventet i
Eisen-ach s. å. och var ordf, vid världskonventen
1929 i Köpenhamn och 1935 i Paris. G-r W-n.
Morén, Axel Teodor Emanuel,
veterinär (f. 1885 26ln). M. avlade
veterinärexamen 1907, blev regementsveterinär och
byråassistent i Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse 1919, fältveterinär vid 4:e arméfördeln.
1924 och överfältveterinär och chef för
fält-veterinärbyrån 1931. M. blev 1937 chef för
den då ur Sjukvårdsstyrelsen utbrutna
veterinärinspektionen. N. L.
*Morcn, J. T., dog 1932 7/4. Bland M:s
senare utgivna kompositioner märkas »Tolv
nya motetter» (1931) och »Femton hymner
och motetter» (1933). Andra delen av »Valda
koraler i gammalrytmisk form» utkom 1894.
Se även Ullman, U. L. H. G-t.
Moren, Sven, norsk författare (f. 1871),
har skrivit berättelser (»Storskogen», 1904,
»Svartelva», 1907, »Garden og bygda», 1924,
»Skuldmennene», 1934, m. fl.) från livet i
östnorska skogsbygder, barnböcker och
diktsamlingar. R-n B.
*Moretti, M., har de senaste åren såväl i
romaner som i sina i dagspressen flitigt
strödda noveller oavbrutet fortsatt en allt mindre
förtäckt självbiogr. Nämnas böra »Il tempo
felice» (1929), en utmärkt barndomsskildring,
»Via Laura» (1931), »Parole e musica» (1936)
med bl. a. upplevelser från en resa i Holland.
Se F. Cazzamini-Mussi, »M. M.» (1931). G. B-h.
Morgagni [mårga’nji], Giovanni B a
t-t i s t a, italiensk anatom (1682—1771), prof,
i Padova. M. skildrade patologisk-anatomiska
förändringar vid talrika sjukdomar och sökte
bringa dessa observationer i samband med de
under livet iakttagna sjukdomssymtomen.
Han beskrev också närmare talrika förut
blott föga kända sjukdomar, ss. klaffel i
hjärtats mitralvalv (se H j ä r t a), njurtuberkulos
och akut gul leveratrofi. Sina observationer
meddelade han först i brev till sina vänner
bland läkarna men samlade dem vid 79 års
ålder i ett stort arbete. M. betraktas som
patologiens grundare. Ljd.
Morgan [må’gon], Charles Langbridge,
engelsk författare (f. 1894), var sjöofficer till
1913, deltog 1914—18 i världskriget, vart 1921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
