Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nattvardsgemenskap - Naturlig teologi - *Naturskydd - Naturskyddsområde, Naturreservat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Naturlig teologi—Naturskyddsområde
i suppl.) har strävan för n. mellan olika
samfund och för nattvardens befriande från
kyrkorättsliga skrankor i flera fall
framträtt. Förhandlingar 1920—22 ledde till n.
mellan svenska kyrkan och den anglikanska.
Vid Lausannemötet 1927 förordade ärkebiskop
Söderblom (som vid Stockholmsmötet 1925
ordnat en nattvardsgång i
Engelbrektskyr-kan, vari medl. av de mest olika kyrkor
del-togo) n. såsom ett medel att närma kyrkorna
till varandra, medan vissa
högkyrkoanglika-ner menade, att n. borde inträda först sedan
kyrkorna förenats. — Jfr N. Söderblom,
»Kristenhetens möte i Stockholm» (1926) och
»Randanmärkningar till Lausanne» (i Sv.
Teol. Kvartalskrift 1928); A. G. Hebert,
»Intercommunion» (1932>. K. B. W-n.
Naturlig teologi, en gudskunskap, som
bygger på människans naturgivna utrustning.
Historiskt visar begreppet n. tillbaka på
kristendomens möte med den senantika
religionen i den stoiska och nyplatonska
filosofiens form. Denna »filosofiska»
religions-åskådning uppfattades såsom en i
människans förnuft omedelbart given gudskunskap,
vartill kristendomen fogar vissa för förnuftet
icke tillgängliga utan blott i uppenbarelsen
givna läror. Så uppstår i skolastiken tanken
på en teologisk byggnad i två våningar:
naturlig och uppenbarad teologi, philosophia
perennis såsom underlaget för uppenbarelsen.
Luther, som i »förnuftet» (ratio) ser en med
kristendomen konkurrerande religiös
princip, avvisar varje n. i denna mening. I
ortodoxien återvänder den delvis i dess
distinktion mellan articuli mirti och puri för att
slutligen helt taga herraväldet i
upplysnings-teologien. Häremot ställer Schleiermacher sin
tes: all verklig religion är historisk och
uppenbarad religion. Inom den nyaste
teologien har tanken på en n. stundom upptagits
med ny innebörd i dess tal om de naturliga
ordningarna eller skapelseordningarna.
A. Ngn.
*Naturskydd. Modernt n. är förnuftig
omsorg om återstående skatter av natur. Det
ingår i vad amerikanerna kalla conservation:
vettig hushållning med naturtillgångar, från
nafta och timmerskog till fågelliv och
naturstämning. Gränserna flyta mellan n.,
land-skapsskydd och hembygdsvård, ty många
naturtyper äro kulturbetingade (t. ex. lövängen,
många strandängar och ljunghedar, Ölands
alvarhed), och i bebodda trakter finnes
knappast fullt ursprunglig natur. N. kan bedrivas
dels som skydd mot ingrepp, helt eller delvis,
dels genom att vidmakthalla den form och
grad av mänsklig påverkan (ss. slåtter,
betning), som medbetingar naturtypen. En
region-plan kan bli en form för n., ss. planen av
1936 för »gröna områden» kring Köpenhamn.
En engelsk region planelag av 1932 rymmer
former för att skapa natur- eller
landskaps-reservat och ger planerna laga kraft; lagen
tillämpas redan i halva England med Wales.
244
Omfattande regionplanering bedrives även
i Tyskland och i jätteskala i U. S. A. under
federal ledning. Dess idé präglar Danmarks
nya lag för n. av 1937, som bl. a. förbjuder
fortsatt bebyggelse av havsstranden.
Svenskt n. sorterar sedan 1934 under Eckle
siastikdep. (förut under Jordbruksdep.). Ett
statsämbete för n. saknas ännu, men två
okända givare donerade härför 1934 till
staten J/4 mill. kr. att utgå efter deras död, och
R. Sernander krävde 1935 i en offentlig
utredning med ny styrka, att ett ämbete för n
upprättas även i Sverige. Riksdagsmotioner
1937 om moderniserad
naturskyddslagstiftning ledde till ingen åtgärd.
I utlandet bedrives n. på allt flera håll
målmedvetet och ges en stark organisation
Tyskt n. fick genom ny rikslag för n. 1935
en centralorganisation i stil med den preus
siska (jfr bd 14, sp. 804) och lades direkt
under »riksforstmästaren». Ryskt n. sorte
rar sedan 1934 direkt under centrala exeku
tivkommitténs presidium och är planmässigt
kombinerat med biologisk forskning. I U. S. A
är årsslaten för National park service drygt
16 mill. doll., för staten New Yorks
Conservation department nära 3 mill. doll., och
president Roosevelt meddelade nyligen, att
hans administration bl. a. offrat 20 mill. doll
för skydd åt djurlivet och skapat 194
kvadratmil nya vilt reservat. Vissa föreningar för n
ha gjort storverk. Så har den nederländska
för 3,4 mill. gulden köpt 0,3 % av landets yta
Save-the-redwoods-league i Kalifornien har
räddat 1,3 kvadratmil Sequoia-skog med nära
7 mill. doll. rotvärde.
En internationell byrå för n. finnes sedan
1928 i Bryssel. U. S. A. och Kanada
samarbeta verksamt till skydd för flyttfåglarna
enl. särskild traktat. Ett viktigt samarbete
för n. bedrives i Afrika enl. en konvention,
sluten i London 1933 mellan 9 stater. Se även
Nationalpark och
Naturskyddsområde, båda i suppl. L.-G. R-ll
Naturskyddsområde, Naturreservat,
område, där man genom naturskydd (se
d. o., även i suppl.) söker bevara
naturprägeln. Man brukar skilja mellan national
parker och n. av lägre rang, men Amerikas
större provincial parks, sta te parks och
national monuments äro ofta fullgoda n., över
lägsna vissa national parks (riksparker);
även europeiska m. fl. nationalparker äro av
mycket växlande art. Fullt skydd mot män
niskopåverkan åtnjuter väl knappt något n.,
men man eftersträvar i vissa n. (t. ex. sär
skilt bevakade ryska och afrikanska) total
skydd för hela naturen. I andra n. råder
totalskydd med vissa undantag (t. ex.
sportfiske och fiskevård i amerikanska
storparker, även jakt i New Yorks Adirondackpark
och Quebecs Laurentidespark). Viss
exploatering kan vara kombinerad med naturskydd
(t. ex. skogsbruk i viltreservat, naturskydd
kring vattenreservoarer, lapparnas rensköt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
