Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Neustrelitz - *Neutral - Neutrino - Neutron - *Nevada - New Albany - Nevanlinna, E. F. - Nevanlinna (Neuvius), Frithiof Edvard Henrik - *Nevanlinna, R. H. - Newbigin, Marion Isabel - Newbolt, sir Henry John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Neutral—Newbolt
262
och landskommunen Strelitz med N., som 1933
hade 19.414 inv.
♦Neutral. 3. (Fys.) Elektriskt oladdad.
Neutrlno, oladdad elementarpartikel med
massa ung. lika med elektronens el. ännu
mindre. Existensen av n. antogs av W. Pauli
för att förklara det kontinuerliga
/S-strål-spektret från radioaktiva ämnen.
Förekomsten av detta spektrum syntes strida mot
energiprincipen men kunde lätt förklaras
genom antagandet, att ^-partiklarna ej erhöllo
hela den vid kärnans sönderfall frigjorda
energien utan att en större el. mindre del
upptas av samtidigt utsända n. Den antas
ej existera självständigt i kärnan utan
uppstå samtidigt med en elektron vid en neutrons
förvandling till proton (se Kärnfysik,
suppl., sp. 1127). Teorien har närmare
utformats bl. a. av Fermi. N:s spin sättes
= h/tn. N. har ej kunnat direkt
experimentellt påvisas. Den har jämte en andra
hypotetisk partikel, antiueutrino, satts i ett
visst samband med ljuskvanta. Sv. B-r.
Neutron, oladdad elementarpartikel med
massa ung. lika med väteatomens. Om n:s
upptäckt se Kärnfysik, suppl., sp. 1128.
Med Wilsonapparat el. ionisationskammare
kunna endast snabba n. påvisas. Dessa kunna
utan avsevärd försvagning passera genom
tjocka skikt av tunga metaller som bly;
elektrostatiska krafter påverka näml, ej de
oladdade n., och de relativt sällsynta direkta
kärnstötarna medföra ej nämnvärd
elektronförlust, om de träffade kärnorna äro tunga.
Vid stöt mot lätta kärnor, särskilt protoner,
förlora däremot n. energi, varför vätehaltiga
ämnen (paraffin, vatten) verka kraftigt
bromsande på n. De så erhållna långsamma n. äro
mycket effektivare medel att åstadkomma
vissa kärnreaktioner (se Kärnfysik, suppl.)
än hastiga n. Då vissa kärnor äro särskilt
känsliga för n. inom ett visst
hastighetsinter-vall och därför även selektivt absorbera dessa
n., medan andra kärnor absorbera andra n.,
kan man genom lämpligt anordnade filter av
olika ämnen särskilja olika grupper av n.
Tillräckligt tjocka skikt av ett
vätehal-tigt ämne nedsätta n:s hastighet så starkt,
att n. komma i termisk jämvikt med ämnets
atomer. Hastigheten hos dessa mycket
långsamma n. (energi en bråkdel av en
elektronvolt, se d. o., suppl.) har man kunnat direkt
mäta med hjälp av snabbt roterande
sektorbländare med varannan sektor av material,
som absorberar långsamma n., och varannan
av material, som genomsläpper dem. Man
har även funnit, att stark avkylning av det
absorberande vätehaltiga ämnet medför en
hastighetsnedsättning hos de bromsade n. och
motsv. ändrad verkan på kärnreaktioner.
N. i rörelse böra enl. vågmekaniken (se
d. o.) liksom andra korpuskulärstrålar
uppvisa diffraktions- och interferensfenomen;
riktigheten härav synes framgå av vissa
experiment. Jfr Kärnfysik, suppl. Sv. B-r.
♦Nevada hade 1930 15,095 utlandsfödda
(16,6 %), av vilka 443 voro födda i Sverige.
1935 funnos 3,696 farmer. Den
konstbevatt-nade åkerarealen var 1,970 km2.
Bergverks-produkterna hade 1934 ett värde av 14,7 mill.
doll., huvudsaki. guld, koppar, silver och
zink. H. N-n.
New Albany [njö’ äTboni], stad i s. Indiana,
U. S. A., vid Ohio river, mittemot Louisville
i Kentucky; 25,819 inv. (1930). Järn- och
stålverk, tillv. av möbler, gödselämnen,
auto-mobiler m. m.
♦Nevanlinna, E. F., dog 1932. Han utgav
(på fi.) bl. a. ett arbete om den offentliga
hushållningen och en framställning av det
ekonomiska livets grunddrag. Postumt
utgavs ett verk om Finlands statshushållning
(1933). H. E. P.
Ne’vanlinna (till 1906 N e o v i u s), F r
i-t h i o f Edvard Henrik, finsk
matematiker och försäkringsman (f. 1894), bror till
R. H. N. Blev 1918 fil. dr och 1923 docent
vid Helsingfors univ., var 1918—30
chefsmatematiker vid försäkrings-a.-b. Salarna och
är sedan 1932 dir. för försäkrings-a.-b. Pohjola.
N. har (delvis tills, m. R. H. N.) publicerat
undersökningar inom funktionsteorien. N. S-d.
♦Nevanlinna, R. H., blev 1936 prof, i
Göttingen. Det av N. behandlade
»värdefördelningsproblemet», ett av funktionsteoriens
viktigaste, gäller frågan om vilka eller hur
många värden en
analytisk funktion antar,
resp, icke antar. Äldre
undersökningar av
Pi-card, Borel m. fl.,
särskilt rörande de s. k.
hela funktionernas
värdefördelning, ha
av N. utvidgats till
nya funktionsklasser,
varvid teorien måst
avsevärt fördjupas.
En rad nyare metoder
och
forskningsresul
tat inom samma område och mom
funktionsteorien över huvud har av N. samlats i
»Ein-deutige analytische Funktionen» (1936). O. F.
Newbigin [njöbi’gin], Marion I s a b e 1,
skotsk geograf (d. 1934). Blev 1898 fil. dr och
var 1902—34 utgivare av Scottish
Geographi-cal Magazine. N. hävdade en
naturvetenskaplig, närmast biologisk riktning inom
geografien. Bland hennes talrika publikationer
märkas den populära »Modern geography»
(1911; sv. övers. 1917) och »Southern Europé»
(1932). Postumt utgavs »Plant and animal
geography» (1936). G. R-ll.
Newbolt [njö’båult], sir Henry John,
engelsk författare (f. 1862), var advokat till
1899. N. är mest känd som skald; hans friska
sjömansdikter (»Admirals all», 1897, »The
island race», 1898, m. fl.) ha länge varit
mycket populära. Han har även skrivit romaner
(»The book of the Grenvilles», 1921, m. fl.>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
