Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Nivåförändringar - *Nivåyta - *Nizjnij-Novgorod (Gorkij) - *Nizjnij-Novogordregionen (Gorkijområdet) - *Nizjnij-Tagil - *Njassaland - Njord - Njudungs domsaga - *Njurunda - *Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Nivåyta—Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag
282
stund havsytan omedelbart reagerar vid
ökning eller minskning av ismassorna, medan
landets reaktion inför ökat eller minskat
tryck sker trögare och långsammare, kom
havets lägsta stånd att inträffa vid
nedisningens maximum, medan jordskorpans
djupaste nedpressning inom nedisningsområdena
inföll först något senare. Vid isens
avsmältning åter börjar havsytans stigning genast —
avstannar, om isavsmältningen avbrytes,
sjunker, om isen åter rycker fram, och fortsätter
att stiga vid förnyad avsmältning —, medan
landhöjningen icke hinner fullbordas, förrän
långt efter det att isen smält bort. Den
faktiska strandförskjutning, som vid slutet
av och efter en istid äger rum på en viss
punkt inom ett nedisningsområde, blir alltså
beroende av förhållandet mellan havsytans
rörelser och landhöjningen vid den
ifrågavarande punkten.
Inom det nordiska nedisningsområdet
synas enl. nyaste undersökningar n. under
sen-och postglacial tid i stort ha haft följ, förlopp:
1) Transgression inom de tidigast från is
befriade områdena. 2) Regression, sedan
landhöjningen kommit i gång. 3) Vid fortsatt
hastig isavsmältning transgression inom
områdets perifera delar, där landhöjningens
absoluta belopp är ringa (denna transgression,
den s. k. postglaciala eller
Litorinatransgres-sionen, tidigare tolkad som en särskild
land-sänkning). 4) Sedan havsytans stigning
upphört, regression, som ännu fortgår inom
områdets centrala, tidigare djupast
nedpressade del. Det verkliga förloppet torde
emellertid ha varit mycket mera komplicerat, i
det att flera smärre transgressioner och
re-gressioner träffat områdets perifera delar på
grund av oregelbundenheter i havsytans
stigning, orsakade av klimatväxlingarna.
En ny metod att grafiskt åskådliggöra n.,
den s. k. relativa gradientmetoden, ha L. von
Post och V. Tanner oberoende av varandra
utarbetat. Sedan en viss identifierbar
»referensnivå» utvalts, insättas på dessa
»rela-tionsdiagram» serierna av
strandlinjeobservationer i koordinatsystemet med ledning av
referensnivåns höjdvärde men utan hänsyn
till observationspunkternas inbördes läge och
avstånd. De relationslinjer för resp,
»isobas-ytor» (strandnivåer), som härigenom erhållas,
ange sålunda icke de i terrängen
förekommande absoluta gradienterna, utan deras läge
i koordinatsystemet blir endast ett
matematiskt uttryck för isobasytornas inbördes
ställning till följd av den isostatiska
upplyftning-en. Relationslinjernas större eller mindre
lutning vid en viss koordinatskala blir, enl. von
Post, en allmängiltig och direkt funktion av
deras ålder, vilket innebär, att —oberoende av
lokala gradientväxlingar — en äldre isobasytas
relationslinje får större lutningsvinkel än en
yngres och att likåldriga strandnivåer få
parallella relationslinjer, oavsett deras
ursprungliga höjdläge i förhållande till ett absolut noll-
plan. En oeftergivlig förutsättning för
metodens användbarhet är dock, dels att landets
isostatiska höjning förlupit sekulärt likformigt,
dels att den till referenslinje valda
strandnivån på alla i diagrammet använda
observationspunkter kunnat på geologisk eller
pale-ontologisk väg säkert identifieras. — Litt.:
F. Nansen, »The strandflat and isostasy» (i
Videnskapsselskapets Skrifter 1922); W.
Ram-say, »On relations between crustal movements
and variations of sea-level during the late
quaternary time, especially in Fennoscandia»
(i Bulletin de la Commission Géologique de
Finlande, n:r 66, 1924), »Eustatiska
nivåförändringar och neolithicum» (i Ymer 1925)
och »Nivåförändringar och
stenåldersbosätt-ning i det baltiska området» (i Fennia, 47,
n:r 4, 1926); L. v. Post, »Svea älvs
geologiska tidsställning» (i Sveriges Geol.
Undersökning, ser. C, n:r 347, 1928),
»Vänerbas-sängens strandlinjer» (i Geol. Fören :s
För-handl., bd 51, 1929) och »Bonäslinjen. En
lednivå bland Siljansbäckenets strandlinjer» (i
Geol. Fören :s Förhandi., bd 56, 1934); V.
Tanner, »Studier över kvartärsystemet i
Fen-noskandias nordliga delar», IV (i Bulletin
de la Commission Géologique de Finlande,
n:r 88, 1930). R. Sgn.
*Nivåyta, se även Potentialteori.
*Nizjnij-Novgorod heter sedan 1932 off.
G o r k i j. Staden har till följd av den
starka industriella expansionen tillväxt mycket
snabbt och beräknades 1934 ha 451,500 inv.
Flyghamn.
*Nizjnij-Novgorodregionen kallas sedan 1932
Gorki jområdet. Den n. v. hälften,
inberäknat det autonoma Votjakområdet (nuv.
Udmurtiska republiken), avskildes 1934 och
bildar nu Kirovområdet (se d. o., suppl.),
varefter N. omfattar 123,415 km2 med 4,838,700
inv. (1934).
*Nizjnij-Tagil har utvecklats hastigt och
beräknades 1934 ha omkr. 126,000 inv.
*Njassaland beräknades 1936 ha 1,606,438
inv. Kommunikationerna ha avsevärt
förbättrats bl. a. genom anläggningen av goda
automobilvägar. N:s enda järnväg, som
tidigare slutade i Blantyre, har förlängts mot
n. till Domira bay vid Njassasjön och står
på port, territorium genom den nyöppnade
bron över Sambesi i direkt förbindelse med
Beira. Lufttrafik upprätthålles från Blantyre
till Salisbury och Beira.
Njord, återförsäkringsaktiebolag, se N o r
r-1 a n d, försäkringsaktiebolag.
Njudungs domsaga, bildad 1934 genom
sammanslagning av östra och Västra härads
domsagor i Jönköpings län under Göta hovrätt,
omfattar två tingslag, ö. Njudung (tingsställe:
Vetlanda), motsv. östra härad och Vetlanda,
samt V. Njudung (tingsställe: Sävsjö), motsv.
Västra härad.
*Njurunda. Sågverksdriften vid
Klampen-borg är nedlagd.
*Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
