Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Nor - *Nora (stad) - *Nora (landskommun) - *Nora (Västernorrlands län) - *Nora (Västmanlands län) - *Nora bergslags gemensamma gruveförvaltning - *Nora bergslags järnvägar (N. B. J.) - *Nora domsaga - Norbeck, Peter - *Norberg, J. O. C. - Norborg, Sverre - *Nordahl-Olsen, J. - Nordal, Sigurður - *Nordamerika - Nordberg, Johan Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Nor—Nordberg
290
*Nor ingår, med betydelsen »trångt ställe
i ett vattendrag», »sund», »lång, smal bäck», i
många ortnamn, t. ex. Nora, Norby, Norsholm,
Skällnora. Ordet lever ännu i vissa dialekter.
*Nora, stad, hade 2,735 inv. 1937. N.
stads-och bergsförsamlingar bilda numera en
kyrklig samfällighet.
*Nora, landskommun i Örebro län.
Hammarby järnverk har nedlagts. Litt.:
»Nora-bygden», utg. av N. sockens hembygds- och
fornminnesfören. (1931).
*Nora, socken i Västernorrlands län. I N.
ligga Nordvik, Västernorrlands läns
lantbruksskola, och Nyadal (se Dal).
*Nora, socken i n. Uppland, har efter
gränsreglering 1933 en areal av 306,47 km2. I N.
ligger Tärnsjö stations- och industrisamhälle
med 1.086 inv. (1936).
*Nora bergslags gemensamma
gruveförvalt-ning upplöstes 1 jan. 1935, sedan Stribergs
gruve-a.-b. förvärvat övriga bolags (med
undantag av Nora bergslags elektr. a.-b:s,
Grön-volds gruve-a.-b :s, Bergsängsgruvans och V.
Bergsgruvans) fastigheter och utmål samt
övriga tillgångar. I samband härmed upplöstes
Dalkarlsbergs a.-b., Klacka och Lerbergs
gruve-a.-b., Timansbergs gruvebolag, Haggruve a.-b.
och Nora bergslags sågverks-a.-b. E. Hlr.
*Nora bergslags järnvägar, numera Nora
bergslags järnväg (sign. N. B. J.), äger
Otter-bäckens hamn och flera kanalfartyg samt
driver omnibus- och lastbilsrörelse. Om
Svartälvs järnväg se d. o.
*Nora domsaga. I Karlskoga tingslag är
tingsställets off. namn sedan 1935 Karlskoga.
Norbeck, Peter, svensk-amerikansk
politiker (1870—1936), son till en svensk
immigrant. N. var specialist på artesiska brunnar
och grundade ett brunnsborrningsföretag, som
blev ett av de största i branschen. Efter att
ha varit senator och v. guvernör i Syd-Dakota
var han 1917—21 guvernör och satte då bl. a.
i gång en rad offentliga företag samt bildade
en nationalpark. Från 1921 var N. led. av
U. S. A:s senat (republikan). Han omvaldes
även 1932, då demokraterna togo nästan alla
andra ämbeten i Syd-Dakota. N. understödde
presidenten Roosevelts jordbruksprogram.
*Norberg, J. O. C., har vidare utgivit
»Strängnäs domkyrka» (1935).
Norborg, Sverre, norsk präst (f. 1902),
fil. dr i Oslo 1935, förgrundsfigur vid
Oxford-grupprörelsens genombrott i Norge.
Författare till den i många uppl. hastigt spridda
skriften »En eiendommelig verdensvekkelse»
(sv. övers, med inl. 1933, 5:e uppl. 1935).
Dok-torsavh.: »Josiah Royce, puritaner og
idealist» (1934). Bdt.
*Nordahl-Olsen, J., avgick 1932 som
huvudred. för Bergens Aftenblad. Han har utgivit
»Bergens handelsförening gjennem 40 år»
(1935) och (tills, m. H. Wiers-Jenssen) »Den
na-tionale scene. De förste 25 år» (1926). W-t K.
Nordal, S i g u r ö u r, isländsk filolog och
litteraturhistoriker (f. 1886), sedan 1918 prof.
vid högskolan i Reykjavik. I sina arbeten,
främst om den isländska fornlitteraturen,
»Om Olaf den helliges saga» (1914; akad.
avh.), »Snorri Sturluson» (1920), »Völuspä»
(1923) m. fl., framträder N. som en mycket
självständig forskare med en glänsande
stilkonst. N. leder den stora kommenterade
editionen av isländsk fornlitteratur (»islenzk
fornrit») och har där utgivit »Egils saga»
(1933). Är även skönlitterär författare
(»For-nar astir», 1919) och essäist. J. H-n.
*Nordamerika. Inlandsisen täckte
kontinentens n. del ned till 48 :e parallellen från
Stilla havet till mell. Nord-Dakota. Isens
sydrand följde därefter floderna Missouri,
Mississippi och Ohio och gick i ö. över New
York och Long island. I allt beräknas den
nordamerikanska inlandsisen ha omfattat omkr.
12 mill. km2 (ung. motsv. det nuv. Antarktis).
E. Antevs beräknar dess volym till ung. fem
ggr den nordeuropeiska inlandsisens.
Jordbruksområdena bestämmas främst av
att nederbörden är större i ö. än i v. och att
temp. avtar mot n. Det stora centrala
området med över halva ytan odlad jord intar
de inre slätternas klimatiskt mest gynnade
delar och får skarp nordgräns mot
bergsplatån. U. S. A. ha blott 6 % och Kanada 1/2 % av
jordens befolkning men hade en betydande
andel av världsproduktionen av
jordbruks-alster; se följ. tab. (medeltal för 1929—33):
[-Världs-produktion-]
{+Världs-
produktion+}
mill. ton
U.S.A. Kanada
% av
världsproduktionen
Vete ............. 150 14 6,4
Havre ............. 70 23 7,6
Korn .............. 41 13 5,o
Majs (Kina ej
medräknat) 111 57 —
Bomull ........... 5,s 57 —
Betsocker .... 9,2 12 —■
Tobak ............ 2,2 30 —
Ull .............. 1,7 12 —
N :s mineralproduktion, uttryckt i % av
världens åren 1929—33, är också betydlig:
U.S.A. Kanada Mexiko
Stenkol 38 0,8 0,1
Petroleum 63 0,1 3,o
Järnmalm 29
Tackjärn 35 0,9 —
Guld 10 12 3,0
Silver 18 9 41
Nickel 1 85 —
Koppar 35 7 3
Zink 32 8 2,6
Bly 30 9 12
Svavel 80 —_
N. hade 1 jan. 1935 en utbyggd vattenkraft
av 24,4 mill. hkr (46 % av hela världens), därav
16,1 mill. i U.S.A. och 7,5 mill. i Kanada.
Litt.: L. R. Jones och P. W. Bryan, »North
America. An historical, economic and
regional geography» (2:a uppl. 1928); H. Baulig,
»Amérique septentrionale (Canada et États
unis)» (1934); H. Nelson, »N. Natur och
kulturbygd» (2 bd, 1935). H. N-n.
Nordberg, Johan Albert,
hembygds-forskare (f. 1871 20/i2). Blev prästvigd 1898,
kyrkoherde i Nederluleå 1915 (tillträdde 1917)
XXIII. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
