Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Numismatik - *Numismatiska föreningen, Svenska - *Nummerhäst - Nuoro - *Nuova Antologia - Nusvensk ordbok - Nutapkaushpe - N. V. - N. V. Rotterdamsche Lloyd - *Nya Argus - *Nya Dagligt Allehanda - *Nya elementarskolan i Stockholm - *Nya Guinea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Numismatiska föreningen—Nya Guinea
330
pus nummorum italicorum» (15 bd, 1910—34),
ett översiktsarbete är G. Geronzi, »Elementi
di numismatica dTtalia moderna e antica»
(1934).
Sammanfattande arbeten i fransk,
engelsk och tysk n. äro A. Blanchet och A.
Dieudonné, »Manuel de numismatique
fran-qaise» (3 bd, 1912—30), G. C. Brooke,
»Eng-lish coins, from the 7th century to the
present day» (1932; i serien »Handbooks of
ar-chaeology»), H. Gebhart, »Die deutschen
Münzen des Mittelalters und der Neuzeit»
(1930), och A. Suhle, »Die deutschen Münzen
des Mittelalters» (1936; i serien
»Handbü-cher der staatlichen Museen in Berlin»).
Skandinaviska myntförhållanden
under hansans dagar påverkades av
hansestä-dernas myntpolitik i östersjöområdet, om
vilken W. Jesse skrivit bl. a. »Der wendische
Münzverein» (»Quellen und Darstellungen zur
hansischen Geschichte», Ny följd 6, 1928) och
»Die Münzpolitik der Hansastädte»
(Han-sische Geschichtsblätter s. å.). Särskilt dansk
n. behandlas i J. Wilcke, »Daler, mark og
kröner 1481—1914» (1931), som har en inledning
om europeiskt myntväsen under renässansen;
Wilcke och J. G. C. Galster (se dessa ord,
suppl.), båda representanter för modern
nu-mismatisk forskning, ha lämnat flera bidrag
till dansk och norsk n. En katalogartad
beskrivning av äldre typ är H. H. Schou,
»Be-skrivelse af danske og norske mönter 1448 og
danske mönter 1815—1923» (1926). översikter
av myntväsendets äldsta historia i Norden ges
av B. Thordeman, H. Holst och G. Galster i
»Mynt» (1936; Nordisk Kultur, 29), som
avhandlar märkligare fynd och
forskningsresultat, berörande medeltiden (för Danmark fram
till omkr. 1625). Myntförhållandena under den
närmaste perioden i Sverige framställas av
T. G. Appelgren i ett stilhistoriskt-typologiskt
arbete om »Gustav Vasas mynt» (1933; utg.
av Vitt.-akad.). Ett översiktskapitel om mynt
och sedlar, av O. Montelius, ingår i »Sveriges
riksbank 1668—1918», 5: 4 (1931). Skrifter
om mynt och medaljer, bl. a. i tidskrifter,
förtecknas i B. Hildebrands uppsats i
Fornvän-nen 1935 om svensk numismatisk bibliogr.;
Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad
(1936 ff.) innehåller även en internationell
lit-teraturavd. och tidskriftsöversikt.
På de deskriptiva framställningarna
grundade allmänhistoriska undersökningar ha lett
till i flera fall överraskande resultat.
Huvudsaki. genom statistisk-geografisk uppläggning
och värdesättning av myntfynd har A. S. R.
Bolin (se d. o., suppl.) kommit till omfattande
slutsatser beträffande germanernas romerska
förbindelser, handel och kulturtillstånd under
romersk tid. »Nachträge» till hans arbete
meddelas av F. Langewiesche och A.
Worm-stall i 21. Bericht der Römisch-germanischen
Kommission 1931 (1933); hit hör även
undersökningen av P. Reinecke, »Die
kaiserzeit-lichen Germanenfunde» etc. i 23. Bericht etc.
1933 (1934). Nära förbundna med n. äro likaså
arbeten av G. Mickwitz, »Geld und
Wirt-schaft im römischen Reich des vierten
Jahr-hunderts n. Chr.» (1932), och J. Wolontis,
»Kopparmyntningen i Sverige 1624—1714»
(1936), i vilka myntförhållandenas inverkan
på det ekonomiska livet avhandlas. Här må
även nämnas E. F. Heckscher, »Sveriges
ekonomiska historia från Gustav Vasa» (1935 ff.).
En populär framställning är Gertrude
Bur-ford Rawlings, »Coins and how to know
them» (1908; 5:e uppl. 1936). E. L-k.
♦Numismatiska föreningen, Svenska,
utgav 1935 d. 28 av Numismatiska Meddelanden.
♦Nummerhäst. Rust- och rotehållare
förekomma nu icke i svenska arméorganisationen.
Nuoro [noå’rå], provins i Italien, bildad
1927, omfattar mellersta delarna av
Sardinien; 7,272 km2, 213,126 inv. (1931).
Huvudstad: Nuoro (9,188 inv.).
♦Nuova Antologia utges sedan 1934 av
Luigi Federzoni (se d. o., suppl.) och är nu
företrädesvis politisk publikation av
ultra-nationalistisk färg.
Nusvensk ordbok, se östergren, K. O.
Nutapkaushpe [-kaojpe], se Asahidake,
suppl.
N. V. [an ef], förk. för holl. naamlooze
vennootschap = aktiebolag.
N. V. Rotterdamsche Lloyd [-da’mso lÆTt],
rederi med säte i Rotterdam. Flottan bestod
febr. 1937 av 27 fartyg med ett tonnage
av 225,000 bruttoton, och reguljär trafik
be-drives huvudsaki. mellan Nederländerna och
Nederländska Indien. K. H. A.
♦Nya Argus. 1. Ansvarig utgivare blev E.
Hornborg 1933, redaktionssekr. B.Kihlman s.å.
♦Nya Dagligt Allehanda fick 1 okt. 1936
ny regim. L. Ljunglund trädde då tillbaka
och efterträddes såsom huvudred, av regissör
Harald André samt såsom politisk red. och
ansvarig utgivare av fil. dr I. öman (se d. o.,
suppl.). Söndagsbilagan nedlades 1934. I. ö.
♦Nya elementarskolan i Stockholm. Efter
nyorganisation 1934 består skolan nu av
fyraårigt latin- och realgymnasium, treårigt
real-gymnasium samt fem- och fyraårig realskola.
N:s karaktär av provskola har numera så
gott som helt försvunnit; f. n. (1937) pågår
endast ett försök med en s. k. nyspråklig
linje, innebärande utbyte av latin mot ryska.
Stockholms stad har 1936 åtagit sig
väsentligen samma förpliktelser mot N. som mot
övriga allmänna läroverk i huvudstaden. Fr. Sg.
♦Nya Guinea. Folkmängden på N.,
inberäknat Bismarcksarkipelagen, torde numera
enl. off. uppgifter kunna anslås till omkr.
1,220,000 inv., därav 666,000 i Nya
Guinea-territoriet och 280,000 i Nederländska N.
Antalet vita uppgår till inemot 5,000. Under
senare år ha rika guldfyndigheter börjat
bearbetas vid Wau i Nya Guineaterritoriet
innanför Huonbukten; malmen transporteras på
flygplan till hamnplatsen Salamaua. 1934/35
producerades i Nya Guineaterritoriet 7,787
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
