Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyskolastik - Nysocialism el. Neosocialism - *Nyssjuka - Nystroem (Nyström), Gösta - Nyström, Bengt Engelbrekt - Nyström, Bertil Anders Elias - *Nyström, E. T. - *Nyström, F. E. - *Nyström, J. E. - *Nysund - Nysvenskarna - *Nysvenska Studier - *Nysätra - Nysört - Nyteologi - *Ny Tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Ny socialism—Ny Tid
340
talet, som bl. a. ledde till Leo XIII:s
en-cyklika »Aeterni patris» (1879), varigenom
Tomas gjorts till normerande lärare inom
romersk katolicism. Först med 1900-talet
började den verkliga n. Med densamma har det
katolska tänkandet visat sig öppet för
modern filosofi och Tomas’ realism f. ggn blivit
av betydelse i modernt filosofiskt tänkande.
Efter kantianismens förmenta sammanbrott
mena företrädarna för n., att den är
framtidens filosofi. På det specifikt teologiska
området har n. mindre betydelse. Viktigare organ
för n. äro Revue Néo-Scolastique de Philosophie
(Louvain; 1894 ff.), Divus Thomas (Fribourg,
Schweiz; 1914 ff.) och Revue de Métaphysique
et de Morale (Paris; 1893 ff.). Hj-rLth.
Nysocialfsm el. N e o s o c i a 1 i’s m, gängse
namn på ett politiskt program, omfattat av en
grupp, som 1933 bröt sig ut ur det off.
franska socialistpartiet för att sluta upp kring
rent nationella mål och erbjuda sin
medverkan i borgerliga samlingsregeringar.
Programmet sammanfattades i orden »ordning,
auktoritet, nation». Bland dess medl. märkas J.
Renaudel, M. Déat och A. Marquet.
»Neo-socialisterna» tillhörde vid valen 1936
»folkfronten» och ingå nu jämte andra smärre
vänstergrupper i Union socialiste et
républi-caine, vars ordf, är J. Paul-Boncour. Kj. S-g.
♦Nyssjuka. Ett slags n. (rhinitits cronica
atroficans) hos svin, som är en utan feber
förlöpande katarr i näshålan, vilken medför en
atrofi av näsmusslorna, har de senaste åren
fått rätt stor utbredning i Sverige. Det är
sannolikt fråga om en infektionssjukdom,
ehuru något specifikt smittämne ännu ej
påvisats. De viktigaste symtomen äro flytning
från näsan, nysningar, näsblödning och
deformation av trynet. N. L.
Nystroem [-ström] (urspr. N y s t r ö m),
Gösta, tonsättare (f. 1890 13/io)- Var efter
studier vid Konservatoriet i Stockholm samt
i Paris bosatt i Paris i 12 år. N. har,
huvudsaki. i Sverige, blivit känd genom flera,
särskilt orkestrala verk i extremt modern stil.
Han är sedan 1933 musikanmälare i Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning. H. G-t.
Nyström, Bengt Engelbrekt,
författare (f. 18 8 6 20/9), fil. mag. i Uppsala 1910,
adjunkt vid Högre allm. läroverket å
Södermalm i Stockholm 1919. N. har utgivit
diktsamlingarna »Vilsna vindar» (1907),
»Kaval-jersparoller» (1912), »Min örtagård» (1920) och
»Jordens oro» (1929). En ny orientering
präglar de av manlig fromhet och trygg jämvikt
inspirerade samlingarna »Rymden klarnar»
(1934) och »Under Vår Herres himmel» (1936).
Hans diktning är intimt realistisk; med
värme och förstående skildrar han livet. Formen
är klar och klangfull. I den 1936 antagna
psalmboken finnas två psalmer av N. Li.
Nyström, Bertil Anders Elias,
socialstatistiker och ämbetsman (f. 1883 4/i0).
Blev fil. lic. i Uppsala 1909 och fil. dr där
1922, förste aktuarie i Socialstyrelsen 1912
och t. f. byråchef där 1919. N. har som
sakkunnig deltagit i många offentliga
utredningar samt representerat Sverige vid flera
internationella konferenser. Han har utfört
talrika undersökningar inom socialstatistiken
rörande olika arbetstagargruppers löne- och
arbetsförhållanden, bostadsväsendet m.m. samt
utgivit ett avsevärt antal arbeten på detta
område. A. M.
♦Nyström, E. T. (f. 1879), utgav 1936 »Det
nyaste Kina».
♦Nyström, F. E., är sedan 1931 arkivarie i
Rigsarkivet. Han utgav 1928 Tyge Brahes
brev.
♦Nyström, J. E. Monogr. av W. Bredberg
(1935).
♦Nysund. Den 1933 färdigbyggda
kraftstationen vid Munkfors kallas Atorps
kraftstation (se d. o.).
Nysvenskarna, politisk rörelse på nationell
och socialistisk (jfr Nationalsocialism,
suppl., sp. 237) grund. Nysvenskheten eller
den nysvenska socialismen är organiserad i
Riksförbundet Det nya Sverige,
framvuxet ur en i okt. 1930 i Uppsala
grundad sammanslutning. 1934 bildades de första
nysvenska avd. utanför Uppsala, 1936
organiserades rörelsens ledning i Stockholm.
Riksförbundets ordf. (R. O.) är fil. lic. Per
Eng-dahl, rörelsens grundare. N. ha inlett ett
samarbete med Sveriges nationella förbund. Den
nysvenska ideologien åsyftar i främsta
rummet att i modern form skapa en folkstat,
i vilken en stark regeringsmakt samverkar
med självstyrande kommuner och efter olika
näringsgrenar sammanförda korporationer.
N. understryka vidare folkbildningsarbetets,
friluftslivets, musikens och konstens
betydelse i den nationella solidaritetens tjänst och
eftersträva en samverkan mellan en ledande
statsmakt och en fritt skapande kultur. N.
utge tidningen Vägen Framåt. — Litt.: P.
Engdahl, »Sverige och det tjugonde
århundradet» (1934); L. Ljunglund m. fl., »De
politiska åskådningarna» (2:a uppl. 1936).
♦Nysvenska Studier. Fr. o. m. 1935 är
docenten Nils Svanberg medredaktör.
♦Nysätra, socken i Uppsala län, skall
framdeles efter pastoratsreglering ingå i
Biskops-kulla, N., Långtora och Ilärkeberga pastorat.
Nysört, se Rölleksläktet.
Nyteologi, liksom nyteolog ett
ovetenskapligt begrepp, vilket stundom användes bland
teologiskt oskolade för att beteckna teologisk
radikalism, som avviker från en vedertagen
kyrklig och teologisk uppfattning. Särskilt
ha resultaten av den kritiska
bibelforskningen ofta gått under beteckningen n.
Hj-r Lth.
♦Ny Tid har utom Göteborgsuppl. (sju ggr
i veckan) och landsortsuppl. även en
Hallands-uppl. (båda sex ggr i veckan); med
lördags-numret följer bilagan Lördagskvällen. N. är
sedan mars 1936 morgontidning. — Anders
Christensson (ej Christiansson) Lindblad till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
