Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ny Tid - Ny Tidning för Sveriges Dövstumma - *Nyttjandeförordningen - *Nytt Juridiskt Arkiv - *Nyåker - Ny Ålesund - Näckebröd - *Nämdö - *Nämnd - *Nämndeman - Närbild - Näringsbehov - *Näringsfrihet - *Näringsfysiologi - Näringsrubbningar - Näringsrådet - Näringsämnen - *Närke - Närlinge, Carl Gustaf Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Ny Tidning för Sveriges Dövstumma—Närlinge
342
hörde F. K. t. o. m. 1934. P. A. Hansson
avgick 1932 som politisk medarb. Rickard
Lindström (f. 1894) efterträdde 1933 E.
Rosén som huvudred.; denne kvarstår som
ansvarig utgivare.
Ny Tidning för Sveriges Dövstumma, se
Dövstumtidningar, suppl.
*Nyttjandeförordningen. Ny lag utfärdades
1932.
*Nytt Juridiskt Arkiv redigeras numera
av A. Edelstam, R. Eklund och A. Afzelius.
*Nyåker. Kristliga folkhögskolan i N. har
nedlagts och ersatts med två nya skolor,
övre Norrlands kristliga folkhögskola i
Frost-kåge (Byske socken) och Nedre Norrlands
kristliga ungdomsskola i Mellansel
(Anund-sjö socken).
Ny Älesund, se K i n g s b a y, suppl.
Näckebröd, se Konkretion.
*Nämdö. Litt.: E. A. Jansson,
»Skärgårdsliv i forna tider», I, »Fiskeskären, Runmarö,
Nämdö» (1934).
*Nämnd. 1. Lagstiftningen under början
av 1930-talet har ägnat uppmärksamhet åt
häradsnämndens organisation och arbetssätt.
I tingslag kunna flera än 12 nämndemän
vara valda. I åtskilliga finnas t. ex. 18, 24
eller 36, i ett 40 och i ett 54.
Tjänstgöringsskyldigheten fördelas då mellan dem av
häradshövdingen (se lag 13 maj 1932). —
Endast när n. är enhällig, överröstar den
domaren. T. E.
»Nämndeman. 1. Valbarhetsvillkoren ha
ändrats. Sålunda är numera också kvinna
valbar. Det allmänna förbudet för den, som
var i konungens eller rikets tjänst, att vara
n. är betydligt inskränkt, så att det nu gäller
endast lagfaren domare, allmän åklagare eller
polisman el. den, som har till yrke att föra
andras talan inför rätta. T. E.
Närbild, fackterm vid filmfotografering,
betecknar en förstorad bild av t. ex. ett
ansikte eller ett föremål i filmmontaget. N.,
som avser att framhäva en scen, en replik
eller stegra den dramatiska intensiteten,
infördes av D. W. Griffith (jfr F i 1 m v ä s e n,
suppl., sp. 76). R. A-g.
Näringsbehov, se Födoämnen, sp. 174.
*Näringsfrihet. En allmän revision av
nä-ringsfrihetsförordningen har ännu icke
kommit till stånd, ehuru frågan om n:s
inskränkning i vissa avseenden (genom lagstadgad
kompetens för hantverkare m. fl.,
restriktioner betr, kringföringshandel,
enhetsprisföre-tag m. m.) länge diskuterats och ytterligare
utredningar kommit till stånd. Riksdagen
anhöll 1935, att K. m:t ville låta verkställa ny
utredning ang. införande av legala
kompetensvillkor inom hantverket. Den i art. E
n-hetsprisföretag, suppl., omnämnda
kommittén har avgivit sitt betänkande
(Statens Offentliga Utredningar 1935: 63), som
föranlett visst fortsatt utredningsarbete.
Riksdagen avslog 1936 motion om vidtagande av
förnyad utredning av enhetsprisföretagens
so
ciala och ekonomiska verkningar. Jfr vidare
Kringföringshandel, suppl. — Nyare
litt.: H. Lindström, »Näringsfrihetsfrågan i
Sverige 1837—64» (1929); Ph. Hult, »Från
näringstvång till näringsfrihet» (i
»Minnesskrift ägnad 1734 års lag», II, 1934). Å. M.
*Näringsfysiologi. Den vetenskapliga
nä-ringsläran söker utreda näringens betydelse
för levande organismers, särskilt djurs och
människors, tillväxt och utveckling. N. har
numera även utvecklats till en praktisk
vetenskap, som är av stor betydelse för den
allmänna folkhälsan, för vars höjande
näringen är en av de betydelsefullaste
faktorerna. E. Abr.
Näringsrubbningar. Hos späda och små
barn ha rubbningar i mag-tarmfunktionerna
benägenhet att återverka på organismen i
dess helhet. För att ange, att skadan kan
träffa var som helst på födans väg från
intagningen ända upp till cellen, bruka dylika
rubbningar därför betecknas icke såsom
lokala sjukdomar utan med det
sammanfattande namnet n. Med utgångspunkt från den
kliniska bilden bruka de indelas i akuta, med
en lättare form dyspepsi och en svårare
barnkolera, samt kroniska, med en lättare form
dystrofi och en svårare atrofi. En annan
indelning har framförts från franskt håll,
grundad på de mest framträdande symtomen, näml,
kräknings-, förstoppnings-, diarré- och
av-magringssjukdomar. . C. G.
Näringsrådet. För ärenden rörande
folknäringen inrättades 1 jan. 1936 ett näringsråd.
Det utgöres f. n. av 11 led., varav de flesta
äro läkare. Utöver sin verksamhet som
rådgivare i näringsfrågor till regeringen,
Medicinalstyrelsen o. a. myndigheter samarbetar
rådet med N. F:s hälsoorganisationer. N. har
utfört undersökningar över folknäringen i
Sverige, sjukhuskosten m. m. Verksamheten
bedrives utan kostnad för statsverket. E. Abr.
Näringsämnen, se Födoämnen. — Bot.,
se Näringsfysiolog i.
*Närke. Folkmängden hade 1937 nedgått
till 137,103 pers. — Nyare litt.: I serien
Föreningen Örebro Läns Museums Meddelanden
ha utkommit n:r X (1930) och XI (1933);
»Festskrift utgiven av Föreningen Örebro läns
museum till 75-årsminnet» (1931); C. Lönroth
och W. Zetterstedt, »Från gamla prästhem i
Södermanland och Nerike» (s. å.); J. L. Saxon,
»Ur Närkesherrgårdarnas krönika», d. 1—6
(1928—35); R. Sernander, »Parker och
trädgårdar i det gamla N.» (1933); M. Sjöbeck,
»N.» (1935); Berit Spong, »Sju år i N.» (s. å.);
K. G. Grandinson, »N:s medeltida urkunder»,
I (s. å.). G. R-ll.
Närlinge, Carl Gustaf Olsson,
lantbrukare, riksdagsman (f. 1885 7/e), urspr. i
Norrhyttan, s. Dalarna, från 1919 i Golvasta,
Viksta, Uppsala län, nu i Närlinge,
Björk-linge. Antog vid årsskiftet 1936/37 namnet
N. Han tillhör sedan 1917 A. K., var 1922—
36 medlem av bevillningsutskottet, 1934—36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
