Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ortega y Gasset, José - *Ortnamn - *Ortnamnskommissionen - Ortner, Eugen - *Ortodoxa kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Ortnamn—Ortodoxa kyrkan
384
rade 1906—10 vid Leipzigs, Berlins och
Mar-burgs univ. och blev 1911 prof, i filosofi
i Madrid. O. har
utgivit »Meditaciones
del Quijote» (1914),
»Espana invertebrada»
(1921; »Det
ryggrads-lösa Spanien», 1937),
»El tema de nuestro
tiempo» (1923; »Vår
tids tema», 1936),
den konst- och
littera-turfilosoferande studien »La
deshumaniza-ciön del arte. Ideas
sobre la novela» (1925),
»Kant» (1929), »La rebeliön de las masas» (s.
å.; »Massornas uppror», 1934), »El hombre
interesan te» (1933) samt politiska
artikelsamlingar. Livligt verksam i liberal anda i den
politiska och kulturella debatten, har O.
grundlagt flera tidskrifter, framför allt La
Revista de Occidente (1923). Han är starkt
påverkad av tysk filosofi och pedagogik av
liberal läggning och brukade av de konservativa
i Spanien angripas som germanofil. En
artikel av honom i nov. 1930 med valspråket
»Delenda est monarchia» anses ha medverkat till
republikens införande följ, år; i juni 1931
invaldes O. i parlamentet. Han är liberal
individualist och bekämpar såsom
kulturnedbry-tande massvälde, både kommunistiskt och
fascistiskt. J. L-t.
♦Ortnamn. O:s utforskande har blivit
föremål för ett alltjämt stegrat intresse.
Litteraturen i ämnet har vuxit i rask takt.
English place-name society har nu utgivit
11 bd av sin redogörelse. Inom engelsk
ort-namnsforskning märkas vidare E. Ekwalls
»English river-names» (1928) och »The
con-cise Oxford dictionary of english place-names»
(1936). De franska o. ha behandlats i H.
Gröhler, »Über Ursprung und Bedeutung der
französischen Ortsnamen» (2 bd, 1913—33),
och E. Gamillscheg, »Romania germanica» (3
bd, 1934—36). Av tyska ortnamnsarbeten må
nämnas »Flurnamenbuch des Grossherzogtums
(Volkstaats) Hessen» (10 h., 1912—36) och
E. Schwarz, »Die Ortsnamen der
Sudeten-länder als Geschichtsquelle» (1931).
Av »Norske gaardnavne» utkom 1936 det
19 :e bandet, ett utförligt register till bd 1—
18. Av norsk ortnamnslitteratur märkes
ytterligare G. Indrebö, »Norske innsjönamn»
(2 bd, 1924—33). Bland nyare finländska
ortnamnsarbeten är I. Westman, »Nyländska
önamn» (1935), av största intresse. Av
»Danmarks stednavne» började »Sönderjyske
sted-navne» utges 1931 (hittills 8 h.).
I Sverige finnas nu utom Namn och Bygd
två periodiska ortnamnspublikationer:
Sydsvenska Ortnamnssällskapets Årsskrift (7 h.,
1925—36) och Ortnamnssällskapets i Uppsala
Årsskrift (1936 ff.). Institutet för
ortnamns-och dialektforskning vid Göteborgs högskola
utger under Hj. A. Lindroths ledning
»Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län» (hittills
4 bd, 1923—36). Bland ortnamnsmonogr. må
nämnas B. Hesselman, »Från Marathon till
Långheden» (1935), J. Sahlgren, »Nordiska
ortnamn i språklig och saklig belysning» (3
bd, 1924—35), I. Modéer, »Småländska
skärgårdsnamn» (1933), och G. Franzén,
»Vikbo-landets by- och gårdnamn» (1937), som utgör
n:r 1 i den nystartade skriftserien »Nomina
germanica. Arkiv för germansk
namnforskning», utg. av J. Sahlgren. J. Sgn.
♦Ortnamnskommissionen har nu slutfört
uppteckningarna av ortnamnen i samtliga
svenska län med undantag av Blekinge,
Kalmar, Uppsala, Stockholms, Västmanlands,
Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län, i vilka de dock i det närmaste
avslutats. Uppteckningarna av ortnamnen i
Göteborgs och Bohus län ha utförts under ledning av
Institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola, och
ortnamnsuppteck-ningarna inom Malmöhus och Kristianstads
län ha letts av Sydsvenska
ortnamnssällskapet i Lund. O:s arkiv, Svenska
ortnamnsarkivet, är förlagt till Uppsala, från hösten
1937 i dekanhuset vid Uppsala domkyrka.
J. Sgn.
Ortner [å’rtnor], Eugen, tysk författare
(f. 1890), har skrivit ett stort antal
skådespel, i regel tidsskildringar, bl. a. »Der Fall
Landrü» (1921), »Hundertpfund» (1924), »Meier
Helmbrecht» (1927), »Insulinde oder die
Kaf-fermaschinen von Laback» (1928;
dramatisering av »Max Havelaar» av E.
D.Dekker),»Auf-bruch aus österreich» (1929; om
efterkrigstidens nöd) och »Jud Süss» (1933). R-n B.
Ortner [å’rtnor], Hermann Heinz,
österrikisk författare (f. 1895), har skrivit
ett stort antal dramer: »Vaterhaus» (1919),
»Steile Berge» (1923; tragedi; i Schönherrs
stil), legendartade skådespel som »Tobias
Wunderlich» (1928), »Sebastian-Legende»
(1929) och »Schuster Anton Hitt» (1932).
Pacifistisk är O:s »Wer will unter die
Soldaten?» (1930). En historisk tilldragelse på
1600-talet har gett stoff till »Stefan Fadinger»
(1933). Hans senaste drama är »Beethoven»
(1935). R-n B.
♦Ortodoxa kyrkan. 29 nov.—4 dec. 1936
hölls i Aten en ortodox teologkongress, den
första i sitt slag, i syfte att stärka
samhörighetskänslan mellan alla de teologiska
fakulteterna och kyrkorna inom den ortodoxa
världen. I sitt hälsningstal betygade ordf.,
prof. H. S. Alivisatos, den ekumeniska
rörelsen i Västerlandet de ortodoxas tacksamhet
för att den på sina möten sammanfört
representanter för från varandra isolerade
ortodoxa kyrkor och så hos dessa (på en
konferens i Köpenhamn 1922) väckt tanken på en
panortodox sammanslutning i ekumenisk anda.
Nästa konferens kommer att hållas i Bukarest.
Ny litt.: A. Michel, »Humbert und
Kerullari os» (2 bd, 1924—30) och »Von Photios zu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
