Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Palestina - Statsfinanser - Författning och förvaltning - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Förhistoria - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Palestina (Statsfinanser—Historia)
408
göres av de brittiska och nederländska
lufttrafiklinjerna över Alexandria till Sydasien,
varjämte ett egyptiskt bolag uppehåller
trafik från Kairo till Gaza, Lydda och Haifa.
Telefonväsendet är i stark utveckling. En
rundradiosändare i Ramalla togs i bruk
1936. S. F.
Statsfinanser. Budgetåret april 1935—mars
1936 utgjorde inkomsterna 5,77 mill.
palestinska pund, varav de egentliga tullarna
inbringade 2,75 mill., acciser o. a. avgifter till
tullverket 0,48 mill. Samtidigt stannade
utgifterna vid 4,24 mill. palestinska pund,
varav 3,32 mill. upptogos som ord.
(skuldräntor, polisväsendet, undervisningsväsendet
m. m.). N. Sbg.
Författning och förvaltning. På grund av
motstånd än från arabiskt, än från judiskt
håll har något lagstiftande Legislative
coun-cil icke kunnat väljas, överkommissarien
(high commissioner) har vid sin sida ett
Advi-sory council, bestående av de centrala
departementens chefer samt av
distriktskommis-sarierna. S. Bxn.
Sport och idrott. I samband med
invandringen efter världskriget har intresset för
sporten vaknat i P., vartill de s. k.
Makkabi-spelen för judiska idrottsmän från hela
världen kraftigt bidragit. Sådana spel
anordnades 1932 och 1936 i Tell Aviv, som har ett
modernt stadion. Vid sidan av
landsförbun-det, som leder de vanliga idrottsgrenarna,
finnes ett fotbollsförbund med ett 60-tal
klubbar. Fotboll kan anses som nationalsport i
P., men standarden är ännu ganska låg. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär trafik
på P. ombesörjes av Svenska Orientlinjen.
P. exporterade 1935 till Sverige för 1,26 mill.
kr. (1936 omkr. 2,4 mill.), främst apelsiner
(1,1 mill. kr.) och annan frukt samt
emaljögon. Importen värderades 1935 till 3,5 mill.
kr. (1936 omkr. 1,4 mill.), därav papper 0,6
mill., automobiler 0,5 mill. och trävaror 0,4
mill., vidare bl. a. kokapparater och
maskiner. A. A-t.
Förhistoria. Bronsålderns stadskultur var
rik. Flerstädes i landet funnos väl bebyggda
och befästa städer redan under den äldre
bronsåldern, 2500—2000 f. Kr., och deras
största blomstring inföll under mell.
bronsåldern, 2000—1600 f. Kr., medan yngre
bronsåldern, 1600—1200 f. Kr., ej sällan visar
tillbakagång. Så nådde det förisraelitiska
Jeriko, som var en jämförelsevis stark ort
redan från 2500 f. Kr., sin blomstring under
mell. bronsålderns senare hälft, 1800—1600
f. Kr., men förstördes. Enl. J. Garstang,
»Joshua Judges» (1931), erövrades och
förstördes Jeriko ånyo under yngre bronsåldern
omkr. 1400 f. Kr. av Israel under Josua, som
då trängde in i Kanaans land, samt låg
sedan nästan öde intill den äldre järnålderns
slut 900 f. Kr.
Egyptens politiska och kulturella
inflytande var starkt under de senare
förisraeli
tiska seklerna. Besan vid Jisreelsslättens
sydostända var då, jämte ett starkt egyptiskt
gränsfäste, också en härd för Astartes kult.
Denna var allmän i landet och förbunden
med ormkult. Dyrkan av ormgudomligheter
spåras genom fynden flerstädes i det
förisraelitiska Kanaan: en relikt av ormkulten
var sannolikt kopparormen, som Hiskia
bortskaffar ur templet (2 Kon. 18: 4). Av starka
kanaaneiska städer, som utgrävts, må nämnas
det jebusitiska Jerusalem samt det
västjordan-ska Mispa på Tell en-Nasbe n. därom. S. Lr.
Historia. Även de senare åren har
spänningen varit stark mellan de arabiska och
judiska befolkningselementen, särskilt
orsakad av de förras rädsla för att småningom
helt överflyglas av de i allt större antal
invandrande judarna. Härtill kommer en starkt
traditionsbunden arabisk konservatism, som
med misstro betraktar de moderna tekniska
metoder, som införas av judarna och
tillämpas icke minst inom jordbruket. En stark
opposition finnes även mot den brittiska
mandatmakten. Judarna klaga över de av hänsyn
till araberna påbjudna restriktionerna i fråga
om den judiska invandringen. Araberna
betrakta alltjämt den brittiska regeringen, trots
alla dess försök att få till stånd en rättvis
reglering av förhållandena, såsom partisk för
judarna genom dess öppna stöd åt de
sionistiska idéerna. Denna opposition, som slog ut
i strejker och svårkuvade oroligheter 1936,
har starka förbindelser med den arabiska
nationalism, som vuxit sig allt starkare i
P:s arabiska grannländer och som i Englands
svaga politik t. ex. i Irak ser en förhoppning
om liknande
eftergifter till
arabernas förmån även i
P. Med anledning av
oroligheterna
sändes en engelsk
kommission till P. för
att undersöka
möjligheterna för ett
hävande av
motsättningen mellan
judar och araber.
Kommissionens i
juli 1937 avlagda
rapport förordade
en delning av P. i
tre delar (se vidst.
karta): en arabisk,
som skulle förenas
med Trans jordanien,
en judisk (båda
dessa självständiga)
samt en del under
brittiskt mandat,
omfattande
Jerusalem och Betlehem
samt en korridor
därifrån till havet.
Delningsförslaget
A.-B. KART. 1NST.
Engelska kommissionens
förslag till Palestinas uppdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
