Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Palmgren, Axel - *Palmgren, J. H. H. - *Palmgren, S. - *Palmgrenska samskolan - *Palmqvistska fonden - *Palmstierna, E. K. - *Palmstierna, N. F. - Palmtjuv - *Paloheimo, släkt - *Palteboken - Paludan, Jacob - Pampashare - *Pams, J. - Panafrikanism - *Panama - *Panamakanalen - Panamerican airways - *Panamerikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Palmgren, J. H. H.—Panamerikanism
412
—36 och handelsminister mars 1931—dec.
1932. Han avgick 1936 från
arbetsgivarför-bundet och erhöll s. å. ministertitel.
♦Palmgren, J. H. H., dog 1933 8/3.
♦Palmgren, S., är sedan 1927 pianolärare
vid Helsingfors konservatorium och sedan
1931 musikkritiker i Hufvudstadsbladet. P.
erhöll 1928 professors titel. Han har även
komponerat Åbos 700-årsjubileumskantat.
Bland hans i Stockholm uppf. senare verk
märkas orkestersviter och en pianokonsert
n:r 4, »April» (med P. som solist i
Konsertföreningen 1928; tr. 1931). H. G-t.
♦Palmgrenska samskolan kallas numera
Palmgrenska samskolan Fredrikaskolan.
♦Palmqvistska fonden hade 1 juli 1937 i
huvudsak förbrukats.
♦Palmstierna, E. K., lämnade 1937 sin post
som envoyé i London. Han utgav s. å.
»Hori-zons of immortality. A quest for reality».
♦Palmstierna, N. F. Biogr. av C. F.
Palmstierna i Personhist. Tidskr. 1933 (tr. 1934).
Palmtjuv, dets. som kokostjuv (se d. o.).
♦Paloheimo, släkt. K. A. P. lämnade 1932
chefskapet för bolagen Pohjola och Kullervo.
♦Palteboken. Två utdragssamlingar
förvaras numera i Landsarkivet i Lund.
Pa’ludan, Jacob, dansk författare (f. 1896),
son till J. P. Blev farm. kand. 1918, har på
senare år varit författare och journalist. P:s
första bok, »De vestlige veje» (1922),
behandlar ett uppehåll i Amerika; senare ha följt
bl. a. novellen »En vinter lang» (1924) och
romanerna »Sögelys» (1923), »Fugle omkring
fyret» (1925; sv. övers. 1927), »Markerne
modnes» (1927; sv. övers. 1928), »Torden i
syd» (1932) och »Under regnbuen» (1933). Hans
böcker äro samtidsromaner, som i språkets
klarhet och iakttagelsens styrka påminna om
Henrik Pontoppidans. Från utpräglat
konservativ ståndpunkt ser han kritiskt och
skeptiskt på den moderna kulturen. P. E-t.
Pampashare, se Mara.
♦Pams, J., dog 1930 (ej 1931).
PanafrikanFsm, stundom använd
benämning för en efter världskriget framträdande
rörelse bland negrerna för väckande av deras
raskänsla, i sin radikalaste form åsyftande
att förskaffa negrerna väldet i Afrika.
Kongresser för att främja p:s syften ha ägt rum,
den första i New York 1920.
♦Panama. 1. Befolkningen, som 1930
beräknades till 467,459 pers., torde ha ung. följ,
sammansättning: vita 78,000, negrer 80,000,
indianer 45.000, kineser, japaner och hinduer
5,000, biandblod 259,000. »Republiken Tule»
består ännu. Budget 1935/36 12,276.007 doll.
Importen 1935 belöpte sig till 15,945,779 och
exporten till 5,554,716 doll. Viktigaste
exportartiklar voro bananer, 5,710,820 stockar,
kakao, 4,755 ton, samt kokosnötter, 9,9 mill.
st. Guld började utvinnas 1933 i större
skala i prov. Veraguas. Vägnätet har börjat
utbyggas, åt v. till Santiago och David, åt
ö. till Chepo. Luftfarten har snabbt
utveck
lats, och huvudstaden står i daglig
förbindelse med flera av de viktigaste platserna
inom landet samt med Syd- och
Centralamerika. 1935 upprättades ett univ., Universidad
nacional de Panama. S. L-é.
♦Panamakanalen. En ny dammbyggnad över
Chagresfloden, vid Alhajuela, ovanför
Gatun-sjön, blev färdig 1935. Den sålunda
uppdämda sjön, Madden lake (57 km2 vid
högvatten), tjänar som reservmagasin för att
utjämna vattenståndsvariationerna i Gatunsjön.
Under räkenskapsåret 1934—35 passerades P.
av 5,180 oceangående fartyg (över 300
nettoton) om 27,805,588 nettoton, därav 2,143 från
U. S. A. om 12,265,794 ton, 1,170 brittiska om
6,635,211 ton, 515 norska om 2,479,200 ton,
255 japanska om 1,483,609 ton, 341 tyska om
1,316,785 ton, 125 danska om 593,497 ton och
111 svenska om 546,207 ton. De erlagda
kanalavgifterna uppgingo s. å. till 23,3 mill.
doll. S. F.
Panamerican airways [pänome’rikon [-ä’o-coéiz],-] {+ä’o-
coéiz],+} U. S. A.s största flygtrafikbolag, med
linjer från Brownsville och Tampa i n. till
Santiago och Buenos Aires i s. P. öppnade
1936 trafik San Francisco—Filippinerna och
har utfört försöksflygningar över
Nordatlanten. P. N-n.
♦Panamerikanism. Att de sex första
pan-amerikanska konferenserna nådde endast
jämförelsevis obetydliga resultat berodde främst
på att en stark misstro mot U. S. A. fanns i
de central- och sydamerikanska staterna.
Dessa sågo näml, i U. S. A:s inblandning i
olika stater, där den inre ordningen var
hotad, en för deras självständighet farlig
tendens till nordamerikansk hegemoni inom
hela kontinenten. Misstron, som var närd av
U. S. A:s vid 1900-talets ingång
framträdande imperialistiska strävanden, syntes
emellertid vid de panamerikanska konferenserna
efter världskriget snarare av- än tilltaga,
icke minst därigenom, att U. S. A:s
delegationer intogo en moderat hållning och man
sökte undvika att genomdriva bindande
konventioner av direkt politisk natur. 1928 års
konferens i Habana uttalade sig sålunda t. ex.
endast i princip för en allmän konvention om
obligatorisk skiljedom. Denna fråga togs
emellertid upp vid en särskild konferens i
Washington 10 dec. 1928—6 jan. 1929, i
vilken alla amerikanska stater utom Argentina
deltogo. Med vissa reservationer enades här
deltagarna om en försoningsprocedur vid
konflikter sinsemellan och om
skiljedomsförfarande vid alla tvister av juridisk natur utom
dem, som föllo inom en stats inre
jurisdiktion eller som anginge en tredje stat, som
icke undertecknat fördraget. Under de följ,
åren minskades ytterligare den gamla
misstron mot U. S. A., i samma mån som den
nordamerikanska politiken på allt flera
punkter bröt med den gamla vanan att politiskt
och ekonomiskt blanda sig i andra
amerikanska staters inre angelägenheter. När
pre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
