Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panoramasikte - Panorpa - *Pansar - Pansarbilar, Pansarautomobiler - Pansarbilförband - Pansardivision - *Pansarfartyg - *Pansarfiskar - Pansarhajar el. Plakodermer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Panoramasikte—Pansarhajar
41G
Panorämasikte består av en övre del, som
är vridbar horisonten runt, och en undre,
fast del, till vilken riktaren håller sitt öga.
P. kan vara utfört som en kikare
(panoramakikare, se R i k t m e d e 1) eller med
speglar såsom ett panoramaperiskop (se P
e-riskop). Endast för övre delen behöver
fri sikt finnas. P. medför sålunda, att
riktaren utan att själv behöva vrida sig eller
visa sig kan utföra riktningen. R. Ä.
Pano’rpa, se K 1 o s 1 ä n d o r.
♦Pansar. P. kommer numera även till
användning i form av pansardörrar och
pansarluckor för fönster för att i byggnader och
skyddsrum bereda skydd mot splitter- och
lufttrycksverkan från flygbomber. Inom
industrianläggningar användas splittersäkra
skyddskurar av pansarplåt för sådan
personal, som vid flyganfall måste kvarstanna på
eljest oskyddade platser för skötsel av
maskiner o. dyl. O. E. S.
Pansarbilar, Pansarautomobiler (jfr
A u t o m o b i I, sp. 566), ha stor rörlighet och
aktionsradie på väg och kunna stundom även
lätt komma fram i terräng; i detta fall äro
p. ibland försedda med drivande band, som
tagas i bruk, då p. lämnar vägen. Största
hastigheten på väg är 70—100 km/tim. vid
framåtkörning och 5—50 km/tim. vid
bakåt-körning. Aktionsradien (längsta vägsträcka
utan drivmedelspåfyllning) är 200—300 km.
Pansaret (i allm. av 5—10 mm tjocklek)
skyddar besättningen och p:s ömtåligare
delar mot finkalibriga vapen. Beväpningen
ut-göres, förutom av besättningens personliga
vapen, av kulsprutor med ända till 20 mm
kaliber, stundom även av kanoner med 25—40
mm kaliber (se Kanon, suppl.).
Besättningen består i allm. av 3—5 man. Tunga p.
väga vanl. över 7 ton, ha för terräng- och
bakåtkörning specialbyggda underreden samt
äro för att uppnå pansarbrytande verkan (se
P ansa r vä rns vapen, nedan) utrustade
med kulsprutor av grov kaliber (13—20 mm)
eller kanoner; de ha ofta radio. — Lätta
p. byggas i allm. på standardunderreden, som
dock ofta ändras för att öka förmågan till
terräng- och bakåtkörning; vapen med
pansarbrytande verkan och radio förekomma
mindre ofta än vid de tunga p. — I svenska
arméns pansarbilförband (se d. o., nedan) ingå
huvudsaki. lätta p. (m/1931), men även en
tung försöksmodell (av 1929) finnes. K. H-g.
Pansarbilförband ingå numera i de flesta
arméers krigsorganisation. P. äro i allm.
sammansatta av pansarbilavd. jämte följetrupp
(med kulsprutor och granatkastare utrustade
infanteri- eller kavalleriavd. på lastbilar). P:s
förnämsta uppgift är spaning på långt håll,
men de kunna dock tilldelas även
stridsupp-gifter, t. ex. i samband med marschbevakning
vid motoriserade förband, under förföljning
eller för att ingripa i fiendens flank och rygg.
Alltmer gör sig den uppfattningen gällande,
att operationerna till lands i ett nutida
krig komma att inledas med snabba
framstötar av större motoriserade förband (se
Motori ser in g, suppl.), varvid p. utgöra
den första anfallsvågen. Ofta ingå p. i
kavalleriförbanden men kunna även bilda
självständiga enheter i de större motoriserade
förbanden; utvecklingen synes gå i den
senare riktningen. I Sverige ingår en
pan-sarbilskvadron i kav.-reg:te och
kavalleri-bataljon (se Kavalleri, suppl.) och består
av stab, pansarbiltropp (3 pansarbilar), en
följetropp (2 kulsprutor, 1 granatkastare samt
4 med vardera 1 kulsprutegevär utrustade
grupper) och bataljonstross (med bl. a. 1
pansarbil i reserv). C. A. E.
Pansardivision, motoriserad tysk operativ
enhet av samma storlek som en vanlig
division (fördelning). En p. består av en
pansarbrigad om 2 stridsvagnsreg:ten (omkr. 500
stridsvagnar), en skyttebrigad om 2
biltrans-porterade inf.-reg:ten (terränggående bilar),
ett motoriserat art.-reg:te samt motoriserade
special- och trängförband. Förbandet har stor
offensiv kraft och stor strategisk rörlighet
genom motoriseringen (se d. o., suppl.), vilken
dock för att kunna utnyttjas kräver ett
förstklassigt vägnät. I tyska armén torde (1937)
minst 3 p. ingå, vilka sammanförts i en
pansarkår. C. A. E.
♦Pansarfartyg. Bombflygplanens utveckling
har numera avgörande inverkan på
konstruktionen av p., bestående i en alltmer ökad och
effektiviserad luftvärnsbestyckning, ökat
horisontalt pansarskydd samt radikala
ändringar i anordnandet av på däck befintliga
stridsmedel o. dyl. Skeppskonstruktörerna
äro ivrigt sysselsatta med sådana
pansarfar-tygskonstruktioner, som kunna motstå även
de kraftigaste anfall från luften. I stor
utsträckning ombyggas äldre, ännu tjänstbara
p. för större försvars- och motståndskraft mot
bombanfall. Enl. 1936 års försvarsbeslut skall
en sådan ombyggnad ske av de tre svenska
p. av typ »Sverige». ö-g.
♦Pansarfiskar, se även
Ostrakoder-m e r och Pansarhajar, båda i suppl.
Pansarhajar el. Plakode’rmer, en grupp
av utdöda hajartade fiskar med huvudet och
främre delen av bålen mer el. mindre
fullständigt täckta av ett pansar av benplattor.
P:s systematiska ställning var länge oviss,
och de sammanblandades ofta med
ostrako-dermerna (se d. o., suppl.) under benämningen
»pansarfiskar». Ehuru de olika
pansarbaj-gruppernas systematiska ställning inbördes
och i förhållande till nu levande fiskgrupper
ännu är långtifrån fullständigt utredd, vet
man dock med säkerhet, att p. i motsats mot
de käklösa (agnatha) ostrakodermerna voro
typiska gnathostomer, käkförsedda
ryggradsdjur, och av nu levande fiskar närmast släkt
med hajar och holocefaler (jfr Fiskar,
suppl.). Till p. böra räknas grupperna
Anti-archi och Arthrodira, makropetalichthyiderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
