Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Paraguay - Sport och idrott - Historia - Nyare litteratur - *Parahyba - *Parallax - Parallellrörelse, Translation - Praanaguá - Parathyreoideae - Paratoluolsulfokloramidnatrium - Paraväte - *Parcell - *Parentel - *Pargas - *Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Parahyba—Paris
422
mill. samt köttextrakt 1,6 mill.) och importen
till 11,3 mill. guldpesos. Argentinas andel av
exporten och importen utgjorde s. å. 59 %,
resp. 38 %. Flyglinjen Asunciön—Buenos Aires
är f. n. nedlagd, och lufttrafik upprätthålles
nu till Säo Paulo. P. har fem
radiotelegrafstationer. S. F.
örlogsf lottan utgöres (1937) av 2
kanonbåtar och 3 bevakningsfartyg. ö-g.
Sport och idrott. I P. liksom i andra
sydamerikanska stater är fotbollen
nationalsport; den är av hög klass. I Asunciön
finnas en modern idrottsplats, rymmande omkr.
20,000 åskådare, samt en hippodrom för den
likaledes mycket uppskattade hästsporten.
Fri idrott, tennis, simning och boxning samt
golf och hästpolo ha även nått ganska stor
spridning. A-ö.
Historia. Konflikten med Bolivia om Gran
Chaco ledde sommaren 1932 till fientligheter
där, men först i maj 1933 förklarade sig P.
i krig med Bolivia. I stort sett hade P.
överhand; dess arméer fördrogo lättare klimatet
i Chaco och hade kortare väg till
krigsskådeplatsen än Bolivias, och dessutom skakades
Bolivia (se d. o., suppl.) av inre strider,
övriga amerikanska stater och N. F. gjorde
trägna medlingsförsök, men först i juni 1935
åstadkoms ett varaktigt stillestånd på
grundval av det faktiska läget (P. hade erövrat
större delen av Chaco). Gränserna skulle
fastställas av en neutral militärkommission och
eventuella tvister hänskjutas till Fasta
mel-lanfolkliga domstolen. Stilleståndet följdes
av demobilisering och fred i Buenos Aires
(jan. 1936). Kort därefter, febr. 1936, grep
överste R. Franco, en av befälhavarna i
Chaco-kriget, makten i P. som ledare för en
militärjunta. Han avgick aug. 1937. A. A-t.
Nyare litt.: A. E. Elliott, »P.» (1931); F. A.
Bordon, »P.» (1932); Ph. De Ronde, »P., a
gallant little nation. The story of P:s war
with Bolivia» (1935).
♦Parahyba. 2. Staden heter sedan 1930 off.
Joäo Pessöa.
♦Parallax. 1. I allm. skillnaden i riktning
vid observation mot en och samma punkt
från två skilda orter, lika med den vinkel,
under vilken avståndet mellan de båda
orterna kan ses från den observerade punkten.
Vid artilleriets eldledning får man korrigera
för p., så snart den ort, varifrån
observationer tagas, ej sammanfaller med pjäsens
uppställning. Denna korrektion sker automatiskt
i luftvärnsartilleriets centralinstrument (se
Lu f t vä rnsar t i 11 e ri, suppl.). Vid
fotografering kan likaså korrigeras för skillnaden
i läge mellan sökaren och kameraobjektivet.
I stereofotogrammetri är p. (i överflyttad
bemärkelse) den sträcka, som i bilden motsvarar
parallaxvinkeln. Den är således skillnaden i
läge för punkten i de båda bilderna och kan
definieras som bilden av basen, fotograferad
från punktens i fråga avstånd (se Fot
o-grammetri, bild 1). Odts.
2. P. undvikes enklast genom att en
spegel lägges längs med skalan. Om index (se
d. o. 1) synes sammanfalla med sin
spegelbild el. (och) med spegelbilden av avläsarens
öga, elimineras p. Sv. B-r.
Parallellrörelse, Tr a n s 1 a t i ö n, fys.,
sådan rörelse hos en kropp, vid vilken alla dess
punkter ha lika stora och parallella
hastigheter.
Paranaguå [-gcoa’], hamnstad i staten
Pa-ranä, Brasilien, vid Bahia de Paranaguå;
omkr. 23,000 inv. Betydande export av matte
och kaffe; flyghamn.
Parathyreoidéae, dets. som bisköldkörtlarna
(se d. o., även i suppl.).
Paratoluolsulfokloramldnatrium [ luåT-], se
Klorami n, suppl.
Paraväte, se Atom, suppl., sp. 317.
♦Parcell, se även Försöksteknik,
suppl., sp. 358.
♦Parentel, jfr Ar vs ordning, suppl.
♦Pargas. P:s kalkbergs a.-b. grundades
1898 och har ett aktiekap. på 200 mill. fmk.
Årsproduktionen uppgick 1936 till 84,000 ton
kalk och 1,282,000 fat cement. Av kalksten
brötos 568,000 ton. Bolagets ledare är sedan
1904 bergsrådet E. Sarlin.
♦Paris. Enl. 1936 verkställd folkräkning
har P. — själva staden — en bofast
befolkning på 2,829,746 pers., vilket innebär en
nedgång på 61,274 pers, sedan 1931. Hela
Seine-dep. — Paris med förstäder — uppvisar
däremot en ökning under den senaste
5-årspe-rioden med 75,338 pers., som åt Stor-Paris
ger en samlad befolkning på 4,962,802 pers.
Utlänningskontingenterna visa genomgående
en stark nedgång: 369,317 är den officiella
siffran för 1936 på antalet bofasta pers, av
främmande nationalitet i Seinedep. (Paris
med förstäder); den uppgick 1931 till 459,498.
Det forna fortifikationsområdet är numera så
gott som helt omdanat till bostadskvarter
med breda, planterade bulevarder och
parkområden; i samband därmed har flertalet
kåkstäder i den s. k. zonen försvunnit.
Världsutställningen 1937 har medfört flera
betydande förändringar i stadsbilden: bl. a.
har Trocadéropalatset helt omdanats — i
nyklassisk stil — och delvis rivits, så att
endast de rundade flygelbyggnaderna
återstå, påbyggda och utvidgade; från Place du
Trocadéro är utsikten nu fri över hela
Marsfältet. Vid Quai de Tokio har ett nytt palats
uppförts — likaledes i nyklassisk stil — för
att härbärgera statens och stadens växande
samlingar av modern konst, hittills inrymda
i Luxembourgmuseet och Petit Palais.
Särskilt livlig har byggnadsverksamheten varit
i stadens eleganta västliga delar, Passy och
Autenil, där nya stora trafikleder dragits
fram, och Cité universitaire i s. nalkas snabbt
sin fullbordan. I stadens n. och ö.
arbetar-distrikt —- La Chapelle, Belleville,
Ménilmon-tant — rensas slumkvarteren (les taudis)
systematiskt upp; även i andra stadsdelar får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
