Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Persien - Statsfinanser - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Historia - Litteraturanvisningar - Personalitetsprincipen - *Persson, A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Personalitetsprincipen—Persson, A. W.
445
järnvägen från Persiska viken till Kaspiska
havet överläts 1933 på ett danskt-svenskt
konsortium, som färdigbyggt sträckorna Bender
Schahpur—Salehabad i s. (251 km) och
Bender Schah—Aliabad i n. (198 km). Den
sistnämnda sträckans forts, över Elbursbergen till
Teheran skall öppnas för trafik 1937. De enda
flyglinjerna inom P. äro f. n. den franska och
den nederländska linjen till Östasien, sedan
den lokala lufttrafiken nedlagts 1932 och den
brittiska Indienlinjen omlagts över
Bahrein-öarna. Radiotelegrafstationen i Teheran står
i förbindelse med Europa över Tiflis och
Beirut. S. F.
Statsfinanser. Enl. budgeten för 1935/36
nådde inkomsterna 1,000,o mill. rial, varav
tullarna upptogos till 300,o mill., monopolen
till 239,8 mill., de indirekta skatterna till
148,4 mill., de direkta skatterna till 116,o
mill. etc. Bland utgifterna, uppgående till
likaledes 1,000,o mill. rial, märktes 269,4 mill.
till försvaret, 171,1 mill. till
kommunikationsväsendet, 104,4 mill. till jordbruket m. m.,
67,5 mill. till undervisningsväsendet etc. Hela
utländska statsskulden angavs till endast 1,06
mill. eng. pd st. i jan. 1935. En statsbank
med ensam sedelutgivningsrätt, Banque
Mel-lié Iran, inrättades 1927. N. Sbg.
Försvarsväsen. Armén omfattar 9
divisioner (förlagda till Teheran, Aserbeidjan,
Kurdistan, Chusistan, Fars, Mekran,
Chora-sanj, 5 självständiga brigader, 1
självständigt inf.-reg:te, 1 tungt art.-reg:te och 1
luftvärnsbatteri. Vissa förband äro
sammansatta enbart av militär personal, under det
att andra äro uppblandade med
gendarmeri-trupper. De förra utgöra omkr. 32,000 man,
de senare omkr. 70,000. Värnpliktstiden
omfattar 21 :a t. o. m. 45 :e levnadsåren. —
Flygstridskrafterna, vilka ingå i
armén, utgöras av 3 flygreg:ten, 1
övnings-flygförband, flygskolor och flygpark.
Antalet flygplan uppgår till 80 krigs- och 120
skol-flygplan. — örlogsflottan består av 8
kanon- och bevakningsbåtar, sjösatta 1935,
med ett sammanlagt deplacement av 4,000
ton. K. H-g; ö-g.
Sport och idrott. I början av 1900-talet
försökte de svenska officerare, som
kommenderades till P. för att omorganisera dess
gen-darmeri, införa svensk gymnastik och idrott
i landet; bestående resultat nåddes ej på
grund av världskriget. Efter dettas slut har
emellertid staten med iver börjat ägna sig åt
folkets fysiska fostran, som tidigare varit
mycket försummad. Intresset är stort, och
goda resultat ha redan nåtts, delvis beroende
på att man kunnat stödja sig på en inhemsk
tradition i vissa grenar, så i hästsport (polo),
brottning och fri idrott. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Värdet av P:s
export till Sverige uppgick 1935 till 1,58 mill.
kr. (1936 omkr. 1,1 mill.), därav mattor för 1
mill., vidare mandel, tarmar, hudar, torkad
frukt m. m. Importen värderades 1935 till 8,4
446
mill. (1936 omkr. 5,3 mill.), därav vapen och
ammunition 5 mill., järnvägsvagnar 1,1 mill.,
vidare bl. a. fackverk, lådämnen, maskiner
och dynamit. En svensk arkeologisk
expedition under ledning av T. J. Arne företog
1933—34 grävningar kring Schah Tepe (se
d. o., suppl.). Sverige har sedan 1936 en
legation i Teheran, P. en i Stockholm. A. A-t.
Historia. En reglering av gränsen mot
Turkiet ägde rum genom ett fördrag i jan. 1931.
då P. till Turkiet avstod bl. a. Lilla Ararat
i utbyte mot smärre områden längre söderut.
Den inre konsolideringen och landets
modernisering med tillämpning av västerländsk
teknik ha fortskridit under Riza schah Pahlavis
kraftiga ledning. Denne har bl. a. sökt att
för P:s egen räkning bättre utnyttja de rika
oljetillgångarna. Därom vittnar främst hans
uppsägning 1932 av det gamla
koncessions-avtalet med Anglo-persian oil co., vilket
framkallade en konflikt med Storbritannien.
Saken drogs 1933 inför N. F., genom vars
förmedling en ny överenskommelse kom till
stånd, som betydligt reducerade området för
det utländska bolagets koncessionsrättigheter
och ökade persiska regeringens andel i
vinsten. Mindre framgångsrikt var P. däremot
vid vissa försök att rubba de brittiska
pro-tektoratsintressena på Bahreinöarna. Med
grannarna i v. ha vänskapliga förbindelser
etablerats. En gränstvist med Irak ang.
förhållandena vid Schatt el-arabs mynning
avvecklades genom fördrag juli 1937. L-ts.
Litteraturanvisningar. F. Hesse, »P.
Ent-wicklung und Gegenwart» (1932); I. K. Sadiq,
»Modern Persia and her educational system»
(s. å.); A. T. Wilson, »Persia» (s. å.); J. R.
Richards, »The open road in Persia» (1933);
G. H. Ebtehaj, »Guide book on Iran» (2:a
uppl. 1935); Maud von Rosen, »Insh’ Allah»
(s. å.); A. Gabriel, »Durch P:s Wüsten» (s. å.);
O. A. Merritt-Hawkes, »Persia» (s. å.).
Personalitetsprincipen, en inom
internationell privaträtt av vissa författare utvecklad
princip, enl. vilken en stats rättsregler till sin
natur äro personella, givna för statens egna
medborgare, som därför även i utlandet böra
vara underkastade hemlandets lag. Samma
stat bör då icke heller tillämpa sina lagar på
utländska medborgare, som vistas på dess
område. Läran om lagarnas personalitet leder i
denna sin form till att nationaliteten bör vara
avgörande, d. v. s. till den s. k.
nationalitetsprincipen som kollisionsnorm. Även
de mest utpräglade anhängarna av p. måste
dock av praktiska skäl medge synnerligen
omfattande undantag. De riktningar, som
hävdat p., ha emellertid haft stort inflytande
på den internationellt privaträttsliga
utvecklingen. Om nationalitetsprincipens utbredning
jfr Internationell privaträtt, även
i suppl. Å. M.
*Persson, A. W., påbörjade 1936 grävningar
i byn Berbati ö. om Mykenai, där han möjl.
upptäckt den mykenska lervaruindustriens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
