Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Petit Journal, Le - Petit point - *Petre, Th. - *Petrelli, D. T. J. - *Petrén, släkt - *Petrén, B. A. - *Petrén, D. A. - *Petri, A. - Petri, Gustaf Vilhelm - *Petri, L. - *Petrie, sir W. M. F. - *Petrini, M. - Petrini, Sven Julius - *Petrografi - *Petroleum, Petroleumindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Petit point—Petroleum
454
tidningen i radikal riktning och däri,
understödd av P. Reynaud, stritt för devalvering
och »bimetallism». Kj. S-g.
Petit point [poti’ pu>ä’], fr., litet stygn,
benämning på fint stramaljbroderi, liknande
korssöm (se Konstsömnad, bild 1). Sys
vanl. med diagonala stygn endast i ena
riktningen, »halva korsstygn».
*Petre, T h. Se E. Fahlbeck, »Idéer och
män» (1936).
♦Petrelli, D. T. J., dog 1934 25/i0. Han
lämnade krigsarkivariebefattningen 1918.
♦Petrén, svensk släkt. — V. E. O. P. har
bl. a. som v. ordf, i Sv. eldbegängelseföreningen
energiskt arbetat för eldbegängelsesakens
framgång inom Sverige. — J. G. P. lämnade
1937 sin professur vid Tekn. högskolan.
♦Petrén, B. A., blev 1936 jur. hedersdr vid
Stockholms högskola.
♦Petrén, D. A., som är född 1867 17/3 (ej 13/3),
avgick som prof. 1932. Han har sedan bl. a.
varit inspektör för sinnesslövården (sedan
1932). Han tillhörde t. o. m. 1935 F. K.
♦Petri, A. Biogr. av Laura Petri (1933).
Petri, Gustaf Vilhelm, militär och
krigshistoriker (f. 1885 6/i). Blev 1905
underlöjtnant vid Första livgrenadjärreg:tet samt
var under en följd av år lärare i krigskonst
vid Krigsskolan. 1931 blev P. major vid
Bohusläns reg:te och 1933 major vid
Generalstaben, där han 1934 blev överstelöjtnant och
1936 överste. 1937 utnämndes han till chef
för Krigsskolan. — P. har utgivit »Första
livgrenadjärregementets historia» (I 1926, II
1928) och »Armfelts karoliner 1718—19» (1919).
Han var avd.-chef vid Generalstabens
krigshistoriska avd. 1933—37, under vilken tid
utgivandet av verket »Sveriges krig 1611—
1632» påbörjades (1936). C. A. E.
♦Petri, L., har ytterligare utgivit bl. a. »På
heliga vägar» (1931), »Alma Petris minnesbok»
(1933) och romanen »Mor och dotter» (1935).
♦Petrie, sir W. M. F., utgav självbiogr. 1931.
♦Petrini, M., dog 1932 2/7.
Petrlni, Sven Julius, skogsforskare (f.
1891 12/4). Utexaminerades från
Skogsinstitutet 1914, blev 1925 överassistent vid Statens
skogsförsöksanstalt och är sedan 1934
speciallärare i skogsekonomi vid Tekn. högskolan.
P. har främst ägnat sig åt studiet av frågor
inom skogsskötsel, skogsmatematik och
skogsekonomi och har publicerat talrika avh. Han
har vidare framgångsrikt arbetat för ökat
samarbete på det internationella skogliga
området och är sedan 1929 generalsekr. i Union
internationale des instituts de recherches
forestières. C. Mm.
♦Petrografi. Senare års forskningar
rörande jordskorpans byggnad och egenskaper ha
fört fram p. (ofta numera kallad p e t r
o-1 o g i) till rollen av centralstomme för varje
exaktare vetenskaplig och praktisk kunskap
inom geologiens och alla därmed
sammanhängande vetenskapers områden. Det råder
en permanent brist på instrument och
kvali
ficerad arbetskraft inom denna den
viktigaste och mest centrala vetenskap om jorden,
även inom Sverige, vilket land i större
utsträckning än något annat grundat sitt
välstånd på omedelbart tillgodogörande av
jordskorpans endogena produkter. — Bland nyare
petrografisk litt. märkas: Läro- och
handböcker: J. de Lapparent, »Legons de
pétro-graphie» (1923); G. W. Tyrrel, »Principles of
petrology» (1926); S. J. Shand, »Eruptive
rocks» (1927); A. Johannsen, »A descriptive
petrography» (4 bd, 1931 ff.); F. F. Grout,
»Petrography and petrology» (1932). Särskilt
sedimentpetrografi: H. B. Milner,
»Sedimen-tary petrography» (1929); P. G. H. Boswell,
»Mineralogy of sedimentary rocks» (1933).
Särskilt bergartsmetamorfos: U. Grubenmann
och P. Niggli, »Die Gesteinsmetamorphose»
(1924); A. Harker, »Metamorphism» (1932).
Metodik och systematik: A. Holmes,
»Nomen-clature of petrology» (1928) och
»Petrogra-phic methods and calculations» (1930); W. H.
Twenhofel, »Treatise on sedimentation» (1932);
E. Tröger, »Spezielle Petrographie der
Erup-tivgesteine» (1935). Teoretisk p.: J. H. L.
Vogt, »The physical chemistry of magmatic
differentiation» (3 bd, 1924—31); N. L.
Bo-wen, »The evolution of igneous rocks» (1928);
R. A. Daly, »Igneous rocks and the depths
of the earth» (1933). H. Bld.
♦Petroleum, Petroleumindustri. Borrhål för
p. med större djup än 2,000 m äro numera
mycket vanliga. Världens f. n. djupaste
borrhål finns i McElroyfältet i Västtexas. Det
avslutades i maj 1935 vid ett djup av 3,895 m.
Enl. nyare forskningar är
utgångsmaterialet för bergoljans bildning huvudsaki. att söka
i planktonorganismer (växter och djur; jfr
Foraminiferer, suppl.). Oljegeologerna
anse numera ganska allmänt, att bergoljan i
alla större oljefält ej bildats i de lager, där
den för närvarande finnes, utan att oljan
invandrat (immigrerat) från de skikt, där den
uppstått, varvid tektoniska krafter,
överlag-ringstryck och kapillärkrafter ha varit
verksamma. I porösa sandstenar och sprickiga el.
ihåliga kalk- och dolomitlager, täckta av täta,
ogenomträngliga skikt, söker sig oljan till de
högsta partierna t. ex. i s. k. antiklinaler
(veck) och domer (kupolformiga uppvälvningar
i jordskorpan). Mångenstädes (t. ex. i Texas
och Rumänien) stå dylika oljeförande
dom-bildningar i sammanhang med s. k.
saltstockar, som trängt upp från stora djup och
därvid välvt de överliggande lagren till en
kupol. Vid sökande efter olja är det
därför av största vikt att uppleta dylika
strukturer. Oljegeologen har härvid en stor hjälp
i flera under senaste årtiondet för
oljeprospek-teringen särskilt utvecklade geofysikaliska
metoder, bland vilka framför allt böra
nämnas de seismiska, gravimetriska och
elektriska. Med hjälp av dessa har särskilt i
Förenta staterna ett stort antal nya
oljefyndig-heter upptäckts. (Se tabell på sp. 455—456).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
