Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pigou, Arthur Cecil - Pika - Piko- el. Parvi - Pilger, Robet - *Pilnjak, B. A. - *Piłsudski, J. - *Pinder, W. - Pine bluff - *Pinero, sir A. W. - *Pingströrelsen - Pin-kiang - Pintér, Zeno - Pinza, Ezio - Pioniärpluton - Piot, Jean - *Pipping, ätt - Pipping, Hugo Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Pika—Pipping, H. E.
464
ekonomi i Gambridge, lärjunge och
efterträdare till Alfred Marshall. P. har strävat att
konsekvent fortsätta och utveckla Marshalls
nationalekonomiska systembyggnad. Han
anknyter till dennes teori om sambandet
mellan nationalinkomst och allmän välfärd, men
hans uppfattning av begreppet allmän
välfärd erinrar mycket om den nyare engelska
utilitarismen (Henry Sidgwick).
Tillfredsställelse och försakelse äro även hos P. de
båda psykologiska grundfakta, vilkas
förhållande till varandra är bestämmande för
den individuella välfärden. I den mån den
sistnämnda ökas, ökas också det helas välfärd.
Därigenom godtar P. faktiskt det bekanta
utilitaristiska postulatet om största möjliga
lycka för alla. Den allmänna välfärdens
storlek är emellertid vidare hos honom (liksom
hos Marshall) beroende på nationalinkomstens
storlek och på (den jämnast möjliga)
fördelningen av denna. Fördelningsproblemet får
sålunda en central ställning i P:s teoretiska
system och utmynnar praktiskt i
rekommendationer för statsingripanden i
fördelningsprocessen. — Bland hans arbeten märkas
»Wealth and welfare» (1912; i betydligt
utvidgat skick utkommen 1920 under titeln
»The economics of welfare» och under denna
titel sedermera åter förk. i en 2:a uppl.
1924; 4:e uppl. 1932), »Unemployment» (1914),
»A study in public finance» (1928) och
»Theo-ry of unemployment» (1933). O. B-g.
Pika, se Pipharsläktet.
Piko- el. P a r v i, förk. p, förstavelse, som
betecknar en billiondel. Nyttjas blott i
sammansättningen pikofarad (parvifarad; förk.
pF), en billiondels farad el. en milliondels
mikrofarad el. ^F (se Elektriska
enheter, suppl., sp. 1141). Sv. B-r.
Pi’lger, Robert, tysk botanist (f. 1876),
prof, vid univ. i Berlin och andre dir. vid
bot. trädgården i Dahlem sedan 1921. P. är
en framstående systematiker och morfolog,
specialist på barrträd, gräs och släktet
Plantago; hans viktigaste arbete behandlar
Coni-ferae i Engler-Prantl, »Natürliche
Pflanzen-familien» (2:a uppl. 1926). C. S-g.
*Pilnjak, B. A. På sv. finnes även »Volga
rinner mot Kaspiska havet» (1936).
*PiIsudski, J., dog 1935 12/g och begrovs i
kungagriften i Krakaus katedral. Han var
aug.—dec. 1930 åter konseljpresident,
förblev krigsminister till sin död men lämnade
alltmera ledningen av landets öden åt sina
medarbetare. — Hans »Pisma, mowy,
roz-kazy» (Skrifter, tal, order) utkommo i 8 bd
1930—31 (2 supplementbd 1931). Ett tyskt
urval, »Erinnerungen und Dokumente», utgavs i
4 bd 1935—36, ett kortare, »Gesetz und Ehre»,
1935. Ur den mycket rika litt. om P. må
nämnas po. monogr. av W. Pobög-Malinowski
(1934 ff.), eng. av E. J. Patterson (1935), fr.
av P. Bartel (s. å.), ty. av A. Loessner (s. å.)
och sv. av H. Gummerus (1936). — P:s
porträtt återges på vidstående plansch. A. A-t.
*Pinder, W., blev 1935 prof, i Berlin.
Pine bluff [päi’n bla’f], stad i s. ö.
Arkan-sas, U.S.A., vid Arkansas river; 20,760 inv.
(1930). Järnvägsknut; betydande handel med
bomull, boskap och mejeriprodukter;
järn-vägsverkstäder och träindustri.
*Pinero, sir A. W., dog 1934.
*Pingströrelsen har i de flesta
protestantiska länder försvagats genom inre
motsättningar och strider och spelar ingen
nämnvärd roll i ländernas religiösa liv. Icke ens
i U. S. A. har den blivit av större
betydelse utan är där uppdelad på flera smärre
samfund. Ett undantag utgör Sverige, där
rörelsens styrka och enhetlighet är påtaglig.
Schismen 1929 har till största delen
övervunnits. Stockholmsförsamlingens medlemsantal
var 1 jan. 1937 5,520, dess räkenskaper 1936
omslöto 450,014,45 kr., dess utgifter för yttre
mission voro 219,241,17 kr. Församlingarnas
antal uppskattas till omkr. 600 med omkr.
75,000 medl. De av p. underhållna
missionärernas antal uppgår till 180, och dess
predikanter och evangelister i Sverige beräknas
till 1,500. G-rW-n.
Pin-kiang, prov, i Manchoutikuo, kring
övre Sungari, bildades 1934 av delar av prov.
Kirin och Hei-lung-kiang; 143,425 km2,
4,189,707 inv. (1935); huvudstad: Charbin.
Pintér [pfntèrj, Z e n o (Eugen), ungersk
litteraturhistoriker (f. 1881). P. har skrivit
systematiska arbeten över hela den ungerska
litteraturens historia. Han har f. ggn
behandlat minoriteternas litteratur samt den
rika litteraturen på latin i Ungern. P.
tillhör positivistiska skolan, vars mål mera är
bibliografisk fullständighet än teoretiserande
framställning. J. L-tz.
Pinza, E z i o, italiensk operasångare,
utbildad vid konservatoriet i Bologna. P.
debuterade efter världskriget som kung Marke
i »Tristan och Isolde» på Romoperan, har
sedan haft engagement vid flera europeiska
operascener och är f. n. anställd vid
Metro-politanoperan i New York. Med en kraftfull
och välljudande basröst förenar han en god
gestaltningsförmåga. G. M.
Pioniärpluton ingår i sv. inf.-reg:te för
utförande av fältarbeten, huvudsaki. vägar,
broar, hinder och maskering av enklare slag;
i inf.-bataljon ingår pioniär tropp med
enahanda uppgifter.
Piot [piå’], Jean, fransk publicist (f.
1889), politisk medarb., sedermera huvudred,
i L’(Euvre, deputerad 1932—36. P., en av den
radikala franska pressens främsta pennor, har
bl. a. utgivit bygderomanen »Le village» (1914)
och essäer. Kj. S-g.
*Pipping, finländsk ätt. Rolf P. blev Åbo
akad:s rektor 1936. Bland hans arbeten må
även nämnas »Erikskrönikans ljudlära» (1919;
akad. avh.). Sedan 1936 är P. utgivare av
Studier i Nordisk Filologi. H. E. P.
Pipping, Hugo Edvard, finländsk
nationalekonom (f. 1895 12/e), son till K. H. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
