Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Polarexpeditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Polarexpeditioner
474
m. Expeditionen återvände hem i okt. 1935.
S. å. arbetade en annan Oxfordexpedition
under II. O’B. Hayward i Holstensborgdistriktet
på Västgrönland. — ö s t g r ö n 1 an d har
årl. varit skådeplatsen för vetenskapliga
expeditioner. Viktigast äro de av S. L. Koch (se
d. o., suppl.) ledda, under vilka H. G. Backlund
och G. Säve-Söderbergh (se dessa ord, suppl.)
gjort ytterst betydelsefulla geologiska och
paleontologiska upptäckter. K. Rasmussen
företog 1931 och 1932—33 resor i
sydöstligaste Grönland (6:e och 7 :e
Thuleexpeditio-nerna); under den senare ådrog han sig den
sjukdom, som ändade hans liv. De norska
studenterna A. Höygaard och M. Mehren
företogo 1931 utan medhjälpare en briljant
genomförd slädfärd över inlandsisen från
Umänak till Frans Josefs fjord; den
engelska Trans-Grönlandexpeditionen färdades 1934
från kusten innanför Disko till en punkt
strax v. om Scoresbysund och därifrån
innanför kustbergen till Angmagsalik, väl den
längsta sammanhängande slädfärd, som gjorts i
Grönlands inre. — Vid försöken att finna en
lämplig luftroute mellan U. S. A. och Europa
har Grönland trätt i förgrunden (jfr
Lindbergh, C h., suppl.), och flygplan ingå
numera i varje större expeditions utrustning.
För undersökning av landningsmöjligheter
och väderlek på östsidan vistades en engelsk
expedition under H. G. Watkins 1930—31 i
trakten av Kangerdlugssuak (se även A
h-renberg, suppl.). 1932 återvände Watkins
till samma trakt, där han omkom under en
kajakfärd. Arbetena fortsattes 1935 av L.
Wager och A. Courtauld, varunder de av
Watkins från luften upptäckta bergen
undersöktes. — Amerikanskan Louise A. Boyd ledde
1933 en naturvetenskaplig expedition till
öst-grönland mellan 72° och 73° 50’ n. br. —
Syd-polarfararen Charcot (se d. o., även i suppl.)
fortsatte även efter 1933 sina resor med
»Pour-quoi-pas?». På hemfärd 1936 förliste fartyget
16 sept. vid Island, och Charcot omkom med
hela sin besättning utom en man.
Bland expeditioner till Spetsbergen
märkas, jämte de av Norges Svalbard- og
Ishavs-undersökelser (se d. o., suppl.)
företagna, främst H. Ahlmanns (se d. o., suppl.)
svensk-norska, varunder bl. a. Nordöstlandets
inre f. ggn utforskats; en fortsättning på
Ahlmanns arbeten här utgjorde
Oxfordexpeditio-nen 1935—36 under A. R. Glen; en expedition
under J. H. Martin undersökte det inre av
Västspetsbergens n. ö. del, Nieuw Vriesland.
N. om Sibirien mellan Novaja Zemlja
och Nordlandet (f. d. Kejsar Nikolaus II :s
land) ha ryssarna utvecklat en intensiv
verksamhet. Sommaren 1930 framträngde Wiese
och Samojlovitj n. om Frans Josefs land med
fartyg till 82° 14’ n. br., upptäckte två nya
öar (Wieses ö och O. Schmidts ö) samt
upprättade en station på Nordlandet. Detta
utforskades 1930—32 av G. Usjakov och visades
bestå av fyra öar. Kartbilden (se
Nordlan
det, suppl.) kompletterades av
Zeppelinexpe-ditionen 1931, i vilken G. S. Ljungdahl (se d. o.,
suppl.) deltog. Sommaren 1932, som utmärktes
av sällsynt gynnsamma isförhållanden,
lyckades N. N. Zubov med »Knipovitj» f. ggn
kring-segla Frans Josefs land och Schmidt och
Wiese med »Aleksandr Sibirjakov» från v.
till ö. fullborda den 4:e nordostpassagen
(se d. o., suppl.), f. ggn utan övervintring.
Med isbrytaren »Sedov» gjorde Samojlovitj
1934 ingående hydrografiska och biologiska
undersökningar i Karahavet. Till polaråret
1932—33 upprättade Ryssland en mängd nya
meteorologiska stationer; f. n. torde i
arktiska Ryssland ett 70-tal vara i gång. I maj
1937 landade en flygexpedition under Schmidt
vid nordpolen, där en station, som skall vara
verksam ett år, upprättats.
2. Sydpolarexpeditioner. De av
konsul Lars Christensen i Sandefjord utsända
Norvegiaexpeditionerna (se d. o., suppl.) ha i
hög grad fullständigat kartbilden av
Antarktis (se även d. o., suppl., sp. 202 och
kartan). 1929—30 upptäckte flygarna Hj.
Riiser-Larsen och F. Lützow-Holm ö. om Coats land
Kronprinsessan Märthas land och v. om
Enderby land Drottning Mauds land. 1930—31
kringseglade G. Isachsen (se d. o., suppl.)
Antarktis och konstaterade, att Nimrod- och
Doughertyöarna ej existera; Riiser-Larsen
upptäckte v. om Drottning Mauds land
Prinsessan Ragnhilds land, som kartlades från
luften och togs i besittning för Norges
räkning. Sedan valfångare 1933—34 siktat nytt
land rätt s. om Bouvetön (Prinsessan Astrids
land) och flygkarteringen 1937 fortsatts, är
hela kustlinjen mellan Coats land och
En-derby land känd. För närmare undersökning
av de nyupptäckta kusterna landsattes
Riiser-Larsen med två följeslagare och hundslädar i
febr. 1933 på isen vid Enderby land för att
börja en färd på 5,500 km längs shelfisen till
Grahamsland. Strax efter landningen bröts
isen sönder, utrustning och hundar gingo
förlorade, men männen räddades av en norsk
valbåt. — Området mellan Enderby och
Kejsar Vilhelm II :s land kartlades av Mawson
ombord på »Discovery» 1929—30 och 1930—
31. Det av norska valbåtar 1930—31 iakttagna
Lars Christensens land är identiskt med
Maw-sons Mac Robertsons land, hans Prinsessan
Elisabeths land återfanns av norrmännen 1935
och döptes till Ingrid Christensens land. Här
fann man snöfri kust av 65 sjömils längd och
landade utan svårighet. Pingvinkolonier
fun-nos men intet spår av växtlighet. Landet
togs i besittning för Norges räkning men
ligger inom den av England som australisk
betraktade sektorn.
Det med varje år utvidgade
valfångstfältet, de allt större och effektivare flytande
kokerierna och den ökade kännedomen om
valarnas vanor, varmed följt ökad fångst,
föranledde engelsmännen att bygga
undersökningsfartyget »Discovery II», vilket sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
