Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Polen - Näringsliv - Kommunikationer - Mynt- och bankväsen - Statsfinanser - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Polen (Kommunikationer—Försvarsväsen)
478
terna utomlands för stenkol ha försämrats,
och exporten har delvis måst ske med förlust.
Industriens omläggning i anslutning till de
ändrade förhållandena efter världskriget kan
ännu ej betraktas som avslutad. Bristen på
inhemskt kapital är alltjämt ytterst kännbar,
och arbetslösheten är stor, delvis beroende på
industriens oförmåga att absorbera den
kraftiga folkmängdstillväxten. Utländskt kapital
är framför allt investerat i metall- och
maskinindustrien, den kemiska industrien och
bergsbruket. 44 % av antalet arb.
sysselsättas inom storindustriella företag med över
500 arb. vartdera, medan nära 2/s av
fabriksföretagen endast sysselsätta ett fåtal arb.
vartdera. Industriens totalproduktion, som nådde
sin höjdpunkt 1928, minskades kännbart till
1932 men visar därefter åter stigande tendens
(indextalen för de nämnda åren äro 100 och
54 samt 66 för 1935).
Även handeln har fått vidkännas en
betydande nedgång. Exporten värderades 1936
till 1,026,2 mill. zloty och importen till 1,003,4
mill. zloty. De viktigaste handelsartiklarna
voro s. å. (värde i mill. zloty):
Export
Trävaror ....... 165,3
Stenkol ........ 140,8
Metaller och me-
tallfabrikat .... 97,o
Korn ............ 45,7
Kött ............ 39,o
Råg ............. 33,6
Kemikalier ...... 29,3
Import
Metaller och
metallfabrikat ... 129,3
Bomull och
bom-ullsfabrikat .... 127,o
Ull och
yllefabrikat ............ 103,1
Maskiner ........ 90,4
Kemikalier ...... 63,9
Hudar och skinn.. 50,8
Frukt ........... 33,o
De förnämsta handelsländerna voro s. å.
(värde i mill. zloty):
Storbritannien Export 221,6 Import 141,6
Tyskland 142,1 142,9
U. S. A 67,3 119,3
Österrike 58,8 44,9 35,6
Tjeckoslovakien 49,2
Belgien 84,3 43,4
Frankrike 43,7 43,5
Sverige (se även nedan, sp. 482) 59,6 29,1
Kommunikationer Landsvägsnätets
utbyggnad och förbättring pågå, delvis i form av
nödhjälpsarbeten. Lufttrafiken har
utvecklats betydligt. De flesta linjerna trafikeras
av flygbolaget P. L. L. LOT (Polskie linje
lot-nicze Lot), inom vilket staten äger
aktiemajoriteten. — 1936 funnos 8
rundradiosändare. S. F.
Mynt- och bankväsen. Formellt har
guldmyntfoten kunnat upprätthållas genom
valutakontroll, som infördes i april 1936. Utom
centralbanken, Bank polski, som formellt är
a.-b., finnas fyra andra betydande
statsban-ker, Bank gospodarstwa krajowego,
Panstwo-wy bank rolny och den med denna
samarbetande Bank akceptacyjny samt
postsparbanken (P. K. O.). De omkr. 50 affärsbankerna
ha rönt starka påfrestningar dels genom
ut-strömning av utländskt kapital, dels genom
krisen för jordbrukarna, vilken föranlett
moratorium för amortering av jordbrukskrediter
och tvångskonvertering av räntorna.
Stats-bankerna ha därvid lämnat privatbankerna
verksamt stöd genom övertagande av
krediter. En av de äldsta och största
privatbankerna, Bank handlowy, har övertagits av
Anglo-polish bank, vari engelskt kapital är
intresserat. Den Kreugerkoncernen förut
tillhöriga Bank amerykanski w Polsce har
alltjämt svenska intressenter. E. H-ss.
Statsfinanser. Statsinkomsterna upptogos i
budgeten för 1936/37 till 2,221 mill. zloty (enl.
förslaget för 1937/38 2,294 mill.), varav
inkomstskatten skulle inbringa 255 mill. zloty,
industriskatten 231 mill., tullarna 90 mill.,
sockerskatten 117 mill., tobaksmonopolet 302
mill., spritmonopolet 216 mill. etc. Bland
statsutgifterna, uppgående till likaledes 2.221
mill. zloty (enl. förslaget för 1937/38 2,293
mill.), märktes anslag till försvaret 760 mill.,
undervisningsväsendet m. m. 348 mill.,
statsskulden 187 mill., pensioner 161 mill. etc.
Hela inhemska statsskulden utgjorde i okt.
1936 1,739 mill. zloty och den utländska 2,921
mill. zloty (därav 6 mill. till svenska staten).
— Bank polski innehade vid 1936 års utgång
393 mill. zloty i guld, medan sedelomloppet
nådde 1.034 mill. N. Sbg.
Undervisningsväsen. En genomgripande
skolreform stadfästes 1932, enl. vilken
enhets-skoleprincipen skall genomföras. 1935 funnos
27,757 folkskolor med 4,654,894 lärjungar, 770
läroverk med 166,090 lärjungar och 714
yrkesskolor med 70,710 lärjungar. S. F.
Tidningspress. Gazeta Warszawska
upphörde 1935. Czas utges sedan s. å. i
Warszawa, med avläggare i Krakau. Av övriga
tidningar må även nämnas militärorganet
Polska Zbrojna (gr. 1920) och den
nationalistiska A. B. C. (flera uppl.; gr. 1926). A. A-t.
Försvarsväsen. Högsta ledningen
av försvarsväsendet utövas, under presidenten,
i praktiken av generalinspektören, f. n.
marskalken av P., Smigly-Rydz (se d. o., suppl.).
Försvarsväsendet omfattar armén med arméns
flygvapen och marinen med marinens
flygstridskrafter. Hit böra även räknas
rikspoliskåren (29,366 man), gränsskyddskåren (27,054
man) och gränsvakten (5,571 man).
Försvars-utgifterna ha de senaste åren uppgått till
omkr. 35—40 % av de totala statsutgifterna.
Bestämmelserna om hjälptjänstplikt i
värnpliktslagen ersattes 24 sept. 1934 med en
särskild förordning om »militär hjälptjänst».
Enl. denna åligger militär hjälptjänst alla
män i åldern 17—60 år, vilka icke fullgöra
aktiv militärtjänstgöring, samt kvinnor i
åldern 19—45 år, vilka i fredstid frivilligt
anmält sig härtill. Den militära hjälptjänsten
förpliktigar medborgarna att deltaga i
vakt-och förbindelsetjänst, civilt luftskydd,
eldsläcknings-, sjukvårds-, transport- och
expe-ditionstjänst eller annan verksamhet eller
arbete, som är erforderligt för riksförsvaret.
Viss utbildning i fredstid kan anordnas enl.
särskilda bestämmelser. Lagstadgad militär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
