Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Portugal - Mynt- och bankväsen - Statsfinanser - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Författning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Portugal (Mynt- och bankväsen—Historia)
492
funnos 17 radiotelegrafstationer;
rundradiosändare finnas i Lissabon. S. F.
Mynt- och bankväsen. Efter en lång tid av
oordnade förhållanden genomfördes i mitten av
1931 valuta- och bankreform. P. övergav
emellertid i sept. s. å. den nyss införda
guldmyntfoten, och valutan är därefter bunden vid pd st.
i relationen 110 escudos = 1 pd st. Brittiska
guldmynt äro också lagligt betalningsmedel.
Vid sidan av centralbanken, Banco de
Portugal, samt Banco nacional ultramarino, som
ha sedelutgivningsrätt, den senare i vissa
kolonier, finnas filialer av engelska banker
samt omkr. 25 inhemska affärsbanker. E. H-ss.
Statsfinanser. Enl. budgeten för 1936
upp-togos statsinkomsterna till 2,589,1 mill.
escudos och statsutgifterna till 2,587,2 mill. Bland
inkomsterna märktes direkta skatter 614,6
mill. escudos, indirekta skatter 834,o mill. etc.
Samtidigt anslogos till statsskulden 493,8 mill.
escudos, till försvaret 677,0 mill., till
undervisningsväsendet 189,9 mill. etc.
Statsskulden utgjorde vid 1935 års utgång 59,92 mill.
eng. pd st., därav 29,74 mill. utländska lån. —
P:s bank innehade i nov. 1936 912 mill.
escudos i guld, varemot svarade ett sedelomlopp
av 2,107 mill. N. Sbg.
Försvarsväsen. Armén består numera av
21 inf.-reg:ten, 18 självständiga
inf.-bataljoner (därav 4 vanliga inf.-bataljoner, 9
jägarbataljoner, 2 cykelbataljoner, 3
kulsprute-bataljoner), 2 kav.-brigader, 5 kav.-reg:ten, 5
lätta art.-reg:ten, 7 självständiga lätta
art.-divisioner (därav 2 motoriserade, 2 ridande och
3 bergsart.-di visioner), 2 tunga art.-reg:ten,
2 kustart.-reg:ten (samt vissa självständiga,
mindre kustartilleriförband), 3
luftvärnsbatte-rier, ingenjörtrupper m. m. Under
organisation äro bl. a. stridsvagnsförband.
Rullfö-ringein sker redan vid 18 års ålder, varefter
de värnpliktiga tillhöra rekryteringsreserven
till det 21 :a året, då de inträda i aktiv tjänst.
Rekrytutbildningem omfattar 3 mån., varpå
följer 12 mån. specialutbildning.
Fredsstyrkan i hemlandet är omkr. 3,000 officerare och
23,000 man övrig personal. Kolonialarmén
uppgår till omkr. 10,500 man. C. A. E.
örlogsflottan består av 5 mindre
kryssare, därav 2 sjösatta 1932, 7 jagare,
därav 5 färdigbyggda 1934—35, 4
torpedbåtar, 6 u-båtar, därav 3 färdigbyggda 1935,
1 flygdepåfartyg samt 27 kanonbåtar,
aviso-fartyg m. m.; under byggnad äro 2 lätta
kryssare. — Flygstridskrafterna äro
fördelade på armén och marinen. Arméns
bestå av 1 jakt- och 1 bombreg:te, 2
spa-ningsförband samt 1 ballongbataljon med
omkr. 150 flygplan. Marinen har omkr. 30
flygplan. ö-g.
Sport och idrott. P. har sedan 1912
deltagit i olympiska spelen o. a. internationella
tävlingar, varvid särskilt uppmärksammade
insatser gjorts i fäktning och ridning.
Fotboll är nationalsporten och räknade 1936
omkr. 12,000 spelare; om mästerskapet spelas
enl. cupsystem; dessutom finns ett
ligamästerskap för de åtta främsta klubbarna.
Populära äro vidare basket-ball, cykling, segling
och rodd; inom vattensporterna spelar den
mer än 50 år gamla Club navale i Lissabon en
dominerande roll. Centralorganisation är
Con-federagaö portuguesa de desportos, som under
sig har ett 15-tal specialförbund. Svensk
gymnastik har sedan omkr. 25 år funnits i
landet och användes både vid den militära
utbildningen och i en del skolor. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär trafik
mellan P. och Sverige ombesörjes av
Rederi-a.-b. Svenska Lloyd. P:s export till Sverige
1935 värderades till 4,6 mill. kr., importen till
3,8 mill. (1936 resp. omkr. 4,5 mill. och 3,8
mill.). Mest utfördes korkbark (1,5 mill. kr.)
och vin (1,4 mill.), vidare bl. a. sardiner (0,6
mill.) och mandel. P. införde bl. a.
pappersmassa (0,9 mill. kr.), motorer, trävaror,
papper och kokapparater. P. har en legation i
Stockholm; Sveriges minister i Madrid är
även ackrediterad i Lissabon. A. A-t.
Författning. 19 mars 1933 antogs en ny
författning, grundad på en korporativ
organisation. Enl. denna författning väljes
presidenten på 7 år genom direkta val, i vilka
män och kvinnor, som äro familjeförsörjare,
ha rätt att deltaga. Dessutom finns en på
direkta val grundad nationalförsamling med
90 medl., vald för 4 år genom direkta val av
män och kvinnor över 21 år. Den utövar den
lagstiftande makten i förening med en enl.
korporativa grunder sammansatt kammare
med 90 medl. I realiteten är P:s statsskick
f. n. en borgerlig, nationell diktatur. G. H-n.
Historia. P. har under general Carmonas
regim med anmärkningsvärd framgång
lyckats bemästra de svårigheter, som orsakats
av den föreg. tidens många oroligheter och
ekonomiska vanstyre samt den allmänna
depressionen. Förtjänsten därav tillkommer i
främsta rummet Oliveira Salazar (se d. o.,
suppl.), sedan 1928 finansminister och sedan
1932 tillika konseljpresident. Genom att år
efter år få överskott i budgeten har P:s
kredit varit i stadigt stigande. Arbetslösheten
har nedbringats till en ovanligt låg nivå. De
traditionella oroligheterna ha icke uteblivit
men med framgång nedslagits. Den
nationella diktaturen, som vid sin tillkomst hade
stöd från såväl monarkistiska som
republikanska element, har 1933 klätts i
konstitutionella former (se ovan, Författning). En
na-tionalkongress sammanträdde maj 1934, och
val till nationalförsamlingen ägde rum dec.
s. å. 1932 frigavs flertalet politiska fångar
genom en amnesti. Utrikespolitiskt har P.
bevarat sina gamla vänskapsförbindelser med
England, vars exempel det följde även
genom att överge guldmyntfoten. 1936 antog
P. i likhet med flera andra stater en plan
för upprustning, avseende fem år. Under
inbördeskriget i Spanien bröt P. okt. 1936 med
den spanska regeringen på grund av dennas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
