Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Preussen - Författning - Historia - *Preussen (svenskt generaltguvernement) - Preussische Staatsbank - *Preussische Staatsbibliothek - *Preventiva medel - *Preventivlagen - Prevost, Marie - Prezzolini, Giuseppe - Prianishnikov, D. N. - Pribilla, Max - Priceit - Prichard, Katharine Susannah - Prickmusseron - Pridvorov, S. A. - *Priestley, J. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Preussen—Priestley
508
for P., men det intar en särställning, i det
att i P. rikskanslern själv är
rikskommissa-rie (jfr nedan, Historia) och som sådan intar
en ståthållares ställning. Som dennes
ställföreträdare fungerar ministerpresidenten, som
är den egentlige preussiske regeringschefen.
Till stor del tjänstgöra riksministerierna även
som ministerier för P.
Historia. Den socialdemokratiska regimen
i P. kämpade under de första åren av
1930-talet med allt större finansiella svårigheter
och med betydande inre oroligheter,
igångsatta av ytterlighetspartierna
(nationalsocialister och kommunister). Partiförhållandena
i den april 1932 valda lantdagen voro sådana,
att någon parlamentarisk regering i enlighet
med författningens krav ej kunde utses. Trots
att den gamla regeringen som
»expeditions-ministär» fanns kvar, utsåg därför
rikspresi-denten s. å. rikskanslern till
rikskommissa-rie för P. med utomordentliga
maktbefogenheter. Efter nationalsocialisternas seger (jan.
1933) övertog den nye rikskanslern Hitler
ställningen som rikskommissarie, och H.
Gö-ring blev, samtidigt som han blev
riksminister, även preussisk inrikesminister (till april
1934); i april 1933 övertog han även
ställningen som preussisk ministerpresident. Som
sin främsta uppgift såg Göring att återställa
ordningen och att rensa den preussiska
förvaltningen från marxistiska och
oppositionella element. Den rikslagstiftning, som (jan.
1934) avskaffade de tyska delstaternas,
»ländernas», mer eller mindre suveräna ställning,
gällde även P. (se ovan, Författning). G. H-n.
Litt.: H. Goldschmidt, »Das Reich und
Preussen im Kampf um die Führung, von
Bismarck bis 1918» (1931).
♦Preussen, svenskt generalguvernement. 1.
Jfr E. Wendt, »Det svenska licentväsendet
1627—1635» (1933).
Preussische Staatsbank [pråTsiJo JtäTs-]
(Seehandlung), se S e e h a n d 1 u n g.
♦Preussische Staatsbibliothek. Av den
preussiska samkatalogen ha hittills utkommit 9 bd
(till Bailey).
♦Preventiva medel, se även
Preventivlagen, nedan.
♦Preventivlagen. Upphävande av p. och
motsv. bestämmelse i Tr. O. har föreslagits
dels i ett betänkande 1934 av en särskild
kommitté (Statens Offentliga Utredningar
1934: 50), dels i dec. 1936 av
befolkningskom-missionen (ibid. 1936: 51). Enl. en av
kommissionen föreslagen ändring i
apoteksvaru-stadgan av 14 nov. 1913 skulle kontroll över
tillv., import och grosshandel med preventiva
(antikonceptionella) medel tillkomma
Medicinalstyrelsen. Enl. kommissionens förslag skuile
dessa medel såsom apoteksvara
tillhandahållas på apotek, men efter föreg. anmälan
skulle de även få saluföras i handelslokal
inomhus (även med expedition per post,
däremot icke i kiosker eller under kringföring).
Undervisning om deras användning skulle vara
fri, endast underkastad det allmänt gällande
förbudet att såra tukt och sedlighet. R. B-l.
Prevost [pre’väu(st)], Marie,
nordamerikansk filmskådespelerska (1898—1936). P.
var en av stumfilmstidens mest kända
stjärnor. Hon började sin filmkarriär som
bad-flicka hos Mack Sennett och gjorde senare
bl. a. en mängd komediroller, bland vilka må
nämnas huvudrollen i Lubitschfilmen
»Äkten-skapsvirveln». R. A-g.
Prezzoli’ni [pretså-], G i u s e p p e, italiensk
författare (f. 1882). Tills, m. Papini
redigerade P. tidskr. Leonardo 1903—07 och La
Voce 1908—16 samt utgav det ypperliga
historiska arbetet »La cultura italiana» (1906;
ny, utvidgad uppl. 1923). Politiskt närmast
indifferent, gjorde sig P. misstänkt, då han
(1925) utgav biogr. över både Mussolini och
dennes främste motståndare, Amendola. Han
gick därför i halvt frivillig landsflykt och
har sedan dess verkat som prof, i italiensk
litteraturhistoria vid Columbiauniv. i New
York. Bland P:s övriga biografiska verk bör
nämnas »La vita di N. Machiavelli
fioren-tino» (1927). G. B-h.
Prianishnikov [prjanffnikef], D. N., se
Prjanisjnikov, D. N., suppl.
PribiTla, Max, tysk katolsk teolog (f.
1874), medlem av jesuitorden sedan 1897, prof,
i etik i Valkenburg i Nederländerna 1909,sedan
1921 skriftställare i München. P. är medarb.
i tidskr. Stimmen der Zeit och har utgivit en
mångfald skrifter, bl. a. »Kulturwende und
Katholizismus» (1925) och »Um kirchliche
Ein-heit. Stockholm, Lausanne, Rom» (1929). Jfr N.
Söderblom i Kyrkohist. Ärsskr. 1931. Hg Pl.
Priceit, miner., se Pandermit, suppl.
Prichard [prftjad], Katharine
Susa n n a h, australisk författarinna (f. 1884),
har skrivit romanerna »Pioneers» (1915),
pris-belönt som den bästa boken om Australien,
»Black opal» (1921), om folket i
opalgruv-distrikten, »Working bullocks» (1926),
skildringar av primitiva folklager, »Coonardo»
(1929), från Västaustraliens n. del, novellerna
»Kiss on the lips» (1932) m. m. Hon är jämte
H. H. Richardson (se d. o., suppl.) Australiens
mest berömda författarinna. R-n B.
Prickmusseron, se färgpl. Svampar 5,
suppl., bild 45.
Pridvorov [pridvå’rof], S. A., rysk
författare, se Bjednyj, D., suppl
♦Priestley, J. B., har
vidare gett ut bl. a.
»Faraway» (1932; sv.
övers. 1933), »Wonder
hero» (1933; »Den
tappre och den sköna»,
1935), »English
jour-ney» och »Eden end»
(båda 1934), »The
walk in the city»
(1936), »Midnight on
the desert» (1937)
och skådespel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
