Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ramón y Cajal, S. - Ramos, João de Deus de Nogueira - Ramsauer, Carl - *Ramsay, A. - *Ramsay, August - *Ramsay, C. H. W. - Ramsay, sir William Mitchell - *Ramsberg - *Ramstedt, J. O. - *Ramström, C. A. - *Ramsåsa - Ramtil(l)olja - *Ramuz, Ch. F. (Ferdinand) - *ramvik - Rancagua - Ranchi - Randall-Mac Iver, David - *Rangoon - *Rangström, T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Ramön y Cajal—Rangström
546
♦Ramön y Cajal, S., dog 1934.
Ra’mos [-moj], Joäo de Deus de
N o g u e i r a, portugisisk författare (1830—
96), en av den nyare portugisiska
litteraturens främsta representanter, mestadels känd
endast under pseud. Joäo de Deus.
Verkade som journalist och politiker för
folkupplysning och filantropiska ändamål. R.
vann såsom lyrisk skald en utomordentlig
popularitet genom en diktning, vars folkliga
enkelhet och innerlighet ofta höja sig till
medryckande ideell flykt; den präglas alltid
av konstnärlig fasthet och måtta. Ilans
samlade dikter, »Campo de flores, poesias lyricas
completas», utgåvos 1893 (2:a uppl. 1896) av
T. Braga. E. S-f.
Ra’msåuer, Carl, tysk fysiker (f. 1879),
prof, i Heidelberg 1915, i Danzig 1921, dir.
för A. E. G:s forskningsinstitut vid Berlin
1928. R. är mest känd för omfattande
forskningar rörande växelverkan mellan
gasmolekyler och långsamma elektroner, varvid
egendomliga fenomen ha upptäckts, t. ex. det
faktum, att ädelgasatomer äro praktiskt taget
»genomskinliga» för elektronstrålar med låg
energi (storleksordningen 1 eV). Sv. B-r.
♦Ramsay, A. (1686—1758). Monogr. av B.
Martin (1931).
♦Ramsay, August, utgav 1936 d. 2 av
»Esbo socken och Esbogård».
♦Ramsay, C. H. W., avgick som v. ordf, i
Svenska folkpartiets centralstyrelse 1936.
Ramsay [rä’mzi], sir William Mitchell,
engelsk filolog (f. 1851), 1885 prof, i klassisk
arkeologi i Oxford, 1886—1911 i Aberdeen.
R. är en framstående kännare av Mindre
Asiens historia och
minnesmärken,
särskilt av
kristendomens äldsta historia
i dessa trakter. Av
hans stora
produktion, som har ett
starkt teologiskt
inslag, må nämnas:
»The historical
geo-graphy of Asia
minor» (1890), »Cities
and bishoprics of
Pbrygia» (2 bd, 1895
-—97), »St. Paul the traveller and the roman
Citizen» (1895), »The cities of St. Paul» (1907)
och »The bearing of recent discovery on the
trustworthiness of the New testament» (1914).
Han erhöll 1923 en internationell festskrift,
»Anatolian studies». A. Fr.
♦Ramsberg. Klotens skogsskola upphörde
hösten 1937.
♦Ramstedt, J. O., dog 1935 15/3.
♦Ramström, C. A., avgick 1932 som verkst.
dir. för a.-b. Sveriges litografiska tryckerier.
♦Ramsåsa. Efter pastoratsreglering 1 maj
1933 ingår R. i Vanstads, Tolånga, Röddinge
och R. pastorat.
Ra’mtil(I)olja, se G u i z o t i a.
♦Ramuz, C h. F., heter Ferdinand, ej
Frangois. På sv. finnes ytterligare
»Berget och kvinnan» (1936).
♦Ramvik. 1 R. ligga bl. a. Torsviks och R:s
sågverk samt två varv; det ena (Gustavsvik),
med mek. verkstad, äges av staten.
Rancagua [raqka’goa], stad i mell. Chile, 80
km s. om Santiago; 23,339 inv. (1930).
Huvudstad i prov. Colchagua. Viktigt
handels-centrum; livsmedels- och metallindustri.
Ra’nchi [-tji], stad i prov. Behar, Indien,
i Cbutia Nagpurs högland; 50,517 inv. (1931).
Sommarresidens för provinsregeringen samt
säte för agenten i Eastern States agency.
Randall-Mac Iver [rä’ndl-mekl’vo], David,
engelsk arkeolog och antropolog (f. 1873). R.
ledde 1907—11 en expedition från univ. i
Filadel fia till Egypten och Sudan. Ilan var
därefter bibliotekarie vid
American
geographi-cal society i New
York, deltog i
världskriget på
makedoni-ska fronten och har
sedan 1921 ägnat sig
åt forskningar ang.
Italiens, Spaniens och
även Rhodos’
arkeologi. Den
betydelsefullaste delen av hans
produktion gäller
Italien. Genom ett stort
anlagt arbete, »Villanovans and early
etrus-cans» (1924), har R. givit en ovärderlig
överblick över den italiska järnåldern och
förhållandena vid den etruskiska högkulturens
begynnelse i Italien (omkr. 800 f. Kr. och
framåt), varvid han försvarat den antika
traditionens uppfattning om etruskerna som ett
invandrat folk från den främre Orienten. R.
har senare framträtt med en rad mycket
observerade recensioner, uppsatser (bl. a. i tidskr.
The Antiquity) och föredrag samt ytterligare
bidragit att klart lägga fram den italiska
järnålderns problem genom »The iron age in
Italy» (1927), en studie över de företeelser i
Italiens järnålderskultur, som ej äro att
hänföra vare sig till etruskerna eller till den
s. k. Villanovakulturen. Därtill komma de
värdefulla och självständiga sammanfattande
översikterna »The etruscans» (1927) och »Italy
before the romans» (1928). Ett
populärvetenskapligt arbete är »Greek cities in Italy
and Sicily» (1931). Ax. B-s.
♦Rangoon hade 400,415 inv. 1931.
Flyghamn; angöres av de brittiska, franska och
nederländska lufttrafiklinjerna till Östasien.
♦Rangström, T., avgick 1936 från
befattningen som presskommissarie vid Kungl.
teatern. Bland tonsättningar från senare år
må nämnas »Kantat till minnet av Artur
Hazelius» (1933), »Partita, h-moll, för violin
och orkester» (1934) samt »Invocatio»,
symfoniska improvisationer för orkester (1936).
G. M.
XXIII. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
