Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Regulator - Rehfisch, Hans José - Rei, August - Reichelt, Karl Ludvig - Reichenau, Walter von - Reichenbach, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Rehfisch—Reichenbach
568
Schema för faJlbygelregulator. När galvanometervisaren kommer mitt
under den övre inställningsvisaren, kan fallbygeln påverka
kvicksilverströmbrytaren, då den lyfts upp av drivanordningen.
Centrifugalregulatorn nyttjas för reglering
av varvtalet ej endast vid ångmaskiner utan
även vid andra kraftmaskiner, t. ex. turbiner
(se Turbi n). Centrifugalregulatorn kan
därvid direkt påverka regulatorventilen för
drivmedlet, men då den härför behövliga
ställkraften är stor, göres r. indirekt
verkande, i det att ställkraften lämnas av en se
r-v o m o t o r, vars arbete i sin tur regleras
av centrifugalregulatorn. Dennas hävstång
(regulatorarmen) förskjuter därvid en slid,
som ombesörjer tillförseln av drivmediet
(vanl. olja av 10—20 at tryck) till endera
sidan av servomotorns kolv, vilken
därigenom kommer i rörelse och omställer
kraftmaskinens regleringsorgan på önskat sätt.
Samtidigt härmed återföres sliden till det
ursprungliga läget. Utan denna å t e r f
ö-r i n g skulle r. utföra odämpade
svängningar.
R. vid elektriska generatorer avse i regel
att hålla spänningen konstant, vanl. genom
ändring av fältet (se S p ä n n i n g s r e g u 1
a-tor, suppl.). Elektriska motorer förses med
anordningar för reglering av vridande
moment och effekt, vilka anordningar
kombineras med pådragsmotståndet; varvtalet
regleras genom en centrifugalregulator, som
till- eller frånkopplar förkopplingsmotstånd
och delar av lindningen. — Om
termoregulator se Termostat. E. Hlr.
Rehfisch [ré’-], Hans José, tysk
författare (f. 1891), jur. dr, började sin
framgångsrika bana som dramatiker med
expressionistiska sorgespel: »Heimkehr» (1918),
»Das Paradies» (1919), »Der Chauffeur Martin»
(1920), »Das feindliche Leben» (1921) m. m.,
men övergick sedan till komedien:
»Erzieh-ung durch ’Kolibri’» (1922), »Die Libelle» (1924),
»Nickel und die 36 Gerechten» (1925), »Duell
am Lido» (1926), »Sprung über
sieben» (1931) m. fl., och
tragi-komedien: »Wer weint um
Juckenack?» (1924) och
»Razzia» (1926). Han har också
skrivit problemdramer som
»Der Frauenarzt» (1927), det
politiska skådespelet »Die
Affäre Dreyfus» (1929; tills,
m. W. Herzog) och »Pietro
Aretino» (1928). R. har humor
och är skicklig
teaterpraktiker. R-n B.
Réi, August, estnisk
politiker (f. 1886), urspr.
advokat, sedan socialdemokratisk
publicist. R. deltog i
frihetskriget och var 1919—20
talman i konstituerande
nationalförsamlingen. Han
inval-les 1920 i parlamentet, var
dec. 1928—-juli 1929
stats-och ministerpresident samt
nov. 1932—okt. 1933
utrikesminister.
Réi’chelt, Karl Ludvig, norsk
missionär (f. 1873). R. utsändes 1903 av Norska
missionssällskapet till provinsen Hu-nan i
Centralkina. Han har varit verksam på
sällskapets station Nin-siang samt vid dess
prästseminarium i She-kou. 1922 upptog han den
s. k. buddistmissionen (se vidare d. o., suppl.).
R. är en utmärkt kännare av Kinas språk
och religion. Han har bl. a. publicerat »Fra
östens religiöse liv» (Olaus-Petriföreläsning
1922) samt »Mot Tibets grænser» (1933; sv.
övers, s. å.). G. Lbrg.
Reichenau [raFljonåu], Walter von, tysk
militär (f. 1884). Tillhörde urspr. artilleriet,
blev generalstabsofficer och divisionsstabschef
hos general von Blomberg i Königsberg. I jan.
1933 blev R. dennes
närmaste man inom
riksvärnsministeriet
såsom generalmajor
och chef för
Minister-amt, sedermera
Wehr-machtsamt, ett för de
olika
försvarsgrenarna gemensamt organ.
Hösten 1935
utnämndes han till
generallöjtnant och chef för
VII :e armékåren, vars
område omfattar
Bay
ern. Han blev 1936 general och anses i
särskilt hög grad åtnjuta den
nationalsocialistiska partiledningens förtroende. C. A. E.
Reichenbach [räi^enba^], Hans, tysk
filosof (f. 1891), prof, i Berlin 1926, i
Konstan-tinopel 1934. Skr.: »Relativitätstheorie und
Erkenntnis a priori» (1920), »Axiomatik der
relativistischen Raum-Zeit-Lehre» (1924),
»Atom und Kosmos, das physikalische
Welt-bild der Gegenwart» (1930), »Ziele und Wege
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
