Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Rikets allmänna kartverk - *Riksantikvarie - *Riksarkivet - *Riksarkivet, Norska - *Riksarkivet (danska) - *Riksbanken - *Riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
Riksantikvarie—Riksdag
596
och den ekonomiska kartan över landet
beräknas skola upprättas under en period av
30 är, sedan omorganisationen av det nya R.
blivit i sin helhet genomförd och erforderlig
personal blivit utbildad, vilket beräknats
kunna medhinnas under en femårsperiod.
Förutom nämnda båda kartor i skala
1 : 10,000 skola liksom tidigare utges och i
mån av behov moderniseras den topografiska
kartan över s. Sverige i skala 1 : 100,000 och
över n. Sverige i skala 1 :200,000 (i vissa
delar även i skala 1 : 100,000), översiktskarta
över Sverige i skala 1 : 400,000 (tidigare
Generalstabens översiktskarta), höjdkarta över
Sverige i skala 1 : 500,000 samt generalkartan
i skala 1 : 1,000,000. V. H-d.
♦Riksantikvarie. Jfr H. Schücks monogr.
över Vitt.-akad. (1932 ff.).
♦Riksarkivet. Det svenska R:s
byggnads-fråga är alltjämt (1937) olöst. Bland
nytillkomna depositioner kunna nämnas
Stedingk-ska arkivet från Elghammar och De Geerska
släktarkivet från Leufsta.
Arkivaliebestån-dets omfattning beräknas nu till omkr. 38,000
hyllmeter. Personalstaten slutar (1937) på
185,000 kr. Åntalet forskningsbesök
beräknades 1936 till 18,050, framtagna volymer till
41,179. Av R:s publikationer ha ytterligare,
jämte nya årg. av dess Meddelanden
(innehållsförteckning 1926—35 i h. för 1935),
utkommit J. A. Almquist, »Frälsegodsen i
Sverige under storhetstiden», II: 1—2 (1934—35),
»Kammarkollegiets protokoll», I (1934), och
»Acta pontificum Svecica. I Acta cameralia»,
I-. 1 (1936; bihang till »Svenskt
diploma-tarium»). Nyare litt.: Meddelanden om R.
av P. Samzelius i »Guide international des
archives. Europé» (1934), H. Brulin i K.
Ty-nell, »Om studier» (s. å.)’, och B. Lindén i
Dalia, 7, 1937. II. B-n.
♦Riksarkivet, Norska. 1926 utgavs »Olav
Engelbrektssöns jordebog» och 1936 »Olav
Engelbriktssons rekneskapsböker 1532—1538».
Sedan 1937 utges »Norske
lensrekneskapsbö-ker 1548—1567».
♦Riksarkivet (danska). Landsarkivet i
Aa-benraa blev permanent 1933.
♦Riksbanken. R:s sedelutgivningsrätt
motsvarar dubbla värdet av metalliska kassan +
350 mill. kr. samt, »om sådant med hänsyn
till utomordentliga omständigheter prövas
nödigt» och K. m:t och riksdagen (när denna
är samlad) det medgivit, ytterligare 350 mill.
kr. Till metalliska kassan, som skall utgöra
minst 150 mill. kr., skall räknas r:s guld
inom landet samt så mycket av r:s guld
utomlands, som motsvarar 15/ioo at hela metalliska
kassan. De utelöpande sedlarna skola till den
del de överstiga metalliska kassan motsvaras
av vissa i riksbankslagen angivna tillgångar
(supplementär sedeltäckning). Sedan sept.
1931 är r. befriad från skyldighet att inlösa
sedlar mot guld och inlösa guld i plants,
varjämte fri präglingsrätt för den, som inlämnar
guld, upphävts och förbud införts för annan
än r. och utländsk centralbank att exportera
guld och guldmynt. Sedan guldmyntfoten
sålunda upphävts, lämnade statsmakterna vissa
direktiv för r:s penningpolitik, varvid 1932—
33 åsyftades måttlig höjning av partipriserna
och, sedan dessa internationellt stegrats, 1937
stabilisering av prisnivån. Som
penningpolitiska maktmedel att tillgripas vid behov
erhöll r. rätt 1935 att medgiva räntegottgörelse
på inlåning samt 1937 att i viss mån hos sig
binda affärsbankernas kassareserver, att sälja
av Riksgäldskontoret för ändamålet
tillhandahållna statsskuldförbindelser samt att för
statsinköp av ur försvarsberedskapssynpunkt
värdefulla varor tillhandahålla 70 mill. kr. i
guld eller valutor. För studium av prisnivåns
förändringar utarbetas inom r. en fortlöpande
konsumtionsprisindex. R:s officiella
noteringar för utländska växelkurser upphörde i
nov. 1933, varefter nominella noteringar
verkställas av affärsbankerna. Vissa
lagändringar genomfördes 1933 (se B a n k o f u 11 m ä k
t i g e, suppl.), och ny riksbankslag tillkom
1934. E. H-ss.
♦Riksdag. Efter grundlagsändring 1937
utses F. K. — ehuru indirekt — av i stort sett
samma väljare som A. K. Valrättsåldern även
till landsting har näml, nu satts till fyllda
23 år. De särskilda elektorsförsamlingar, som
utsetts av städer, ej tillhörande landsting, ha
avskaffats. Valorgan för F. K. i dessa städer
är nu stadsfullmäktige eller av dessa och
inom dessa utsedda elektorer. — Den tidigare
stadgade inkomst- eller förmögenhetscensus
för valbarhet till F. K. har 1933 helt slopats.
Den enda skillnaden i valbarhetsvillkor till de
båda kamrarna är numera, att det för
tillträde till A. K. fordras att ha fyllt minst 25
år (grundlagsändring 1937), under det att det
för valbarhet till F. K. alltjämt fordras
uppnådda 35 år och att vederbörande har
kommunal rösträtt, d. v. s. ej häftar för mer än högst
två av de tre senaste årens till betalning
förfallna kommunalutskylder. Därjämte
kvarstår bostadsbandet för valbarhet till A. K.
Utskottsväsendet har blott delvis
reformerats. 1937 infördes ett utrikesutskott (se
d. o., suppl.), som till sin sammansättning skall
vara identiskt med utrikesnämnden (se d. o.).
De utskott, som ha att bereda budgeten
(statsutskottet, bevillningsutskottet,
bankoutskottet och jordbruksutskottet), äro jämlikt
grundlagsändring 1933 skyldiga att antingen
genom bildande av sammansatt utskott eller
på annat sätt samråda. I de reglementariska
föreskrifterna för r. har därför stadgats, att
dessa fyra utskott inom 20 dagar från
lag-tima r:s öppnande skola utse deputerade (de
s. k. budgetdeputerade) för att
råd-pläga ang. budgetarbetet inom r.
Sedan det länge planerats, att r:s
500-åriga tillvaro skulle celebreras 1935, ägde
ståtliga minnesfester rum dels 27 maj i
Arboga, dels 28—30 maj i Stockholm, varvid
bl. a. av den utsedda redaktionskommittén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
