Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosting, Helmer Rostgaard Gommesen - *Rostov, Rostov-na-Donu - Rostovtzeff, Michael (Michail Ivanovitj Rostovtsev) - Rostrup, Egill - *Rostworowski, K. H. - *Rotary clubs - Rotationsband - *Rotebro - *Rote Fahne - Rotenon - *Rotfrukter - Rotfruktsupptagningsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Rostov—Rotfruktsupptagningsmaskiner
628
tion och 1932—34 med framgång N. F:s
kommissarie i Danzig. 1934—36 var han chef för
N. F:s minoritetsavdelning. P. E-t.
♦Rostov. R. - na-Donu hade 520,700 inv.
1934 och är numera huvudstad i Azovska och
Svartahavsområdet. Rundradiosändare.
Rostovtzeff [rastå’ftsef], M i c h a e 1, ry. M
i-chail l v a n o v i t j Rostovtsev, rysk
klassisk historiker och arkeolog (f. 1870). Blev
prof, i Petersburg 1898, flydde vid
revolutionen och blev prof, vid univ. i Madieon,
Wisconsin, 1920 och vid
Yale-univ. 1925. R.
har skrivit
banbrytande verk om
senantikens socialekonomiska historia och den
senantika konstens
förbindelser österut.
Han har vunnit
erkännande som
samtidens främste forskare
i antik historia. Han
behärskar såväl de
skriftliga källorna,
med de viktiga papyrerna, som det
arkeologiska materialet; hans omfattande
kännedom om de otaliga föremålen och
produkterna från det dagliga livet i de många
museerna har i hög grad riktat och
fördjupat den historiska uppfattningen. R:s
första arbeten voro ägnade åt romerska
kejsarrikets uppbördsväsende och statsreglering
av jordbrukets skatte- och
arbetsförhållanden, vilken resulterade i livegenskapen. Han
har även ingående behandlat den
hellenistiska världens och särskilt Egyptens
ekonomiska förhållanden (kap. 19, »Pergamum»,
och 20, »Rhodes, Delois, and hellenistic
com-merce», i »Cambridge ancient history», bd 8,
1930, m. fl.). En sammanfattning av sina
forskningar i kejsartidens historia har han givit
i sitt främsta och mest bekanta verk, »Social
and economic history of the roman empire»
(1926; revid. ty. övers., »Gesellschaft und
Wirtschaft im römischen Kaiserreich», 2 bd,
1931). R:s grundsyn, att militärrevolterna i
tredje årh. e. Kr. beteckna lantbefolkningens
resning mot städernas borgerskap, är hämtad
från den ryska revolutionen; dess
riktighet är omtvistlig; det bestående värdet i
verket ligger bl. a. i det ingående utnyttjandet
av det arkeologiska materialet. Mera populär
är hans översikt över forntidens historia (»A
history of the ancient world», 2 bd, 1926—27).
R. har också intensivt studerat de rika och
egenartade arkeologiska fynden från
Sydryss-land, vilket i forntiden länge behärskades av
skyter (se d. o. och Ryssland, sp. 1335).
Resultatet av dessa forskningar meddelas i
två arbeten, »Iranians and greeks in south
Russia» (1922) och »Skythien und der
Bospo-rus» (1931). En uppseendeväckande och även
för nordisk arkeologi betydelsefull åsikt är,
att djurornamentiken härstammar från
Cent
ralasien (»The animal style in south Russia
and China», 1929). Den utforskning av den
antika världens förbindelser med östern i
ekonomiskt och kulturellt avseende, åt vilken
R. ägnat ett Hå framgångsrikt arbete, har fått
ett betydande tillskott genom grävningarna i
Dura (se d. o., även i suppl.) under ledning av
R. Han har vidare publicerat ett stort antal
mindre arbeten och uppsatser, som ofta äro
av grundläggande betydelse. M. Pn N-n.
Rostrup, Eg i 11, dansk teaterförfattare,
skådespelare och regissör (f. 1876). Debuterade
1899 vid Det kongelige teater, övergick sedan
till Folketeatret, var 1905—18 regissör vid
Dagmarteatret och 1928—30 vid Det
kongelige teater. Bland R:s iscensättningar
märkas såväl klassiska som moderna verk
(Shakespeare, Molière, Schiller, Paul Raynal). Stor
framgång har han haft med sina
folkskådespel, av vilka några tillkommit i samarbete
med J. Anker Larsen (»Niels Nielsen», 1906.
»Pigernes Alfred», 1908, »500 %», 1917). R.
har även framträtt som teaterhistorisk
författare. Med sin avh. »Den attiske tragoidia
i theaterhistorisk belysning» (1921; övers, till
eng. 1924) vann han doktorsgraden vid
Köpenhamns univ. O. W-n.
♦Rostworowski, K. H., är led. av polska
litt.-akad.
♦Rotary elubs. F. n. finnas omkr. 175,000
medl. i 4,100 klubbar, därav 31 i Sverige. För
Europa finnes ett europeiskt rotaryråd,
bestående av 1—3 medlemmar för varje land
(utom Ryssland). R. äro uppdelade i 92
självständiga rotarydistrikt med en guvernör för varje
distrikt. Sverige bildar det 78:e distriktet.
Rotationsband, se Atom, suppl., sp. 316.
♦Rotebro. Bostadsbebyggelsen är helt
koncentrerad till det invid R. station belägna
villasamhället Gillbo med 834 inv. (1936) samt
det i Fresta socken belägna Bollstanäs (el.
Grimsta) med 467 inv.
♦Rote Fahne förbjöds definitivt i Tyskland
i febr. 1933. En avläggare utan betydelse
utkommer sedan dess i Tjeckoslovakien.
Rotenon [-nå’n], se D e r r i s, suppl.
♦Rotfrukter användas i ganska stor
utsträckning för husdjurens, särskilt
mjölkkornas, utfodring. De viktigaste rotfruktsslagens
sammansättning och näringsvärde framgå av
tab. nederst på vidst. spalt.
Sammanställningen visar, att med minskad
torrsubstanshalt växttrådens procentuella
halt i torrsubstansen stiger, varvid
näringsvärdet samtidigt nedgår, beroende på att
smältbarheten försämras. Därför äro
torr-substansrikare rotfrukter värdefullast. J. Ax.
Rotfruktsupptagningsmaskiner. Vid socker
betsupptagning begagnas ibland b e 11 y
f-t a r e, som lossa betorna, så att de lättare
kunna uppdragas. Särskilt i Tyskland har
man utexperimenterat maskiner, vanl.
benämnda betupptagnings maskiner,
som både skära av blasten och taga upp betan
ur jorden. De ha icke fått nämnvärd sprid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
