Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ryssland - Försvarsväsen - Sport och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Ryssland (Sport och idrott)
656
ningsreformen 1936 bildades ett särskilt
folk-kommissariat för rustningsindustrien. C. A. E.
örlogsflottan är 1937 fördelad på
Östersjön, Ishavet, Svarta havet och Fjärran
östern, östersjöflottan: 2 slagskepp, 1 äldre
kryssare, 11 jagare, 40 u-båtar, 2
minutläg-gare, 16 minsvepare och 60 motortorpedbåtar;
Ishavet: 9 jagare och 6 u-båtar;
Svartahavs-flottan: 1 slagskepp, 4 kryssare, 7 jagare, 20
u-båtar, 1 minutläggare, 1 minsvepare och
20 motortorpedbåtar; Fjärran östern: 30
u-båtar och 30 motortorpedbåtar. Härtill
kommer ett stort antal hjälpfartyg av olika
slag. Sammanlagda deplacementet av
strids-fartyg uppgår till omkr. 200,000 ton.
Personalen beräknas till omkr. 30,000 man. ö-g.
Sport och idrott. R:s äldre sport är föga
känd. Man vet dock, att skridskoåkningen
och skidsporten ha gamla anor; dessutom ha
ryssarna sedan äldsta tider varit mycket
intresserade av hästuppfödning och hästsport.
Kapplöpningar ha förekommit i R. från
början av 1700-talet; 1824 grundades det första
kapplöpningssällskapet, och därefter
anordnades efter engelskt mönster löpningar på ett
20-tal större banor, däribland i Petersburg
och Moskva.
Den nya tidens fysiska fostran började i R.
med att Jahns lärjunge N. W. Hollander på
1820-talet i östersjöprovinserna införde
turn-väsendet, som fick rätt stor spridning. 1834
kallades den svenske löjtnanten G. M. Pauli
av tsaren till Petersburg, där han verkade
för svensk gymnastik till sin död 1837, då
han efterträddes av C. F. de Ron. I
konkurrens med förespråkare för turnväsendet
fortsatte svenska gymnaster de två pioniärernas
arbete i R., där svensk gymnastik hade nått
en ganska stark position åren före
världskriget, trots livlig propaganda för den slaviska
sokolrörelsen; 1909 bildades ett ryskt förbund
av denna. Undervisningen vid det nya R:s
idrottshögskolor bygger också delvis på
svensk gymnastik, om än i modifierad form.
Under tsartiden fanns ingen frivillig
idrottsrörelse i R. men vissa spridda
idrottsföreningar, som inalles hade omkr. 10,000 medl. Inom
skridskosporten gjorde sig hastighetsåkarna
N. Strunnikov samt V. och N. Ippolitov
berömda, liksom senare bl. a. J. Melnikov. I
bandy ha ryssarna i viss mån varit
svenskarnas läromästare, och ett ryskt lag vann 1907
framgång i Sverige. Brottningen var också
under denna period mycket populär och hade
många framstående utövare. I denna gren
och i skytte vann R. 1912 sina hittills enda
olympiska pris. 1913—14 spelade R. två
landsmatcher i fotboll mot Sverige, den ena
förlorad, den andra oavgjord.
Efter revolutionen tillsattes högsta rådet
för kroppskultur i Moskva (gr. 1919).
Kroppsövningarna kommo nu helt under statlig
ledning och kontroll och understöddes kraftigt.
Ett statligt institut för kroppskultur
inrättades i Moskva, och senare ha mindre sådana
institut upprättats, bl. a. i Leningrad,
Char-kov och Odessa. Enl. det ursprungliga
programmet skulle R:s idrott helt inriktas på
rekreation och allsidig kroppslig och andlig
utveckling, samtidigt som stor vikt lägges
vid sportens uppfostrande betydelse i politiskt,
socialt och militärt avseende. Massidrotten
sättes främst, och livlig propaganda göres för
turist- och friluftsliv, orientering, skidsport
och simning. Sportens nationellt politiska
karaktär manifesteras vid de ofta
återkommande massuppvisningar, som äro karakteristiska
för rysk sport och där idrottsmännen och
idrottsflickorna paradera med sina
idrotts-redskap.
Karakteristisk är även sammankopplingen
av sport och näringsliv; idrottsmännen
mobiliseras för skördetävlingar, för tävlingar i
plöjning, kolbrytning o. dyl., och sådana
tävlingar anordnas även för arbetare. Dessa
tävlingar, som stundom samla 10,000-tals
deltagare, ha det dubbla syftet att höja
arbetsprestationerna och att intressera
landsbygdens befolkning för sporten, vilket
hittills visat sig ganska svårt.
På senare år har dock R:s idrott alltmera
börjat glida in på samma banor som den
övriga världens, främst av det skälet, att det
visat sig svårt att utan tävlingar hålla
intresset vid liv. De individuella stjärnorna
skattas allt högre, och även officiellt börjar
man propagera för rekordprestationer.
Fotboll är en populär sport i R. En
lands-turnering om SSSR-cup anordnas och väcker
stort intresse. Flera stora stadion ha
uppförts, och målet är en idrottsplats i varje
större samhälle; bland de större märkas
Dy-namostadion i Moskva med 90,000
åskådarplatser, Leningrads stadion med 30,000 och
Odessas med 25,000. Särskilt stort är i övrigt
intresset för simning, där åtskilliga stjärnor
av god europeisk klass framträtt, samt vidare
för skridsko- och skidsport, fri idrott,
hästsport, brottning och boxning. Stor vikt
lägges vid de rent militära sportgrenarna,
och betecknande är, att i proven för R:s
idrottsmärke, av vilket 1936 över 3 mill. st.
erövrats, ingå bl. a. handgranatkastning,
löpning med gasmask, bajonettfäktning och
skjutning.
R:s sport är ej ansluten till de vanliga
internationella idrottsorganisationerna utan
tillhör den 1921 på ryskt initiativ grundade Röda
sportinternationalen, som sedan 1928
anordnar spartakiader samma år som olympiska
spelen och i huvudsak med samma grenar på
programmet.
I spetsen för R:s idrott står sedan 1936
högsta kommittén för fysisk fostran och
sport. Till omkr. 75 % bygger
organisationen på korporationer; vid fabriker,
affärsföretag, högskolor o. dyl. skola bildas s. k.
sportkollektiv, som sedan sammanslutas till
högre enheter. Komsomol (Kommunistiska
ungdomsförbundet) och Pioniärerna (de allra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
